Jag har skrivit mycket lite om psykologi.
Mitt intresse är mer filosofiskt och naturvetenskapligt inriktat.
Men strunt i mig: Vad är psykologi idag
Ursäkta att jag säger det, men det är nog mest ett sätt att tjäna pengar.
Alla måste vi ju betala livsomkostnaderna och därför hitta ett yrke vi står ut med.
Psykologer försöker hjälpa människor i pykisk nöd och på så sätt förtjäna sin lön.
Precis som på de flesta arbetsplatser finns rutiner och hjälpmedel som den
nytillkomne kan stödja sig på tills han/hon har tillräcklig klinisk erfarenhet
för att få intuitionen att börja fungera ... det här får dom själva berätta mer om...
Det finns olika psykologiska riktningar vilket indikerar att den psykiska läkekonsten
är mer en konstart än en vetenskap; lyckas man inte med en metod så byter man.
Det vore väl 17 om inte nån skola skulle fungera tillfredsställande.
För övrigt väntar sig nog inte de flesta patienter verkliga bestående resultat...
Jag tänkte läsa till mig lite lite kunskaper via internet men jag anar att det
rör sig mest om att prata strunt på ett sätt som låter lärt.
Så först en allmän introduktion till ämnet:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Psykologi
1) Psykologi är läran om människans beteende,
tankar, känslor och samspel med andra människor.
Psykologi har många skärningspunkter med sociologi,
antropologi, ekonomi och statsvetenskap,
men skiljer sig i det att den huvudsakligen
studerar enskilda individer snarare än individer i grupp.
Dom där "skärningspunkterna" garanterar nog
en viss vetenskaplig substans i Psykologiämnet?
Ah! Här kom nåt matnyttigt!
Psykiatri är en lära som likt psykologi beskriver människans beteende,
men ur ett mer naturvetenskapligt perspektiv. Den stora skillnaden är
att psykiatrin enbart fokuserar på psykiska sjukdomar och störningar i beteendet.
En psykiater har därför inget övergripande perspektiv på hur det "normala" psyket fungerar.
Så långt allt väl... nu kommer ett avsnitt av psykologins historia.
(Gäsp!)
Den tyske skolastiske filosofen Rudolph Goclenius sägs vara den som myntade begreppet "psykologi" år 1590. Psykologi sågs som en inriktning inom filosofi fram till slutet av 1800-talet.
Wilhelm Wundt bildade 1879 ett laboratorium vid universitetet i Leipzig för det specifika studiet av psykologi, det första i sitt slag. Wundt var också den första som kallade sig för "psykolog", och skrev 1874 boken Grundzüge der physiologischen Psychologie. 1890 skrev William James boken Principles of Psychology, som lade grunden för den typ av frågor som ämnet skulle komma att fokusera på.
Parallellt med att Ivan Pavlov upptäckte den typ av inlärning som kallas klassisk betingning, utvecklade neurologen Sigmund Freud sin egen form av psykoterapi som han kallade psykoanalys.
Här framhåller Wiki att psykoanalys egentligen inte är terapi; som betyder behandling, vård, skötsel.
Freud analyserade själsinnehållet som inte är riktigt detsamma som behandling.
Det får man väl förstå som att Freud formulerade nån slags teori om medvetandet?
Och sedan kunde han använda sina patienter som försöksdjur.
Inget särskilt ont i det... hur annars ska en fattig man hanka sig fram?
Jag tror man behöver titta lite närmare på denne Doktor Freud!
Varsågod... själv tar jag en liten fikapaus.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sigmund_Freud
Hittade ni nåt nyttigt... inte jag.
Jag går vidare till psykoanalys:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Psykoanalys
Psykoanalys är en grupp psykologiska teorier och metoder som har det gemensamt att de förutsätter att människans psyke har en omedveten del, på det unika sätt som det kom att definieras i den österrikiske läkaren Sigmund Freuds författarskap.
Gillar inte det där riktigt: Måste man ha samma uppfattning som Freud
om det omedvetnas egenskaper för att analysera psyket?
Men kanske jag delar hans uppfattning efter att ha förstått den?
Nu visar det sig att Freuds lärjungar inte kunde hålla sams...
1) Den klassiska psykoanalysen
har sin grund i Sigmund Freuds författarskap. De psykoanalytiska riktningar som utvecklats efter Freud kallas ibland psykodynamiska och har det gemensamt att de lägger mindre vikt än den klassiska psykoanalysen vid drifter och sexualitet
2) Objektrelationsteorin utvecklades i Storbritannien under 1940 och -50-talen.
3) Jagpsykologin är en amerikansk skolbildning.
4) Lacaniansk psykoanalys är en riktning som utvecklats i Frankrike under 1900-talets andra hälft.
Freud delar in psyket i systemen Det medvetna, Det förmedvetna och Det omedvetna.
I det Medvetna finns det som vi för tillfället riktar uppmärksamheten mot; tankar, perceptioner och fantasier.
Det Förmedvetna innehåller alla de minnen, kunskaper och tankar som när som helst kan göras medvetna.
Det Omedvetna innehåller minnen och tankar som inte kan göras medvetna utan vidare.
Här saknar jag ett försök till förklaring till varför det skulle förhålla sig på detta sätt...
Och vilka olika uppgifter psykets delar har att utföra?
Och varifrån kommer ångesten?Anledningen till att omedvetna element inte kan bli medvetna
är att de orsakar psykiskt obehag, det vill säga ångest..
Freud delar också upp psyket med hjälp av begreppen detet, jaget och överjaget.
DETET: är den psykiska instans som utvecklas först och söker behovstillfredsställelse.
JAGET: är en del av psyket som genom sinnena har kontakt med den yttre världen. Jaget söker genom sinnen efter objekt som kan tillfredsställa de behov som detet skapat.
Under sökandet efter tillfredsställande av de drifter och instinkter som detet skapat kommer jaget att stöta på hinder och hjälpmedel, beteenden och strategier som bestraffas eller belönas, samt objekt som kan hjälpa eller stjälpa sökandet.
ÖVERJAGET: Det behövs någonting som kan bevara och kontrollera dessa aspekter;
denna instans kallas överjaget. Den tilltagande komplexiteten i organismens värld bidrar nu dessutom till att nya, mer komplexa behov av social snarare än biologisk natur tillkommer.
Medan detet bidrar med de biologiska behoven och drifterna
är det överjaget som bidrar med de sociala.
Något förenklat skulle man kunna säga att jaget är centrum för verkligheten, överjaget representerar den sociala verkligheten, medan den biologiska verkligheten representeras av detet.
Och nu får vi ett försök till sammanfattning och komplettering:
Freud ansåg alltså att allt mänskligt beteende motiveras genom omedvetna drifter och instinkter vilka den medvetna delen är underställd och i grund och botten har ganska lite kontroll över.
Han definierade en mängd olika drifter, som alla lydde i en slags hierarkisk ordning efter hur betydelsefulla de är för beteendet. Han refererade till de mest grundläggande och kraftfulla instinkter som livsinstinkterna, nödvändiga både för den enskilde organismens samt artens överlevnad.
Livsinstinkterna kallades från början libido, men eftersom Freud mer än någon annan, då eller senare, har framhållit de sexuella drifterna som de allra starkaste och mest inflytelserika så har ordet libido senare kommit att förknippas med just de sexuella drivkrafterna
Behövs verkligen alla dessa termer?
1) det medvetna
2) det förmedvetna
3) det omedvetna
4) detet
5) jaget
6) överjaget
7) libido
drifter
9) minnen
10) kunskaper
11) tankar
Kanske jag missat nån term?
12) verklighet
13) dröm
14) sömn
15) vakenhet
Jag tycker inte det här är uppseendeväckande.
Ungefär som så uppfattar vi väl psyket allihop?
Anmäl gärna avvikande uppfattningar.