vad är en människa?

[xion]

Det goda segrar alltid - eller?
https://www.svtplay.se/video/13267048/d ... start=auto
Se dokumentären och säg sen att människan är Guds avbild.

[xion]

Regn hela dagen. Kanske till glädje för somliga. Ett utmärkt tillfälle att glädjas åt vedspisens värme. En vedspis är som en lightversion av en öppen eld. Undrar varför vi fascineras av elden? - När vi är ute i naturen brukar vi ofta ha en eld att värma oss vid när det är kallt eller sedan det blivit mörkt. Elden ger oss ljus och trygghet. I många hus finns det kaminer och öppna spisar så att vi kan känna närhet till eldens livgivande värme även inomhus. Att bara sitta och se in i en eld är samtidigt rofyllt. Kanske något vi lärt oss och som nästan blivit genetiskt. Det normala vore annars att frukta elden. Den kan döda och förinta om vi inte är försiktiga. I vedspisen ser jag inte själva elden, men jag känner strålningsvärmen och hör ljudet. Vi människor samlas ofta runt en eld i ett slags uråldrig gemenskap. Elden är den samlande punkten i gemenskapen. Det grillas som aldrig förr (ja kanske inte just i år). Att grilla är också att ta ett steg tillbaka till vårt ursprung. Lite som att samlas kring en eld samtidigt.Troligen var detta vår första matlagningskonst.

[Anne]

Var det urtidsmannen (inte kvinnan alltså) som grillade tror du?

[xion]

Ja, vem vet?

För övrigt finns det mycket att säga om själva ätandet. Att äta tillsammans är "avspännande". När människor försökt närma sig andra djur och visa att man inte har "onda" avsikter, är det ett bra sätt att låtsas vara upptagen med att äta. När man äter visar man på samma gång att man inte är spänd och orolig och detta upplevs som lugnande. När vi vill få kontakt med andra människor så sker detta lättast när vi äter tillsammans. Att bjuda någon man är intresserad av på middag är ett beprövat sätt att få kontakt. Vi vill gärna samlas med vänner och äta tillsammans. Detta stärker sammanhållningen och befäster vänskap. Att se andra äta samtidigt som man själv gör det ger en känsla av samhörighet och tillfredsställelse. Tidigare var det mer eller mindre obligatoriskt att bjuda på något när man fick besök. Snudd på oartigt att inte göra det. Som förälder är det tillfredsställande att se sina barn äta med god aptit. Även när våra husdjur äter ger det oss en viss tillfredsställelse. Om man äter ensam vill man gärna göra det framför TV:n eller samtidigt som man läser. Jag brukar se på en bra film när jag vill äta något gott. Men det måste vara en film som man sett förut, annars kallnar maten.

[Pilatus]

Var det urtidsmannen (inte kvinnan alltså) som grillade tror du?

Vi vet inte så mycket, men grillgallret (iron gridiron) på bilden är från vikingatiden. Antagligen var det ett tungt arbete att stycka ett djur. Frågan är om det ansågs lika manligt då, som det anses vara nu för tiden. Det har blivit litet av ett hedersuppdrag att få brassa på under några rejäla köttbitar i en Bull Burner Premium, som kostar mer än en modern elspis.

[Algotezza]

Grillgaller är användbara även som tortyrredskap. Martyren Sankt Laurentius grillades till döds. Han har gett namn åt Samkt Lars sjukhus i Lund där sjukhusverksamheten idag är avvecklad så när som på vårdcentralen men det är förstås inte direkt ett sjukhus.

Jag undrar om de som namngav detta sjukhus verkligen insåg den cyniska ironin att ge en verksamhet detta namn när man där bl a erbjöd elchocker och spännbälte som metod att försöka få bukt med svårhanterliga symptom hos de inlagda patienterna.

Idag finns olija skolor och företag på området vilket åven idag rymmer en mycket vacker park i synnerhet sommartid. Jag hoppas den är k-märkt och får vara kvar ännu en tid.

Den smärtsammastrme kvarlevan från sjukhustiden är de anonyma gravarna nära Flackarps kvarn eller mölla västerut. Här är patienter från sjukhusets första tid begravda. Varje grav markeras med en enkel idag rostig liten skylt med nummer på.

[xion]

Grillgaller är användbara även som tortyrredskap. Martyren Sankt Laurentius grillades till döds. Han har gett namn åt Samkt Lars sjukhus i Lund där sjukhusverksamheten idag är avvecklad så när som på vårdcentralen men det är förstås inte direkt ett sjukhus.

Jag undrar om de som namngav detta sjukhus verkligen insåg den cyniska ironin att ge en verksamhet detta namn när man där bl a erbjöd elchocker och spännbälte som metod att försöka få bukt med svårhanterliga symptom hos de inlagda patienterna.

Idag finns olija skolor och företag på området vilket åven idag rymmer en mycket vacker park i synnerhet sommartid. Jag hoppas den är k-märkt och får vara kvar ännu en tid.

Den smärtsammastrme kvarlevan från sjukhustiden är de anonyma gravarna nära Flackarps kvarn eller mölla västerut. Här är patienter från sjukhusets första tid begravda. Varje grav markeras med en enkel idag rostig liten skylt med nummer på.

Där ser man.
Då förstår jag bättre varför kapellet vid krematoriet i Bollnäs heter Sankt Lars Kapell

[Pilatus]

Grillgaller är användbara även som tortyrredskap. Martyren Sankt Laurentius grillades till döds. Han har gett namn åt Samkt Lars sjukhus i Lund där sjukhusverksamheten idag är avvecklad så när som på vårdcentralen men det är förstås inte direkt ett sjukhus.

Där ser man.
Då förstår jag bättre varför kapellet vid krematoriet i Bollnäs heter Sankt Lars Kapell

Stackars Lars som blev helgonförklarad, hans sista ord sägs ha varit en uppmaning till de bödlar som grillade honom: ”Ni kan vända mig nu. Jag är färdig på den här sidan.”

[Algotezza]

https://www.poeter.se/Se+Utstallning?writer_id=2040&gallery_id=11463

[Pilatus]

https://www.poeter.se/Se+Utstallning?writer_id=2040&gallery_id=11463

Här är det berättigat att fråga sig om alla människor betraktats som likar. Blir man inte bedrövad av att besöka denna litet kusliga plats och tänka på vad den representerar.

Å andra sidan kommer vår aska en gång att grävas ner i en minneslund. Det känns litet anonymt. Snart nog är vi glömda.


Emelyn Storys grav

[Anders]

Grillgaller är användbara även som tortyrredskap. Martyren Sankt Laurentius grillades till döds. Han har gett namn åt Samkt Lars sjukhus i Lund där sjukhusverksamheten idag är avvecklad så när som på vårdcentralen men det är förstås inte direkt ett sjukhus.

Där ser man.
Då förstår jag bättre varför kapellet vid krematoriet i Bollnäs heter Sankt Lars Kapell

Stackars Lars som blev helgonförklarad, hans sista ord sägs ha varit en uppmaning till de bödlar som grillade honom: ”Ni kan vända mig nu. Jag är färdig på den här sidan.”

Han använde verkligen en modern svenska. Före sin tid.

[Anne]

Har du också vistats på sankt Lars hospital, Algot? Nu är det ju Baravägen som gäller i Lund. Den gamla parken vid sankt Lars var säkert läkande för många tror jag, liksom det kreativa som uppmuntrades. Vilka grejer de gjorde! Hoppas fortfarande att jag ska få lite mer info om brudklänningen i Säters Mentalvårdsmuseum så jag kan skriva en bok om den, även om det skulle bli med lite fiktiva passager.

[Algotezza]

https://www.poeter.se/Se+Utstallning?writer_id=2040&gallery_id=11463

Här är det berättigat att fråga sig om alla människor betraktats som likar. Blir man inte bedrövad av att besöka denna litet kusliga plats och tänka på vad den representerar.

Å andra sidan kommer vår aska en gång att grävas ner i en minneslund. Det känns litet anonymt. Snart nog är vi glömda.


Emelyn Storys grav

Det är på en gång en fridfull, sorglig, makaber och oroande plats. Den bekräftar människors olika värde men också att vi i döden är lika, om det nu kan trösta någon. På något vis svävar de döda dårhushjonens, som de kallades i livet, förflutna lidanden i luften över och runt gravarna. Det ger mig kluvna känslor eller känslor som drar åt olika håll. Ytligt är stället sett rofyllt och vackert men när man känner till bakgrunden eller förnimmer dess vibrationer från det förflutna kommer man in i ett på en gång oroande och intressant tillstånd. Efteråt i alla fall. Kusligt mitt på ljusa dagen.

Holländarmöllan står där bredvid som en mörk hotande skyddsängel, ruvande med fyra orörliga vingar.

[Algotezza]

Har du också vistats på sankt Lars hospital, Algot? Nu är det ju Baravägen som gäller i Lund. Den gamla parken vid sankt Lars var säkert läkande för många tror jag, liksom det kreativa som uppmuntrades. Vilka grejer de gjorde! Hoppas fortfarande att jag ska få lite mer info om brudklänningen i Säters Mentalvårdsmuseum så jag kan skriva en bok om den, även om det skulle bli med lite fiktiva passager.

Seen both sides. Jobbat där också. Var där på besök på 90-talet när museet låg där med en vårdklass och fick då bl.a. se Eric Hermelins stege av lakan som han använde när han rymde en gång. Där fanns också den vällackerade kepsen.

http://www.psykmuseet.se/2013/07/fran-medicinhistoriska-museet-pa-st-lars-i-lund/

[Anne]

Jag hoppas verkligen det museet får vara kvar. Och du, ja just du Algotezza kunde väl tajmat in det bättre så du var en medpassagerare eller en skötare när jag var där