Sadomasochism

Moderator: Moderatorgruppen

suchanother
Avstängd
Inlägg: 4110
Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
Ort: Göteborg

Inläggav suchanother » 02 jul 2009 18:06

Intressanta tankar Auk och jag håller med till viss del men har några avvikande synpunkter.

För det första, Marx talar om alienation enbart som ett moment i kapitalistisk produktion, han psykologiserar inte. Hans utgångspunkt är att människan i en kapitalistisk produktionskedja blir blott en länk som producerar men aldrig ser varans ”naturtillstånd” ej heller slutprodukten. Detta jämfört med tidigare samhällen där producenten också var konsumenten, t ex den feodala naturhushållningen där allt som producerades konsumerades av en och samma person. Alltså där varans kretslopp inte var samhälleligt utan ”lokalt”. Marx var enbart intresserad av den kapitalistiska varuproduktionen där varor produceras till försäljning och inte bara för eget behov. Därav hans strikta definition av ”vara”.

Sen lyfter du upp alienationsteorin till höjder med fascism och sånt. Kan väl ligga något bakom detta men detta är psykologiserande som Marx hatade. Marx såg f ö alla samhällsföreteelser som oberoende av individen.

Minded
Inlägg: 2129
Blev medlem: 19 mar 2006 19:50

Inläggav Minded » 02 jul 2009 18:14

J R Auk skrev:Den här rädslan som han talar om kan översättas till en alienation lik den Marx talar om.

Det E. Fromm vill ta fasta på är hur vår självbild, och självsäkerhet, har förändrats i takt med att samhället gått från det medeltida skråväsendet, eller feodalismen, till industriellt och kapitalistiskt.

Tillåt mig kortfattat skissera:

De tidigare tvången, yrket inom skråt, markförbundenheten under feodalismen var också säkerheter som befäste positioner. I takt med att tvången omintetgjorts har också säkerheten försvunnit och det som definierar människan lagts i hennes egna händer.

Omedvetna om denna ångest så tyr sig folket till nya auktoriteter för att dämpa sin känsla av alienation från sin situation. De flyr sin frihet och vänder sig till tvånget för tröst.

Fascismen är född.

Okej, vi gör ett nytt försök - för jag antar att du håller med (vår) fromm om sakfrågan sadomachosism?

Hur relaterar du detta det du skisserar upp till sadomachosism?

suchanother
Avstängd
Inlägg: 4110
Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
Ort: Göteborg

Inläggav suchanother » 02 jul 2009 18:55

Auk, det är gott och väl att du försöker utveckla alienationsteorin.
Det svenska samhället är sååååååååå passiviserande. Svensken behöver en spark i arslet för att vakna upp. Finns det annat folk än svenskar som  blivir nattade med lullaby? Svensken reagera först när nån försöker rycka gångkläderna av han, ”nej men snälla har bara kalsingar under”. Skiter väl jag i.

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 03 jul 2009 14:01

Minded skrev:
J R Auk skrev:Den här rädslan som han talar om kan översättas till en alienation lik den Marx talar om.

Det E. Fromm vill ta fasta på är hur vår självbild, och självsäkerhet, har förändrats i takt med att samhället gått från det medeltida skråväsendet, eller feodalismen, till industriellt och kapitalistiskt.

Tillåt mig kortfattat skissera:

De tidigare tvången, yrket inom skråt, markförbundenheten under feodalismen var också säkerheter som befäste positioner. I takt med att tvången omintetgjorts har också säkerheten försvunnit och det som definierar människan lagts i hennes egna händer.

Omedvetna om denna ångest så tyr sig folket till nya auktoriteter för att dämpa sin känsla av alienation från sin situation. De flyr sin frihet och vänder sig till tvånget för tröst.

Fascismen är född.

Okej, vi gör ett nytt försök - för jag antar att du håller med (vår) fromm om sakfrågan sadomachosism?

Hur relaterar du detta det du skisserar upp till sadomachosism?


Nej jag vet inte vad Fromm här vill säga egentligen. Jag fyllde bara ut lite information om verket han citerar från.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Användarvisningsbild
Fromm
Inlägg: 1066
Blev medlem: 21 aug 2005 08:40

Inläggav Fromm » 04 jul 2009 09:11

SM och alla andra varianter av förnedringssex är övningar i den auktoritära karaktären.
En variant av SM använder rollspelet med Naziuniformer. Ja ja Minded och Jonas skulle naturligtvis aldrig sjunka så lågt  :wink:

Hjärnans uppbyggnad (via synapsklyftan) kan liknas vid muskelfibrer, ju mer synapsklyftan används desto starkare blir kopplingen och därmed våra personliga drag.
Rädsla och sexuallitet skapar de starkaste förbindningarna. Därför blir SM ett effektivt växtgödsel för den auktoritära karaktären.
When you play the fiddle at the top of the state, what else is to be expected but that those down below dance?
Karl Marx

Minded
Inlägg: 2129
Blev medlem: 19 mar 2006 19:50

Inläggav Minded » 04 jul 2009 11:04

Fromm, jag gillar inte att du snackar skit om mig. Sista gången är nu gillt; Om du inte vill att jag ska börja ogilla dig som person, så sluta med det.

Till tråden; Är hierarkier strikt negativt? På er som mottalar tex SM låter det som ni tycker det. Så, uppfattar jag saken rätt?

Jag håller i vilket fall som helst inte med om det - titta på vilket samspel och relation som helst. Balans och förvisso harmoni hålles då hierarkin är distinkt. Ledarskap kan inte bara användas till att medvetet undertrycka de man står över, utan kan också användas till att just skapa ett klimat för dessa där de faktiskt kan göra sina grejer utan att behöva vaa oroliga att någonting alldeles för omvälvande ska hända. En ledare utgör också ett faktiskt skydd, en säkerhet. Ta skolan som exempel, utbildning; när 'utbildningsanstalter' inte reellt fanns, så gissar jag att de var efterfrågade av de flesta, då dessa gav möjligheter, eftersom reella kunskaper. Visst att en hel del är skit med skolan idag, men det betyder inte att skolan som form är irrelevant. Snarare beror det just av individen som just leder formen. Exakt på samma sätt som att matematik eller kemi inte är strikt negativt (eller?), eftersom sitt eget varande, sin egen form (genom vilken dessa två går att skilja från tex träslöjd, vilket tydligen har en annan form). Matematik som ämne är etiskt obundet, det är personen som hanterar matematiken som kan välja mellan att skapa vapen eller medicin. Så måste väl också vara fallet med sadomachosism?

För övrigt, fromm, du anklagade mig för att fegt vänta med och hålla tillbaka min kritik av dina teser. Det jag gjorde var just att fråga dig om ytterligare beskrivningar i din uppfattning om sakfrågan. Till poängen - fromm, vet du egentligen någonting om vad det är du försöker kritisera? Vad vet du om sadomachosism? Är du någonstans insatt i ämnet, eller kritiserar du bara eftersom att du 'någonstans hört' att det ska vara så? Åter igen, på tal om din egna auktoritära karaktär,

Minded skrev:I klartext; I mina öron låter du som de fundamentalt kristna som anser att bögar inte ska få finnas eftersom att det är onaturligt. Bara det att du attackerar sadomachosism istället för homosexualitet. Detta i sig skulle jag snarare säga är ett kännetecken mycket mer sannolikt inunder din egna beskrivning, denna den förkastligt 'auktoritära karaktären'.

Fromm skrev:Alla SM varianterna kan ses som ett växtgödsel för den auktoritära karaktären. Hjärnan formas av vår miljö hela livet.


Att tillåta homosexuella att umgås kan ses som växtgödsel för ondska? Hjärnan formas ju av vår miljö hela livet.


Läs allt detta igen i ljuset av vad jag nyss skrivit och säg vad ni tycker:
Erich Fromm skrev:Den auktoritära karaktären saknar inte verksamhetslust, mod och tro. Men dessa egenskaper betyder hos den något hell annat än de betyder för en person som icke längtar efter underkastelse. Hos den auktoritära karaktären är verksamhetslusten grundad på en djup känsla av makt1öshet, som den strävar att övervinna. Verksamhet i denna mening betyder att handla i namn av något som ar högre än det egna jaget. Den kan ske i Guds, i det förflutnas, i naturens eller pliktens namn men aldrig i namn av framtiden, av det ofödda, av det som icke bär någon makt, eller av livet såsom sådant. Den auktoritära karak-tären ernår handlingskraft genom att stödja sig på en högre makt.
Denna makt kan aldrig angripas eller förändras. För den är bristande makt alltid ett tecken till skuld eller underlägsenhet, och om den aukto-ritet på vilken den tror visar tecken till svaghet, övergår kärleken och vördnaden till förakt och förbittring. Den saknar den >>offensivanda>> som kan angripa erkända makter utan att först träde i tjänst hos andra och starkare makter.
Modet hos den auktoritära karaktären ar väsentligen ett mod att lida vad ödet eller dess personliga representant eller ledaren har be-stämt. Att lida utan klagan är den högsta dygden – icke modes att för-söka göra slut på lidandet eller åtminstone minska det. Att icke vilja förändra ödet utan underkasta sig det ar den auktoritära karaktärens heroism.
Man har tilltro till auktoriteten, sa lärge den är stark och bjudande. Tron är i sista hand grundad på tvivel och ett försök att kompensera dem. Men den auktoritära karaktären har ingen tro, om vi därmed menar den trygga tillförsikten att det som nu blott existerar som möjlighet kan förverkligas. Den auktoritära livssynen är principiellt sett relativistisk och nihilistisk, trots att den så ofta gör energiska anspråk på att ha besegrat relativismen och trots att den ar aktiv. Den är grundad på en djup desperation, på en fullständig brist på tro, och den leder till nihilism, till livsförnekelse.




Fromm skrev:
Minded skrev:Bara det att du attackerar sadomachosism istället för homosexualitet.

Suck nu förstår jag, gemensam allians.  :lol:

Jag såg det här nu nyss, försöker du verkligen implicera att homosexualitet är en sjukdom, är någonting onaturligt som bör rättas till?

Fromm skrev:
Minded skrev:Jag ser begreppet 'sexualitet' som just uttryck för alla våra lustar och begär, oavsett om positivt eller negativt orienterade. Dvs i princip botten för alla våra känsloupplevelser.

Sex är inte botten det är toppen.

Men inte sex i formen av SM eller homosexualitet?

Fromm skrev:Det naturliga urvalet säger att en emotion är viktigare än både ”dricka vatten och köra missionären”.

Det naturliga urvalet.. hmm.

Fromm skrev:En variant av SM använder rollspelet med Naziuniformer. Ja ja Minded och Jonas skulle naturligtvis aldrig sjunka så lågt  :wink:

Det slår mig; De fundamentalt kristna har på den punkten en slående likhet med nazismen. Bägge har uppfattningen att homosexualitet inte hör till det naturliga urvalet, och därför är förkastligt.
Och för att svara på ditt antagande, nej, det lockar mig inte. Men in return; Passar det kanske bättre dig själv, fromm? Naziuniform?

Användarvisningsbild
Fromm
Inlägg: 1066
Blev medlem: 21 aug 2005 08:40

Grund frågan & fundamentet i SM.

Inläggav Fromm » 04 jul 2009 12:50

Minded skrev:
Fromm skrev:Det naturliga urvalet säger att en emotion är viktigare än både ”dricka vatten och köra missionären”.

Det naturliga urvalet.. hmm.


Fromm skrev:Vad tro du händer om gaselen fortsätter att pippa om ett lejon dyker upp.


Ja blir det några nya gener av någon som har sex som den starkaste emotionen :?:
Freud liksom Minded tror visst det. Själv tror jag att Gasellernas nya avkomma aldrig ens blir född.  8)
When you play the fiddle at the top of the state, what else is to be expected but that those down below dance?
Karl Marx

suchanother
Avstängd
Inlägg: 4110
Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
Ort: Göteborg

Inläggav suchanother » 04 jul 2009 14:53

Försök aldrig att pippa ett lejon. Det blir bara köttfärs av det hela.

Användarvisningsbild
Skogsälvan
Avslutat konto
Inlägg: 5809
Blev medlem: 28 jun 2005 18:54

Inläggav Skogsälvan » 05 jul 2009 21:59

J R Auk skrev:
Skogsälvan skrev:
J R Auk skrev:Vill bara påtala att det du nu gör är att försöka normera en specifik attityd bland de som kan fångas i begreppet "sadomasochism".


Javisst. Vad jag, och framförallt herr Nystrom, försöker tala om här är inte medelåldersmän som njuter av att se blodet spruta ur småpojkars anus. (Dold telefonintervju som jag fortfarande många år efteråt mår dåligt av) Vi pratar om maktförskjutningar, vägen till ömhet och den stora kärlekshandlingen att frivilligt vara i någon annans våld och att denne genom kärlek plockar fram skammen, rädslan osv. och visar kärlek trots dennes existens.

Jag vill också se så autonoma människor som möjligt, men "no man is an island". Usch, jag blir alltid så nervös när jag skriver till dig, Auk, men jag tror att du förstår vad jag menar iallafall.


Ett sådant samtal förstår jag sätter sig i minnet.

Men jag är ju inte av samma åsikt som dig. Att det är en kärlekshandling att frivilligt vara i någon annans våld. Det är möjligtvis en psykologiskt terapeutisk handling (genom dramat vi agerar så stärker vi tilliten till oss själva, den som litade på den andre). Men varför är det en kärlekshandling? Vem är det jag älskar då? Mig själv synes svaret vara, jag bjuder ut mig själv trots risk. Har jag då så stort värde att det skall ses som en dyrbar gåva? Är det vad jag vill ge mina älskade? Mig själv som objekt? Vill jag ens ge, vill jag ens få från? Kan det vara kärlek?

Nej mera korrekt enligt mig är att det handlar om åtråns fält, och inte kärlekens. Genom ritualen så bemästrar jag inre motsättningar mellan trygghet och åtrån. Jag vill ge upp mig för att känna trygghet, men uppgivandet är förbundet med risk om inte avtalet är ömsesidigt. Risken ger mig tillfredsställelse när den var missvisad. Åtrån är att äga den andre, men som med alla objekt som animeras så innebär ägandet en risk, för vi äger aldrig till fullo. Nej ägandet är på nåder av. Tills fågeln flyger, katten klöser, hunden biter. Människan sviker. Därav också mitt tvivel att det vore något kärleksförbundet i att underkasta sig en annan. Det är att utagera ägandets drama, som om min underkastelse vore värd för den andra (Här ser den uppmärksamme det absurda, jag ger det värefulla som en handling av handel. Jag byter mitt värde mot något annat) något att vara tacksam över. Alternativt rör det inte den andre utan bara mig, varpå det också blir svårt att finna "kärleken" enligt mina normer för begreppet.

Jag tror att vi behöver distinktionen mellan "av kärlek" och "kärleksfullt". Det första försöker tala om upprinnelsen till ett agerande och talar då om relationen mellan två personer. Det andra talar om ett normläggande av attityder som ett handlande utageras genom.

Jag kan gå med på försvaret av beteendet med att det kan vara en kärleksfullt utagerande av en terapeutisk ritual. Men att det vore en kärlekshandling ser jag inte hur det kan vara. Då är väl snarare kärleken i något annat, och handlingen enbart kontingent det som var kärleksfullt.

Jag kan ju vara kärleksfull utan att älska tex.

Angående nervositeten. Varför då? Jag gillar ord, det är mina leksaker, mina byggklossar. Inget som någon annan säger får stå kvar som de byggde slottet, ständigt raserar jag och bygger om. Det spelar ingen roll hur du uttrycker dig, jag letar ändå inte i något lexikon utan i min redan förestående förståelse av dig (och hade jag dig inte känt eller förstått alls, så hade jag gett dig alla möjligheter till betydelse).


Ja, ett sådant samtal sätter sig i minnet.

Det kan vara en kärlekshandling från båda, liksom en en terapeutiskt handling. Det menar jag verkligligen. Från den undergivne som blottlägger sina sår och från den dominante som blåser på dem efter att ha uppmärksammat dem.

Visst kan vi prata om kärleksfullt utan att älska.... men hallå - varför?

Jag kör lite KBT på dig  :wink: Nervosititeten är är alltså helt uppriktig, men jag försöker jobba på det  :)

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 06 jul 2009 01:06

suchanother skrev:Intressanta tankar Auk och jag håller med till viss del men har några avvikande synpunkter.

För det första, Marx talar om alienation enbart som ett moment i kapitalistisk produktion, han psykologiserar inte. Hans utgångspunkt är att människan i en kapitalistisk produktionskedja blir blott en länk som producerar men aldrig ser varans ”naturtillstånd” ej heller slutprodukten. Detta jämfört med tidigare samhällen där producenten också var konsumenten, t ex den feodala naturhushållningen där allt som producerades konsumerades av en och samma person. Alltså där varans kretslopp inte var samhälleligt utan ”lokalt”. Marx var enbart intresserad av den kapitalistiska varuproduktionen där varor produceras till försäljning och inte bara för eget behov. Därav hans strikta definition av ”vara”.

Sen lyfter du upp alienationsteorin till höjder med fascism och sånt. Kan väl ligga något bakom detta men detta är psykologiserande som Marx hatade. Marx såg f ö alla samhällsföreteelser som oberoende av individen.


Vadå enbart som ett moment i kapitalistisk produktion. Jag läser honom som att han därpå anför en rationalitet till sin kritik. Det är ju vad som ger honom tänder så att säga. Snarare än att han bara skulle vara en deskriptiv skriftställare.

Jag har aldrig förstått det här med dig. Jag har inte läst mycket Marx men redan från början stod det klart för mig att det handlar om en människa som fastnat för den mänskliga emancipationen som fråga och idé. Idé i det att man har tilltro till en inneboende skaparkraft. Fråga som i hur uppnås den mänskliga emancipationen.

Inte så konstigt heller med tanke på var i tiden han var, vilka toner som ljöd.

Jag antar också att du tycker dig upprätthålla Marx som en auktoritet genom att förvägra honom normativa anspråk. Men då tror jag att du likt Bakunin dömer ut honom för snabbt (även om det faktiska handlande kanske föll under den kritik hans teorier inte förtjänar). Anspråken gör inte gällande praktiker utan attityder. Han pekar an på problemen så att målet skall kunna nås. Han pekar inte på målet, men i pekandet på problemet så pockas det på uppmärksamhet. Det i sig är ett normativt anspråk enligt mig.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Maxvilly
Inlägg: 9
Blev medlem: 06 jul 2009 02:16
Ort: UMEA
Kontakt:

Inläggav Maxvilly » 06 jul 2009 05:03

Vi pratar om maktförskjutningar, vägen till ömhet och den stora kärlekshandlingen att frivilligt vara i någon annans våld och att denne genom kärlek plockar fram skammen, rädslan osv. och visar kärlek trots dennes existens.
Varför göra detta till natur, antagligen är detta din natur och inte många andras. Vad grundar du allt detta våld begär i och i genom.

Du rättfärdigar med likasinnade maniska i BDSM. Tro inte att ni kan klappa till en stark och frisk människa för det, för att det är något som kommer ur naturens lag, utan det är vad ni saknar ur naturen. Förstånd.

Smäller någon min flickvän på käften så försvarar jag henne, sedan blir det polisanmälan.

Ni borde ta era pseudo tankar i privata meddelanden, skammen och rädslan behöver inte rättfärdigas med något maniskt fimpa på handen och smälla till varandra på käften beteenden.

Jag gjorde ett ingrepp i Mars för nageltrång, det var smärta som jag inte njöta av direkt.

Men jag medger att det blev en bra tankerensare, om du lever isolerat antar jag och fantiserar i de abnormala banorna enkelt förbi ses sunt förnuft och det känns okej att komma bort ett tag.

Ni verkar dock väldigt frälsta i era egna beteenden medans utan att ha saklig grund i detta som rättfärdigas i en naturens lagar.

Utan det är endast personer med störningar som njuter av detta, eller mer korrekt, rubbningar.

Kvinnomisshandel?

Men frågar du mig, så finns det bättre utbud i att avfärda skam och räddsla, det gör man genom att våga gå ute på nätterna ensamen.

Prova det i Rinkeby, när du har 5 personer som vill åt din mobil efter dig, springandes med pokar, då vet jag att allt försvinner efteråt!

Så bland inte in andra människor i era egena komplicerade makt spel, om du/ni är säker nu på att alla verkligen "njuter" av en örfil. Så kan jag bli den första från forumet ni provar det på!  :evil:
Ingetdera, endast innesluten i fantasi och tankar om förändringar till förbättringar av i samhället vi lever i.

Maxvilly
Inlägg: 9
Blev medlem: 06 jul 2009 02:16
Ort: UMEA
Kontakt:

Re: LOVE

Inläggav Maxvilly » 06 jul 2009 05:29

Fromm skrev:
Fidelie skrev:
Jonas Nystrom skrev:(liksom djuren till en ledarhanne)
Ni två verkar tro att vi utvecklats genom evolutionen från "gringos" till oxar och senare till Lejonen, medans vi sist blev sunda "starka" människodjur.

Jag tror JN du har fastnat i någon sterotyp om hur en mannen ska vara, efter att ha sett på mitt i naturen, och nu skämmes mest  att du inte kan förbi se detta "gris" stadium till man.

Skulle människan vara en uttbräglad agressiv hane? Aporna äter mestadels frukter, myror och växter, men inte är det sexigt att säga det till en man som är fast förankrad i komplicerad tuppfäktning.
Ingetdera, endast innesluten i fantasi och tankar om förändringar till förbättringar av i samhället vi lever i.

Maxvilly
Inlägg: 9
Blev medlem: 06 jul 2009 02:16
Ort: UMEA
Kontakt:

Inläggav Maxvilly » 06 jul 2009 06:18

Erich Fromm skrev: De destruktiva impulserna är en passion hos en människa, och de lyckas alltid finna ett föremål. Om andra människor av ett eller annat skäl icke kan bli föremål för en persons destruktiva hållning, blir föremålet hans eget jag. När detta på ett mera markerat sätt blir fallet, blir följden ofta kroppslig sjukdom, och han kan även göra självmordsförsök.
Jag frågar var du får denna fakta i från, jag har hört mycket olika ideér i denna tråden.

Är detta din fakta från böcker du känner till, eller något som du själv kommit upp med?
Ingetdera, endast innesluten i fantasi och tankar om förändringar till förbättringar av i samhället vi lever i.

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 06 jul 2009 11:41

Maxvilly skrev:
Erich Fromm skrev: De destruktiva impulserna är en passion hos en människa, och de lyckas alltid finna ett föremål. Om andra människor av ett eller annat skäl icke kan bli föremål för en persons destruktiva hållning, blir föremålet hans eget jag. När detta på ett mera markerat sätt blir fallet, blir följden ofta kroppslig sjukdom, och han kan även göra självmordsförsök.
Jag frågar var du får denna fakta i från, jag har hört mycket olika ideér i denna tråden.

Är detta din fakta från böcker du känner till, eller något som du själv kommit upp med?

Erich Fromm är en författare som här i tråden har refererats till.

Fromm däremot är ett nick taget (antagligen inspirerat av författaren).

Det hela blir rörigt därav.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8885
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Re: Grund frågan & fundamentet i SM.

Inläggav Avantgardet » 07 jul 2009 10:04

Fromm skrev:Ja blir det några nya gener av någon som har sex som den starkaste emotionen :?:
Freud liksom Minded tror visst det. Själv tror jag att Gasellernas nya avkomma aldrig ens blir född.  8)


Är det status bland kognitionsvetare att fara fram med en direkt felaktig och sterotyp bild av Freud? Vinner man nåt slags billiga poäng bland en församling som redan är frälst då? Freud har aldrig ens antytt något sånt där, men däremot bevisar ditt påstående något direkt freudianskt - han är så pass obekväm och avslöjande att man måste avfärda honom med felaktiga stereotyper.

Om Erich Fromm: Själv ger jag förövrigt inte ett ruttet öre för Erich Fromm, han försöker ju inte ens dölja sin borgerlighet. Marcuse och Reich däremot, som inte (likt Fromm, och suchanother för den delen) försöker skuldbelägga individerna och avkräva dem anpassning till samhället utan istället fullföljer den marxistiska kritiken. Det är strukturerna som skall anpassas till individerna, inte omvänt. Sen kan väl Fromm och frugan hans sitta och meditera och ge ut böcker i självförverkligande, men det är fan inte en marxistisk kritik och därmed basta.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"


Återgå till "Psykologi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 5 och 0 gäster