Anders skrev:Varför just Wittgenstein? Ok, vare sig jag eller han kan räknas till kategorin ”figurer som frodats i socialt småprat”, men han skulle väl knappast lagt sån oerhörd möda på sånt som språkspel om han inte hoppades på att få ut något av att kommunicera med folk.
Låt oss säga att jag åt en muffins igår. Personen jag pratar med vet varken vad igår eller muffins är, eller ingenting.. Det krävs otaliga redogörelser för alla ingredienser, vad de är, hur det framställs, och när vi kommer till hönan och ägget kanske vi måste prata om vilket som kom först, vilket jag inte är säker på, men jag kan gå i garant för att både hönan och ägget finns och ägget används i muffinssmet. Det här, något så simpelt som en muffin, kan man prata om i timmar med den som sätter den wittgensteinska sidan till. Jag tillbringar hellre min tid med annat. För att knyta an till rubriken - gammal kärlek rostar inte sägs det. (Vispen är rostfri, och hur den blev det vet jag inte, men jag vet att den är det). Rostar "kärleken" var det inte kärlek.