Nuet - leva i nuet

[Algotezza]

Nuet - vad är det? Vad har det för struktur?

Om nueet är där vår omedelbara perception utspelar sig, var går gränsen mellan nuet och minnet? Var går gränsen mellan avsikter och deras förverkligande i realtid?

Är nuet hela tiden detsamma men med skiftande innehåll?

Eller "hoppar vi" från "nu till nu"?

Hur ser ni alltså på nuet?

[531bts]

"Nuet" är det enda som finns. Allt är pågående förändringar i rummet som hjärnan kan minnas som ett "förut" eller beräkna/fantisera som ett "senare“.

[Anders]

Gillar Heideggers "Augenblick". Ungefär - leva i nuet men omfatta det förgångna och det kommande.

[Smisk]

Psykologiskt sätt ser jag det som den direkta erfarenheten som sammanställs för oss av kropp/hjärna och psyke.
När man talar om nuet kan man mena olika saker och ofta handlar det om uppmärksamheten som en resurs vi har tillgänglig.
Vi kan delvis påverka denna resurs och rikta den mot saker i vårat inre (tankar, känslor, minnen, föreställningar osv) eller mot det yttre (syn, lukt, känsel osv).

Att "leva i nuet" brukar då betyda att man inte snöar in på det inre utan befinner sig med största delen av uppmärksamheten riktad mot det yttre.

Om vi jämför att ha den tilldelad 80% yttre, 20% inre med 80% yttre, 20% inre så får vi en bild av saken

[Vertumnus]

Om nueet är där vår omedelbara perception utspelar sig, var går gränsen mellan nuet och minnet? Var går gränsen mellan avsikter och deras förverkligande i realtid?

När vi är aktiva i nuet är det i själva verket det förflutna som verkar inom oss då ju varje ny händelse med nödvändighet tolkas genom våra avsikter, dvs genom det redan formulerade. Det är först vid eftertanken, då vi kliver ut ur nuet, som nuet frigör sig från det förflutna

[Marksa]

Nuet är vällan den omedelbara medvetna perceptionen av varandets fenomenogoli.

Nuet kan alldrig frånkopplas de val självet gör ur de förevarnde medvetna erfarenheterna.

Om man mot förmodan lyckas frigöra sig från dessa erfarenheter så är man inte i nuet utan i ett medvetandelöst tillstånd.

[Vertumnus]

Nuet är vällan den omedelbara medvetna perceptionen av varandets fenomenogoli.

Nuet kan alldrig frånkopplas de val självet gör ur de förevarnde medvetna erfarenheterna.

Om man mot förmodan lyckas frigöra sig från dessa erfarenheter så är man inte i nuet utan i ett medvetandelöst tillstånd.

Erfarenheter blir erfarenheter för medvetandet genom att infogas i en historia. När vi som nuets maskinister styr det förgångna in i framtiden är vi inte nödvändigtvis förlängningen av ett regelverk. Vi kan ställa oss vid sidan av och betrakta våra vägval och avsikter.

[Algotezza]

Ja, i nuet finns minnena (det förflutna), det vi upplever med våra vanliga sinnen och framtiden (planering och farhågor och liknande?) och ur eller med hjälp av dessa tre aspekter skapar vi den tänkta tidsaxeln.. Tar evigheten vid där tiden slutar eller är evighetsaxeln vinkelrät mot tidsaxeln?

[Vertumnus]

Ja, i nuet finns minenan (det förflutna), det vi upplever med våra vanliga sinnen och framtiden (planering och farhågor och liknande?) och ur eller med hjälp av dessa tre aspekter skapar vi den tänkta tidsaxeln.. Tar evigheten vid där tiden slutar eller är evighetsaxeln vinkelrät mot tidsaxeln?

Det eviga måste vara ständigt närvarande, så vinkelrät.

[hakkapeliitta]

Det imaginära talplanet trotsar sunda förnuftet.
Så mycket för sunda förnuftet. Hegel menade att sunda förnuftet är ett hopkok av förutfattade åsikter.
Så vad göra om vi inte heter Taikon och inte äger en kristallkula?

[Smisk]

Ja, i nuet finns minenan (det förflutna), det vi upplever med våra vanliga sinnen och framtiden (planering och farhågor och liknande?) och ur eller med hjälp av dessa tre aspekter skapar vi den tänkta tidsaxeln.. Tar evigheten vid där tiden slutar eller är evighetsaxeln vinkelrät mot tidsaxeln?

Evigheten och existensen är två aspekter av samma sak.

[Algotezza]

Ja, i nuet finns minenan (det förflutna), det vi upplever med våra vanliga sinnen och framtiden (planering och farhågor och liknande?) och ur eller med hjälp av dessa tre aspekter skapar vi den tänkta tidsaxeln.. Tar evigheten vid där tiden slutar eller är evighetsaxeln vinkelrät mot tidsaxeln?

Evigheten och existensen är två aspekter av samma sak.

Fast jag talar om nuet, tiden och evigeheten: alla dessa handlar om existens som jag ser det. olika aspekter av denna.

[Algotezza]

Det imaginära talplanet trotsar sunda förnuftet.
Så mycket för sunda förnuftet. Hegel menade att sunda förnuftet är ett hopkok av förutfattade åsikter.
Så vad göra om vi inte heter Taikon och inte äger en kristallkula?

Hur sunt är det sunda förnuftet utanför dess domän, vardagslivet?

[Algotezza]

Från Wikipedia

Augustinus grunnade över vad tiden är, och hur tiden förhåller sig till oss människor och till Gud. I Bekännelser resonerar han att det endast är nuet som är verkligt, framtiden är ännu inte verklig och det förflutna är inte verkligt längre. Gud, som är den högsta verkligheten, äger ingen framtid eller förflutet. Han är ett enda tidlöst, evigt nu. Enligt Augustinus är tidsflödet, som det ter sig för oss människor, något som enbart kännetecknar erfarenheten. Det existerar alltså inte i sig självt oberoende av den. De tre tiderna, nutid, framtid, och förfluten tid är, enligt Augustinus, endast subjektiva begrepp som hos människan kopplas ihop med de själsliga funktionerna varseblivning, förväntan och minne. Gud, i sitt eviga nu, upplever hela skapelsen på en gång. Därför känner han till våra handlingar redan innan vi handlat och kan därför avgöra vilka som skall frälsas. Att Gud känner till våra gärningar på förhand inskränker inte den fria viljan, menar Augustinus. Bara för att Gud är medveten om dem betyder det inte att Gud påverkar dem.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Augustinus

Min kommentar: Framtiden är potentialitet och ännu ej förverkligade avsikter och det förflutna är minnen och ting och dokument som berättar om det förflutna. Det förflutna har alltså en fysisk sida i form av ting och dokument från det förflutna som finns kvar. Av detta konstruerar vi historia.

Men allt detta ovanstående ryms i nuet.

[Vertumnus]

Från Wikipedia

Gud, i sitt eviga nu, upplever hela skapelsen på en gång. Därför känner han till våra handlingar redan innan vi handlat och kan därför avgöra vilka som skall frälsas. Att Gud känner till våra gärningar på förhand inskränker inte den fria viljan, menar Augustinus. Bara för att Gud är medveten om dem betyder det inte att Gud påverkar dem.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Augustinus

Uppstår det inte en inkonsekvens då man beaktar att skapelsen är Guds gärning? Kanske är orginaltexten tydligare.

I nuet finns intentionen vilken är starkare kopplad till den handlandes vem än vad.