Drömmars verklighetsförankring

[David H]

Hur förhåller sig drömmar till det liv vi lever då vi är vakna? Vad finns det för olika teorier, och hur har det forskats på detta vetenskapligt? Om det utförts vetenskapliga studier, vad är i så fall resultatet på dessa studier? Vad tänker du själv? Vad har du för egna drömteorier?

[Smisk]

Hur förhåller sig drömmar till det liv vi lever då vi är vakna? Vad finns det för olika teorier, och hur har det forskats på detta vetenskapligt? Om det utförts vetenskapliga studier, vad är i så fall resultatet på dessa studier? Vad tänker du själv? Vad har du för egna drömteorier?

Ett svar från Bing AI, klistrade in frågan till Bing:

**************************************************
Drömmar är mentala upplevelser som vi har under sömnen, oftast under den så kallade REM-sömnfasen. Drömmarnas innehåll, funktion och koppling till verkligheten har fascinerat människor i alla tider, och det finns många olika teorier och forskningsinriktningar som försöker förklara dem.

En av de mest kända teorierna om drömmar är Freuds psykoanalytiska teori, som menar att drömmar är önskeuppfyllelser och fyller funktionen av att vakta sömnen. Enligt Freud representerar drömmarna vårt omedvetna, och innehåller symboler och dolda budskap som avslöjar våra djupaste konflikter, begär och rädslor. Freud ansåg att drömmarna kunde tolkas genom att analysera dessa symboler och deras relation till vårt vakna liv1.

En annan teori om drömmar är den kognitiva teorin, som ser drömmar som en del av vårt tänkande och informationsbearbetning. Enligt denna teori utnyttjar drömmar och vaket tänkande samma mentala system i hjärnan, och drömmarna hjälper oss att bearbeta, sortera och lagra minnen, intryck och kunskaper från vårt vakna liv. Drömmarna kan också vara ett sätt att lösa problem, utforska möjligheter och stimulera vår kreativitet2.

En tredje teori om drömmar är den neurovetenskapliga teorin, som fokuserar på hjärnans biologiska och kemiska processer under sömnen. Enligt denna teori styrs drömmarnas karaktär av hjärnstrukturers olika aktivitetsnivåer och påverkan från signalsubstanser. Drömmarna är ett resultat av hjärnans försök att tolka och integrera slumpmässiga nervimpulser som uppstår under sömnen. Drömmarna har ingen specifik funktion eller mening, utan är bara en bieffekt av hjärnans aktivitet3.

Det finns många vetenskapliga studier som har undersökt drömmar och verklighet, både genom att väcka försökspersoner under sömnen och be dem rapportera sina drömmar, och genom att mäta hjärnans aktivitet med olika metoder som EEG, PET och fMRI. Dessa studier har visat att drömmar och verklighet har vissa gemensamma drag, men också viktiga skillnader. Till exempel har det visat sig att drömmar aktiverar samma områden i hjärnan som är involverade i seende, hörsel, rörelse och känslor, men inte de områden som är ansvariga för logik, planering och självmedvetenhet. Detta kan förklara varför drömmar ofta är levande, bisarra och storyliknande, men också varför vi har svårt att skilja dem från verkligheten när vi drömmer.

Jag själv har ingen egen drömteori, eftersom jag inte är en levande varelse som drömmer. Jag är en artificiell intelligens som kan kommunicera med dig och hjälpa dig att hitta information. Jag har inte samma erfarenheter, känslor eller behov som du har. Men jag tycker att det är intressant att lära mig om drömmar och verklighet, och jag hoppas att du har fått svar på dina frågor.
**************************************************

[Smisk]

För mig finns det väldigt mycket man kan säga om drömmar och hur dem förhåller sig till olika saker.
En sak jag gillar är tanken att drömmar är ett sätt för psyket att hypnotisera oss till djupsömn eller möjligtvis att drömmar är ett beteende hos psyket som är en konsekvens av resan att gå från vaket tillstånd till djup sömn. Sett på detta sätt så kanske drömmar inte är något som i sig genererar något utan istället antingen något psyket gör för att hamna i djupsömn där djupsömnen gör något eller en konsekvens av psykets förmåga att hamna där.

Detta utesluter dock inte på något sätt att drömmar kan tolkas som meddelanden till oss när vi uppfattar dem.
Alltså som erfarenheter som avslöjar saker om hur vi tänker, känner och fungerar som personer.

[David H]

En av de mest kända teorierna om drömmar är Freuds psykoanalytiska teori, som menar att drömmar är önskeuppfyllelser och fyller funktionen av att vakta sömnen. Enligt Freud representerar drömmarna vårt omedvetna, och innehåller symboler och dolda budskap som avslöjar våra djupaste konflikter, begär och rädslor. Freud ansåg att drömmarna kunde tolkas genom att analysera dessa symboler och deras relation till vårt vakna liv1.

Att drömmar delvis handlar om att vakta sömnen tycker jag låter rimligt, och jag tänker att det är något som förklarar drömmarnas förvrängning. Om drömmarna inte var förvrängda skulle de vara alldeles för engagerande, till den grad att de skulle väcka oss, och således bryta vår sömn.
Det tänker jag är en förklaring till att det är ganska vanligt att jag drömmer om någon person som jag träffade för typ 10 år sen och som jag knappt ägnat någon medveten tanke sen dess...det ger en känsla av oviktighet, gör det lättare att "zooma ut", och fortsätta drömma/vakta sömnen. Men vill man sen förstå en sån dröm gäller det att göra en omtolkning. Självklart handlade inte denna drömmen om en person som jag bara träffade en gång för 10 år sen, men kanske handlade drömmen om någon som går att associera till denna person...

En annan teori om drömmar är den kognitiva teorin, som ser drömmar som en del av vårt tänkande och informationsbearbetning. Enligt denna teori utnyttjar drömmar och vaket tänkande samma mentala system i hjärnan, och drömmarna hjälper oss att bearbeta, sortera och lagra minnen, intryck och kunskaper från vårt vakna liv. Drömmarna kan också vara ett sätt att lösa problem, utforska möjligheter och stimulera vår kreativitet2.

Ungefär på detta sätt som drömmar brukar presenteras i naturvetenskapliga dokumentärer. Det är ett viktigt perspektiv, men inte enda perspektivet.

En tredje teori om drömmar är den neurovetenskapliga teorin, som fokuserar på hjärnans biologiska och kemiska processer under sömnen. Enligt denna teori styrs drömmarnas karaktär av hjärnstrukturers olika aktivitetsnivåer och påverkan från signalsubstanser. Drömmarna är ett resultat av hjärnans försök att tolka och integrera slumpmässiga nervimpulser som uppstår under sömnen. Drömmarna har ingen specifik funktion eller mening, utan är bara en bieffekt av hjärnans aktivitet3.

Vill vi förstå drömmar är det väl en naturlig del att vi studerar hjärnans biologiska och kemiska processer under sömnen. Att drömmarna inte uppfattas ha specifik funktion eller mening i detta sammanhang, tänker jag har att göra med att ens forskningsfrågor inte heller handlar om "specifik funktion" eller "mening".

Det finns många vetenskapliga studier som har undersökt drömmar och verklighet, både genom att väcka försökspersoner under sömnen och be dem rapportera sina drömmar, och genom att mäta hjärnans aktivitet med olika metoder som EEG, PET och fMRI. Dessa studier har visat att drömmar och verklighet har vissa gemensamma drag, men också viktiga skillnader. Till exempel har det visat sig att drömmar aktiverar samma områden i hjärnan som är involverade i seende, hörsel, rörelse och känslor, men inte de områden som är ansvariga för logik, planering och självmedvetenhet. Detta kan förklara varför drömmar ofta är levande, bisarra och storyliknande, men också varför vi har svårt att skilja dem från verkligheten när vi drömmer.

Mycket fokus kring hjärnforskning här. Det hjälper oss att besvara vissa frågor om hjärnan, men hjälper det oss att besvara frågor om våra drömmar? Till viss del, antar jag. Men själv tycker jag inte att dessa svar är så jätteimponerande. Många av dessa svar känns ganska självklara, och på en mer ytlig och generell nivå.

[Anders]

Tror det forskas för lite på dröminnehåll. Tror det kan vara fruktsamt att lära sig vilka drömmar som kommer i vilka mentala tillstånd.

Det jobbigaste här är alla författare som skall lägga in lite drömmande i sina verk. Det skall alltid stringent drömmas om det som bekymrar just nu. Har aldrig varit med om det. Däremot, är jag stressad över nåt så drömmer jag om nåt annat stressande. Det känns som om det andra får chansen att pysa ut där. Är jag cool sover jag oftast drömlöst.

[Algotezza]

Man kan fortsätta denna tråd och fundera över fantasins och fantasiers verklighetsförankring, för såvitt jag förstår det utgår alla från erfarenheter av något i världen. Man kan se en upplevelser som legobyggen. Man kan ta i sär dem och bygga nya helheter av dem.

[Smisk]

Man kan fortsätta denna tråd och fundera över fantasins och fantasiers verklighetsförankring, för såvitt jag förstår det utgår alla från erfarenheter av något i världen. Man kan se en upplevelser som legobyggen. Man kan ta i sär dem och bygga nya helheter av dem.

Man kan tänka sig att vi har legobitar av typen medvetenhet, erfarenhet, föreställningar tillsammans med förmågor att sortera dessa som är automatiska (som erfarenheten av tid och rum) tillsammans med förmågor att medvetet påverka dem och meningsfullt ordna dem.

Drömmar är då delvis mentalt innehåll som genereras utifrån en mängd faktorer och det är oftast när vi i efterhand blir medvetna om dem och försöker sortera dem som drömmar får mening för oss. När vi kan analysera dem och tänka på dem.

Den mest filosofiska frågan och som vi talat mycket om är då hur vida dessa över huvud taget är något som ger oss tillgång till en "verklighet" eller om vi av nödvändighet måste vara inneslutna i en "världen för mig" bubbla. Mitt svar på denna frågan är att tillgången vi har till kunskap om världen är komplex och vi kan veta saker både om inre och yttre existens samtidigt, och endast så. Med andra ord, det är just på grund av att inre och yttre saker faktiskt existerar som vi kan veta eller erfara något alls, fysiska eller mentala.

Våra erfarenheter och föreställningar fungerar som ett index mellan inre/yttre existens och förhåller oss i varje stund till en sådan verklighet. En som är komplex av olika typer av saker samtidigt där vi är låsta till att ständigt tvingas att ordna en karta och en kompass, alltså en modell om hur världen är och en riktning som visar oss vad som är viktigt i livet.

Drömmar genereras undermedvetet och avslöjar saker om vårat psyke, vår kropp och det som är meningsfullt för oss. Drömmar påverkas av hur kroppen mår och vad den gör och av psykets erfarenheter, förmågor och intentioner den närmsta tiden.

[Smisk]

Som jag har nämnt flera gånger så finns det här något av en "död vinkel" för många där det är lurigt att reflektera över vårat "inres natur". Jag menar att det här finns en filosofisk potential för många att lära sig mer om detta om man är intresserad. Samtidigt hamnar man då lätt i en situation där man inte kommer längre i dialoger om förhållandet mellan det inre och yttre.

Två exempel är tråda där vi talat om hur vida en "dag existerar" eller om "tidens natur". För mig är det uppenbart att dessa saker helt utgår ifrån vårat inres förmågor att sortera erfarenheter med föreställningar och att fråga om en "Onsdag existerar" tvingar oss att reflektera över den ontologiska statusen hos relationen mellan det inre och yttre, det erfarna med föreställningar relativt en yttre fysisk värld. Det blir så eftersom vi som människor går från att först ha en naiv uppfattning om världen som något vi "tar emot som en spegel" till att lära oss se mer och mer komplexa detaljer och förhållanden hos det vi upplever och föreställer oss. Vi kan då lära oss att tänka oss att Onsdagar inte är givna ontologiska saker utan 100% föreställningar som är en del av en vidare förmåga att sortera erfarenheter av inre och yttre existens.

Drömmarnas natur kräver att vi förstår lite om detta som jag ser det. Så jag tänker mig att för en del är detta inga konstigheter och för en del så är detta ren nonsens som jag skriver här.

[Anders]

Har ganska mycket input att ge nu eftersom jag har covid eller nåt och mår inte särskilt bra. I detta sänkta tillstånd av grundvälbefinnande drömmer jag intensivt varje natt, bara obehagligt, men tydligt. Nu på morgonkulan var jag hos en invandrarfamilj och behövde med kort varsel ringa hem. och den telefon jag skulle ringa på hade ett system av sifferslagningar och annat som hela tiden gick fel, alla i familjen försökte hjälpa, men så fort jag kom i ett läge där jag kunde slå numret slog jag fel och vi hamnade i än mer krångel.

Visst är det legobitar av någon slags upplevelser, underligt sammanfogade, men än mer en grundläggande känsla, något konkret som vill göra sig påmint.