Är känslor fakta?

[Algotezza]

https://gymnasiefilosofi.se/aristoteles/


Läs gärna detta!

Det är vanligt idag att man med metafysik menar enbart den andliga sidan av världen.

Grundbetydelsen är som jag skrev i inlägget ovan. Det händer ofta att betydelsen av ett ord är på glid.

Jag menar att grundbetydelsen av ordet är användbar då den medför att såväl idealister och materialister bygger sin verklighetssyn på metafysiska grundantaganden, som just utgör antaganden, vilka därmed är obevisbara.

[xion]

https://gymnasiefilosofi.se/aristoteles/


Läs gärna detta!

Det är vanligt idag att man med metafysik menar enbart den andliga sidan av världen.

Grundbetydelsen är som jag skrev i inlägget ovan. Det händer ofta att betydelsen av ett ord är på glid.

Jag menar att grundbetydelsen av ordet är användbar då den medför att såväl idealister och materialister bygger sin verklighetssyn på metafysiska grundantaganden, som just utgör antaganden, vilka därmed är obevisbara.

Jag föredrar en klar gränsdragning mellan fysik och metafysik.
Detta medför att metafysiska grundantaganden blir obevisbara. Vi kan inte bevisa den rena tanken, bara sådant som vi kan bevisa inom regelsystem som vi själv har konstruerat.(t.e.x matematiken). Dessa regelsystem är också metafysik eftersom de är tankekonstruktioner.

[Anders]

https://gymnasiefilosofi.se/aristoteles/


Läs gärna detta!

Det är vanligt idag att man med metafysik menar enbart den andliga sidan av världen.

Grundbetydelsen är som jag skrev i inlägget ovan. Det händer ofta att betydelsen av ett ord är på glid.

Jag menar att grundbetydelsen av ordet är användbar då den medför att såväl idealister och materialister bygger sin verklighetssyn på metafysiska grundantaganden, som just utgör antaganden, vilka därmed är obevisbara.

Jag föredrar en klar gränsdragning mellan fysik och metafysik.
Detta medför att metafysiska grundantaganden blir obevisbara. Vi kan inte bevisa den rena tanken, bara sådant som vi kan bevisa inom regelsystem som vi själv har konstruerat.(t.e.x matematiken). Dessa regelsystem är också metafysik eftersom de är tankekonstruktioner.

Och för att dra den ett snäpp vidare, filosofin mår bäst i metafysiken. - tittar bortom det ”bevisbara”. Kom ihåg att det som nu är bevisbart i mycket har blivit det tack vare människors undran. Framgångsrikt, spirituellt tänkande.

Ingen vetenskap nu - förutom AI, som just går ut på att tänka mänskligt - kommer ge bra svar på vad man skall göra åt massemigrationer och global uppvärmning. Den kan bara ge input.

Sen en fråga - en hypotes är ju en del av den vetenskapliga processen. Är den inte… metafysik?

[xion]

https://gymnasiefilosofi.se/aristoteles/


Läs gärna detta!

Det är vanligt idag att man med metafysik menar enbart den andliga sidan av världen.

Grundbetydelsen är som jag skrev i inlägget ovan. Det händer ofta att betydelsen av ett ord är på glid.

Jag menar att grundbetydelsen av ordet är användbar då den medför att såväl idealister och materialister bygger sin verklighetssyn på metafysiska grundantaganden, som just utgör antaganden, vilka därmed är obevisbara.

Jag föredrar en klar gränsdragning mellan fysik och metafysik.
Detta medför att metafysiska grundantaganden blir obevisbara. Vi kan inte bevisa den rena tanken, bara sådant som vi kan bevisa inom regelsystem som vi själv har konstruerat.(t.e.x matematiken). Dessa regelsystem är också metafysik eftersom de är tankekonstruktioner.

Och för att dra den ett snäpp vidare, filosofin mår bäst i metafysiken. - tittar bortom det ”bevisbara”. Kom ihåg att det som nu är bevisbart i mycket har blivit det tack vare människors undran. Framgångsrikt, spirituellt tänkande.

Ingen vetenskap nu - förutom AI, som just går ut på att tänka mänskligt - kommer ge bra svar på vad man skall göra åt massemigrationer och global uppvärmning. Den kan bara ge input.

Sen en fråga - en hypotes är ju en del av den vetenskapliga processen. Är den inte… metafysik?

Absolut - Allt tänkande hör till metafysiken.

[Algotezza]

https://gymnasiefilosofi.se/aristoteles/


Läs gärna detta!

Det är vanligt idag att man med metafysik menar enbart den andliga sidan av världen.

Grundbetydelsen är som jag skrev i inlägget ovan. Det händer ofta att betydelsen av ett ord är på glid.

Jag menar att grundbetydelsen av ordet är användbar då den medför att såväl idealister och materialister bygger sin verklighetssyn på metafysiska grundantaganden, som just utgör antaganden, vilka därmed är obevisbara.

Jag föredrar en klar gränsdragning mellan fysik och metafysik.
Detta medför att metafysiska grundantaganden blir obevisbara. Vi kan inte bevisa den rena tanken, bara sådant som vi kan bevisa inom regelsystem som vi själv har konstruerat.(t.e.x matematiken). Dessa regelsystem är också metafysik eftersom de är tankekonstruktioner.

Invänder du mot länken och det jag skriver eller håller du med?

Innebär det jag skriver plus länken att det saknas gräns mellan fysik och metafysik enligt det synsätt jag och länken förespråkar?

[Pilatus]

Jag föredrar en klar gränsdragning mellan fysik och metafysik.

Visst, en hel del antaganden som vi gör om världen är postulerade. Så länge våra antaganden om världen inte kommer i konflikt med observationer, eller leder till motsägelser och paradoxer, så är allt lugnt.

Detta medför att metafysiska grundantaganden blir obevisbara.

Det beror på hur vi använder begreppet metafysik. Det kan vara förnuftiga resonemang om sådant vi aldrig kan bevisa. Och det kan även vara strikt logiska satser som just är bevisbara. Men det kan givetvis även handla om spekulationer om vad som händer efter döden. Då blir det meningslösa gissningar eftersom ingen kan uttala sig om sådant.

Vi kan inte bevisa den rena tanken, bara sådant som vi kan bevisa inom regelsystem som vi själv har konstruerat.(t.e.x matematiken). Dessa regelsystem är också metafysik eftersom de är tankekonstruktioner.

Visst, och matematik används ju flitigt inom vetenskap trots att det tillhör metafysiken, som kom efter fysiken.

[xion]

https://gymnasiefilosofi.se/aristoteles/


Läs gärna detta!

Det är vanligt idag att man med metafysik menar enbart den andliga sidan av världen.

Grundbetydelsen är som jag skrev i inlägget ovan. Det händer ofta att betydelsen av ett ord är på glid.

Jag menar att grundbetydelsen av ordet är användbar då den medför att såväl idealister och materialister bygger sin verklighetssyn på metafysiska grundantaganden, som just utgör antaganden, vilka därmed är obevisbara.

Jag föredrar en klar gränsdragning mellan fysik och metafysik.
Detta medför att metafysiska grundantaganden blir obevisbara. Vi kan inte bevisa den rena tanken, bara sådant som vi kan bevisa inom regelsystem som vi själv har konstruerat.(t.e.x matematiken). Dessa regelsystem är också metafysik eftersom de är tankekonstruktioner.

Invänder du mot länken och det jag skriver eller håller du med?

Innebär det jag skriver plus länken att det saknas gräns mellan fysik och metafysik enligt det synsätt jag och länken förespråkar?

Jag har aldrig läst Aristoteles.
Det du länkade från Wikipedia är den eteblerade ståndpunkten som är betydligt krångligare än det jag skrev.
Du kan fråga om vad du vill så kan jag svara på ifall det är fysik eller metafysik.

[Algotezza]

Jag föredrar en klar gränsdragning mellan fysik och metafysik.
Detta medför att metafysiska grundantaganden blir obevisbara. Vi kan inte bevisa den rena tanken, bara sådant som vi kan bevisa inom regelsystem som vi själv har konstruerat.(t.e.x matematiken). Dessa regelsystem är också metafysik eftersom de är tankekonstruktioner.

Invänder du mot länken och det jag skriver eller håller du med?

Innebär det jag skriver plus länken att det saknas gräns mellan fysik och metafysik enligt det synsätt jag och länken förespråkar?

Jag har aldrig läst Aristoteles.
Det du länkade från Wikipedia är den eteblerade ståndpunkten som är betydligt krångligare än det jag skrev.
Du kan fråga om vad du vill så kan jag svara på ifall det är fysik eller metafysik.

Aristoteles lanserade begreppet metafysik i varje fall.

Termen metafysik används idag som liktydigt med det andliga.

Du skriver ovan att tänkandet är en del av metafysiken. Är perceptionen också en del av denna? Vi får information och kunskap om den s.k. fysiska världen genom genom den information som våra sinnen förmedlar. Av denna information skapar vi en representation av omvärlden i vårt medvetande, i vilket också tänkandet finns. Utan denna representation är omvärlden en blank kanvas. Ingår denna representation av omvärlden i metafysiken eller ingår den i fysiken?

Vi har bara tillgång till det som utspelar sig i vårt medvetande och omvärlden som representation, förmedlad via våra sinnen.

[xion]

Invänder du mot länken och det jag skriver eller håller du med?

Innebär det jag skriver plus länken att det saknas gräns mellan fysik och metafysik enligt det synsätt jag och länken förespråkar?

Jag har aldrig läst Aristoteles.
Det du länkade från Wikipedia är den eteblerade ståndpunkten som är betydligt krångligare än det jag skrev.
Du kan fråga om vad du vill så kan jag svara på ifall det är fysik eller metafysik.

Aristoteles lanserade begreppet metafysik i varje fall.

Termen metafysik används idag som liktydigt med det andliga.

Du skriver ovan att tänkandet är en del av metafysiken. Är perceptionen också en del av denna? Vi får information och kunskap om den s.k. fysiska världen genom genom den information som våra sinnen förmedlar. Av denna information skapar vi en representation av omvärlden i vårt medvetande, i vilket också tänkandet finns. Utan denna representation är omvärlden en blank kanvas. Ingår denna representation av omvärlden i metafysiken eller ingår den i fysiken?

Vi har bara tillgång till det som utspelar sig i vårt medvetande och omvärlden som representation, förmedlad via våra sinnen.

Eftersom det är signaler som via nervimpulser tas emot av medvetandet är detta fysik.
När signalen tolkas av medvetandet blir tolkningen metafysik.

[Hubert]

Självklart är en känsla ett faktum - om det är sant att någon har en känsla av något/någon.
Bara ett subjekt har känslor - av något/någon.
En känsla har alltid ett objekt - A känner B, t ex A känner smärta, glädje.
En morgon på balkongen var det +4 grader - faktum. Kändes kallt -faktum. Så jag drog på en tröja över skjortan när jag rörde om i balkonglådan.
Det faktum att det kändes kallt orsakade tröjan.

Jag tror att frågeställningen har grund i att man inte ser att begrepp som känsla, syfte, avsikt, tanke måste ha ett objekt. Liksom medvetande - medvetande är alltid medvetande OM något/någon.

[Algotezza]

Jag har aldrig läst Aristoteles.
Det du länkade från Wikipedia är den eteblerade ståndpunkten som är betydligt krångligare än det jag skrev.
Du kan fråga om vad du vill så kan jag svara på ifall det är fysik eller metafysik.

Aristoteles lanserade begreppet metafysik i varje fall.

Termen metafysik används idag som liktydigt med det andliga.

Du skriver ovan att tänkandet är en del av metafysiken. Är perceptionen också en del av denna? Vi får information och kunskap om den s.k. fysiska världen genom genom den information som våra sinnen förmedlar. Av denna information skapar vi en representation av omvärlden i vårt medvetande, i vilket också tänkandet finns. Utan denna representation är omvärlden en blank kanvas. Ingår denna representation av omvärlden i metafysiken eller ingår den i fysiken?

Vi har bara tillgång till det som utspelar sig i vårt medvetande och omvärlden som representation, förmedlad via våra sinnen.

Eftersom det är signaler som via nervimpulser tas emot av medvetandet är detta fysik.
När signalen tolkas av medvetandet blir tolkningen metafysik.

Hur vet vi att så är fallet? Genom observation och slutsatser.

Det är väl själva den i någon mån färdiga tolkningen som är metafysisk, medan tolkningsprocessen - vad är den?

[Anders]

Aristoteles lanserade begreppet metafysik i varje fall.

Termen metafysik används idag som liktydigt med det andliga.

Du skriver ovan att tänkandet är en del av metafysiken. Är perceptionen också en del av denna? Vi får information och kunskap om den s.k. fysiska världen genom genom den information som våra sinnen förmedlar. Av denna information skapar vi en representation av omvärlden i vårt medvetande, i vilket också tänkandet finns. Utan denna representation är omvärlden en blank kanvas. Ingår denna representation av omvärlden i metafysiken eller ingår den i fysiken?

Vi har bara tillgång till det som utspelar sig i vårt medvetande och omvärlden som representation, förmedlad via våra sinnen.

Eftersom det är signaler som via nervimpulser tas emot av medvetandet är detta fysik.
När signalen tolkas av medvetandet blir tolkningen metafysik.

Hur vet vi att så är fallet? Genom observation och slutsatser.

Det är väl själva den i någon m¨n färdiga tolkningen som är metafysisk, medan tolkningsprocessen - vad är den?

Typ vetenskaplig?

[xion]

Aristoteles lanserade begreppet metafysik i varje fall.

Termen metafysik används idag som liktydigt med det andliga.

Du skriver ovan att tänkandet är en del av metafysiken. Är perceptionen också en del av denna? Vi får information och kunskap om den s.k. fysiska världen genom genom den information som våra sinnen förmedlar. Av denna information skapar vi en representation av omvärlden i vårt medvetande, i vilket också tänkandet finns. Utan denna representation är omvärlden en blank kanvas. Ingår denna representation av omvärlden i metafysiken eller ingår den i fysiken?

Vi har bara tillgång till det som utspelar sig i vårt medvetande och omvärlden som representation, förmedlad via våra sinnen.

Eftersom det är signaler som via nervimpulser tas emot av medvetandet är detta fysik.
När signalen tolkas av medvetandet blir tolkningen metafysik.

Hur vet vi att så är fallet? Genom observation och slutsatser.

Det är väl själva den i någon m¨n färdiga tolkningen som är metafysisk, medan tolkningsprocessen - vad är den?

När vi tolkar så tänker vi. När vi tänker så är det metafysik.
Att reagera på nervimpulser är inte det samma som att tänka.

[Algotezza]

Eftersom det är signaler som via nervimpulser tas emot av medvetandet är detta fysik.
När signalen tolkas av medvetandet blir tolkningen metafysik.

Hur vet vi att så är fallet? Genom observation och slutsatser.

Det är väl själva den i någon m¨n färdiga tolkningen som är metafysisk, medan tolkningsprocessen - vad är den?

När vi tolkar så tänker vi. När vi tänker så är det metafysik.
Att reagera på nervimpulser är inte det samma som att tänka.

Nervimpulser är den mätbara och kvantitativa aspekten av tänkandet, medan upplevelsen av tänkandet är den kvalitativa aspekten. Lite grann som Spinozas monistiska dubbelaspektteori.

[David H]

Hur vet vi att så är fallet? Genom observation och slutsatser.

Det är väl själva den i någon m¨n färdiga tolkningen som är metafysisk, medan tolkningsprocessen - vad är den?

När vi tolkar så tänker vi. När vi tänker så är det metafysik.
Att reagera på nervimpulser är inte det samma som att tänka.

Nervimpulser är den mätbara och kvantitativa aspekten av tänkandet, medan upplevelsen av tänkandet är den kvalitativa aspekten. Lite grann som Spinozas monistiska dubbelaspektteori.

Och forskning när den är som bäst och mest intressant är väl ofta också när man kan synka kvantitativa med kvalitativa aspekter, de objektiva och de subjektiva faktorerna. Pierre Bourdieu tycker jag utvecklade en intressant metod för detta inom sociologin.