Algotezza skrev:Allt vi kan uppleva finns som just upplevelser.
Det vi tar emot via våra sinnen kan vi förnimma och uppleva.
Algotezza skrev:Med logik, språk, språkliga symboler, och förnuft kan vi möjligtvis nå bortom våra spontana upplevelser till sådant som finns bortom våra spontana upplevelser.
Konst, musik o.l. kan transscendera till något annat. Jag hade en bild på Magrittes; The Large Family, 1963. Den är mycket vacker. Min far frågade om vi kunde uppfatta något mer än det skickliga och det anekdotiska. Kanske förstod jag inte riktigt hur frågan skulle kunna besvaras. Men det har beskrivits många gånger om speciellt musikupplevelser. Jag tror att Illusionen och hans kärlek till den seriösa musiken är ett exempel på sådana känslor. Själv är jag mest berörd av färgromantiken för närvarande. Främst Helene Schjerfbecks stilleben och några av porträtten. Åke Göransson ibland, Karl Isakson m fl. Om man börjar med att kasta bort den svarta färgtuben så är man på rätt väg, likaså bränd Terra di Siena och Pariserblå. Svårhanterade färger.
Algotezza skrev:I själva verket är upplevelse, upplevare och upplevt ett och kan bara skiljas åt i analysen och i språket.
Poeter, musiker och författare kan ju ibland gestalta det de upplever på ett sätt som gör sensibla människor uppmärksamma på storheten i konsten. Intressant att arkitekter öppet visar sitt förakt mot känsla i dagens kantigt brutala konstruktioner.
Algotezza skrev:Hur vi via analys dissekerar upplevelsen är kulturellt betingat och betingat av vilket språk vi använder.
Syntetiska omdömen, ibland eviga bedömningar så långt vi kan följa vad människor skapat.