besvikelse är bara ett ord

[tiger]

Vad väntar alla dessa människor på?
De borde veta att besvikelse är något man namngett för att ha något att klaga över. Egentligen är det människan själv som satt krav och förväntningar på något eller någon de inte känner till. När inte resultatet uppnår deras förväntningar blir de missnöjda. Besvikelse är bara ett ord för de som vill tycka synd om sig själva.

[Ariadne]

Jag tycker att besvikelse också är en känsla, vi har alla känt den någon gång. Vi satte upp ett mål och vi nådde inte dit.

Den viktigaste frågan är väl ändå vad man gör med den. Om man sätter sig ner och deppar ihop och ömkar sig själv eller om man reser sig upp och tar nya tag.

Om man har styrkan använder man besvikelsen och det som misslyckades för att prova igen, fast på ett nytt sätt. På så vis har man lärt sig något av sitt misslyckande.

Sen får man ju också fråga sig vad det är man är besviken över. Sitt utseende? Något man vet med sig att man inte gjorde så bra som man hade kunnat? Något man vet att man gav 100% för att uppnå?

Visst blir vi alla besvikna, det hör till. Men hur länge blir vi kvar i det och hur använder vi kunskapen från vårt misstag, DET tycker jag är viktigast.

[MrTambourineMan]

Besvikelse är fullt verkligt.

[solis]

Utan bakom även det ordet finns en kännsla
Den känslan har alltid ett viktigt budskap för mig själv om mig själv.ALLT inom mig handlar faktiskt endast om mig själv. Jag tror att vi människor hela tiden bara kommunicera med oss själva fastän vi tror att till Ex. orsaken til besvikelsen finns utanför oss.
Det du är: är även jag själv men vi har inte förmågan att se detta med våra egna selektiva människo ögon och sinnet.

[solis]

[quote="solis"]Utan bakom även det ordet finns en kännsla
Den känslan har alltid ett viktigt budskap för mig själv om mig själv.ALLT inom mig handlar faktiskt endast om mig själv. Jag tror att vi människor hela tiden bara kommunicera med oss själva fastän vi tror att till Ex. orsaken til besvikelsen finns utanför oss.
Det du är: är även jag själv men vi har inte förmågan att se detta med våra egna selektiva människo ögon och sinnet.[/quote]

[Tisen]

Förstår inte riktigt vad du menar med att besvikelse bara är ett ord tiger?, för mig är detn en känsla precis som Ariadne säger, helt klart, kanske du kan utveckla? besvikelse behöver inte bara vara att man inte når ett mål, man kan ju bli besviken på en person t.ex? // Tisen

[Stefan]

Besvikelse används för att tala om en känsla, inte ett ord. "Besvikelse" används för att tala om ett ord. http://www.sfu.ca/philosophy/swartz/def ... .htm#part2

[Tatjana]

Ordet besvikelse är väl det enda sättet du kan få mig att förstå hur du känner i en speciell situation. Sedan kan jag ju aldrig veta hur du verkligen känner utan tolkar dina känslor utifrån mina egna.
Att bli besviken är mänskligt, jag har svårt att tänka mig att det finns besvikelse i djurvärlden. Kanske för att man inte väntar sig så mycket av varandra som vi människor många gånger gör.
men har man blivit besviken har man ju iallafall haft tilltro och det är ju något fint.

[Stefan]

Ordet besvikelse

Besvikelse används för att tala om en känsla, inte ett ord. "Besvikelse" används för att tala om ett ord. http://www.sfu.ca/philosophy/swartz/def ... .htm#part2

[Githa]

Besvikelse är när ens förväntningar inte uppfylls.
Det farliga kankse är när just rädslan för själva känslan av att vara besviken gör att man inte vågar försöka igen.
Hur kommer man runt problemet? Ett sätt är ju att avväpna rädslan genom att välkomna besvikelsen redan innan. Men att alltid förutsätta det värsta är inte är en så bra taktik alla gånger. Då misslyckas man kankse just därför. Det som är skrämmande är dock tyvärr att ju mer man tror på sig själv destå större blir besvikelsen om man misslyckas. Vad göra? Vad är en bra inställning när man prövar något nytt, ger sig in i en ny relation eller gör något annat, men är livrädd för besvikelsen??

[Joahn]

Vad är en bra inställning när man prövar något nytt, ger sig in i en ny relation eller gör något annat, men är livrädd för besvikelsen??

Vad gäller relationer så har jag en egen "strategi" eller vad man ska kalla det. Det handlar helt enkelt om att inte binda sig för tidigt/för mycket. Hela tiden vara inställd på att den relation jag har med den här personen kan vara slut imorgon. Det leder till att jag inte blir lika besviken om det faktiskt händer, men uppskattar om relationen kvarstår desto mer.
Min erfarenhet av relationer är just den att de kan ta slut lite hux flux, och då gäller det att inte luta sig för mycket mot sina dåvarande vänner om de är borta imorgon.

[chipsmongo]

Githa

Hur kommer man runt problemet? Ett sätt är ju att avväpna rädslan genom att välkomna besvikelsen redan innan.

Hela tiden vara inställd på att den relation jag har med den här personen kan vara slut imorgon.

Rätta mig om jag har fel, men är inte detta att vara besviken? ska man hålla sig tillbaka för att kanske slippa bli besviken?

Vad tänker man på när man förbereder sig på att bli besviken? man tänker på hur jobbigt det är och håller sig själv tillbaka för att man just då tycker att det är jobbigt att tänka på att bli besviken. Är inte det då att vara besviken, men i lite mindre "dos"?

Människor som väljer på det sättet vågar då helt enkelt inte göra det dom vill av sin tid. (allt är ju ändå tid som ska fördrivas på bästa sätt) Bara för att en bra tid i livet kan följas av en jobbig period är det inte värt 100% engagemang? då används den tiden som annars skulle vara bra till en tid av negativt tänkande.

Kan inte ALLA bara vara likgiltiga ist... Då skulle man aldrig få såna här problem...

[PopJimmy]

Utan bakom även det ordet finns en kännsla
Den känslan har alltid ett viktigt budskap för mig själv om mig själv.ALLT inom mig handlar faktiskt endast om mig själv. Jag tror att vi människor hela tiden bara kommunicera med oss själva fastän vi tror att till Ex. orsaken til besvikelsen finns utanför oss.
Det du är: är även jag själv men vi har inte förmågan att se detta med våra egna selektiva människo ögon och sinnet.

Det solis här pratar om är vad Buddha kallar att hitta tillbaka till sin egen Buddhanatur.



Här är ett gammal text jag skrivit som handlar om lycka:

Du kan när som helst bli fri och lycklig.

Det är DU som skapat och är ansvarig för dina egna problem och ditt eget lidande.

Du kan bli fri genom att acceptera dig själv som du faktiskt är.

När du gör dig av med alla dina inlärda uppfattningar på hur du bör vara/uppföra dig skapade av dig själv och yttre auktoriteter blir du lycklig.

Människans grundtillstånd är lycka, så länge du inte har uppfattningar om vad som krävs för att göra dig lycklig är du lycklig.
Men så fort du har en/flera uppfattningar om vad du tror krävs för att göra dig lycklig, måste du då leva upp till den uppfattningen och om du inte lyckas blir då följden av att du blir olycklig eftersom din uppfattning av lycka skapar en konflikt mellan vad du faktiskt ÄR och hur du tror att du BÖR VARA (eller BÖR HA).

[soilheart]

Efter läst lite fastnade jag i diskussionen här.
För visst känner jag igen mig i den första posten.
Jag har också funderat på detta att besvikelse kanske är bara att man eller någon annan inte når upp till ens mål.
Jag är ledsen om jag ändrar ämnet på denna tråd men jag undrar bara:

Har jag rätt att vara besviken på en vän som "sviker" mig?
Eller är det mitt fel att jag satt upp "för höga" krav på min vän isf?
Eller är det fel att känna besvikelse alls som tiger säger först i tråden?[/b]

[Jonas Nystrom]

Specifikt mänskligt är det att med fantasins hjälp kunna göra sig inre bilder, föreställningar, om situationer som inte har inträffat. Och grunda våra beslut på dessa föreställningar. Genomtänkta beslut. Där alternativen övervägts, känts på och skärskådats. Således kan vi föreställa oss t ex vår egen död och därmed agera annorlunda än vi annars skulle göra. Inrätta hela vårt liv annorlunda. Samhällen och infrastruktirer bygger på detta. Viljans frihet förutsätter fantrasin, föreställningsförmågan, det spekulativa, reflektiva sinnet. Spekulation betyder spegling, reflektion.

Detta leder till att vi skapar oss förväntningar, hopp. Utan hopp skulle vi inte ens komma ur sängen. Hopp är vår yttersta motor, motivator.

Och även förutsättningen för besvikelse.

Det är alltså å det intimaste förbundet med det specifikt mänskliga att då och då känna sig besviken! Det är INGET att vara besviken över... Känner du dig besviken? Då är du åtminstone på rätt väg. Eller i alla fall inte på fel väg. Du är kvar i det mänskliga. Du har inte svikit oss andra. Vi är inte besvikna på dig!

jn, besviken