Personlighet

[Isse]

Tja, vad tror ni har mest betydelse för ens personlighet och förfaranden.

Det bekanta och mest använda eller det nya ovanliga och svåranvända? Ett antagande som är lätt att göra skulle kunna vara att frekvens på användandet av erfarenheten av ett visst fenomen har mest betydelse. Går det ens att avgöra? Varför, varför inte?

[Pilatus]

Tja, vad tror ni har mest betydelse för ens personlighet och förfaranden.

Det bekanta och mest använda eller det nya ovanliga och svåranvända? Ett antagande som är lätt att göra skulle kunna vara att frekvens på användandet av erfarenheten av ett visst fenomen har mest betydelse. Går det ens att avgöra? Varför, varför inte?

Och här bör jag redovisa en beklämmande erfarenhet, nämligen att detta som man kallar personlighet, eller egenart, eller något annat mer eller mindre storslaget, det tycks till en viss grad vara bundet vid språket och ha en viss förmåga att växla med det. SvD 2 jun 1969 Knut Ahnlund
Personligheten är växelspelet och samhörigheten mellan alla drag hos personen, både psykiska och fysiska. Personligheten är egenartad och särpräglad för varje enskild människa. -Varje människa formas i samspelet med andra människor. Hennes personlighet blir till när hon uttrycker sig själv i relation till en annan som svarar. En stabil personlig entitet - ett självständigt jag som är klart avgränsat gentemot andra människor. Klara jag-gränser, trygg identitet, en mogen relation mellan två självständiga människor i en dialog.

[Anders]

Anders Hansen behandlar detta i vetenskapens värld. Intervjuar framstående forskare på området.
Big five funkar. (Test finns i SVT-s duoapp, den man spöar Dyringer med) - ger vilka personlighetstyper som gäller
Genetiken spelar massiv roll. Enäggstvillingstudier, då de växt upp totalt olika men gör samma livsval är bara ett bevis
Föräldrar kan inte ändra nämnvärt på barns personliget
Den kan ändras men väldigt oklart hur(har inte sett klart serien).

Enligt forskning - du formas INTE i grunden av kontakt med andra, även om du lägger dig till med en del kulturella beteenden. Efter 25 år arbetande mulitinationellt är det också min erfarenhet. Skrapa av lite kulturell yta(lär dig och respektera vad som gäller i personens sfär) och du kan hitta tvillingsjälar överallt (för egen del flera i Kina, Kuba, Eritrea, Irak, Syrien, USA, Danmark, England, Irland. Holland är den särklassigt svåraste kulturella ytan att ta sig igenom och jag har jobbat med många. Akademiska Uppsala är svår också.)

Men min erfarenhet är också - om man går utanför arbetslivet att ditt Bourdeiu-habitat påverkar dig mycket. Inte i grunden, är du introvert är du introvert vare sig du föds i Rinkeby, Järfälla eller Djursholm. Men det kulturella arvet kommer påverka dina livsval mycket. Kan tänka mig att det finns en palett per Habitat där personligheterna kan välja sysselsättningar från. Men jag fann svärmor (modell Djursholm) omedelbart, vi kom omedelbart överens och har alltid gjort det. Medan styvsvärmor som kommer från liknande miljö och jag är som två magneter med samma polaritet.

Mycket intressant ämne!

[Algotezza]

Ja, "våra" egenskaper är i högsta grad relationella och baseras på hur vi interagerar med andra i omgivningen, via språk och handlingar, alltså olika former av kommunikation. Att vi upplever dem som stabila beror i hög grad på att vi sällan skiftar omgivning. "Egot" ser jag också som något som finns i relation till andra och att det får olika egenskaper betingat av vem vi umgås med. Det är därmed knappast något som finns som en oföränderlig kärna "i oss" eller "i hjärnan".

[Anders]

Ja, "våra" egenskaper är i högsta grad relationella och baseras på hur vi interagerar med andra i omgivningen, via språk och handlingar, alltså olika former av kommunikation. Att vi upplever dem som stabila beror i hög grad på att vi sällan skiftar omgivning. "Egot" ser jag också som något som finns i relation till andra och att det får olika egenskaper betingat av vem vi umgås med. Det är därmed knappast något som finns som en oföränderlig kärna "i oss" eller "i hjärnan".

Kanske på något plan, som i min sista paragraf, men enligt forskning så är personlighetstypen något vi inte kan ändra på. Då kan man ju sen tänka sig att olika personlighetstyper söker sig till likasinnade och blir del av sådana kommuniteter. Jag var inte särskilt hemma i snus mus och brännvin. Jag har också bott i höghus, småhus och villa, gjort lumpen med kriminella och varit på fester i Djursholm och jag tröttnar ungefär lika fort vare sig minglet gäller aktiehandel eller sexuella erövringar...

Så du talar kanske lite mot bättre vetande...

[Algotezza]

Ja, "våra" egenskaper är i högsta grad relationella och baseras på hur vi interagerar med andra i omgivningen, via språk och handlingar, alltså olika former av kommunikation. Att vi upplever dem som stabila beror i hög grad på att vi sällan skiftar omgivning. "Egot" ser jag också som något som finns i relation till andra och att det får olika egenskaper betingat av vem vi umgås med. Det är därmed knappast något som finns som en oföränderlig kärna "i oss" eller "i hjärnan".

Kanske på något plan, som i min sista paragraf, men enligt forskning så är personlighetstypen något vi inte kan ändra på. Då kan man ju sen tänka sig att olika personlighetstyper söker sig till likasinnade och blir del av sådana kommuniteter. Jag var inte särskilt hemma i snus mus och brännvin. Jag har också bott i höghus, småhus och villa, gjort lumpen med kriminella och varit på fester i Djursholm och jag tröttnar ungefär lika fort vare sig minglet gäller aktiehandel eller sexuella erövringar...

Så du talar kanske lite mot bättre vetande...

Personlighetstyper kan väl vara rätt flytande, eller är de tydligt avgränsade gentemot varandra? Var har de sin grund? I biologin? I generna? Både biologin och generna kan förändras medan vi lever, t.ex. via covidvacciner, via åldrande, sjukdomar och droger och alkohol, psykmediciner.

Är bättre vetande lika med vad Anders Hansen påstår? Hans tes är ju att vi knappast förändrats sedan "vi klev ner från träden på savannen". Han är kul att lyssna på och pedagogisk men jag köper knappast alla hans påståenden.

[Anders]

Ja, "våra" egenskaper är i högsta grad relationella och baseras på hur vi interagerar med andra i omgivningen, via språk och handlingar, alltså olika former av kommunikation. Att vi upplever dem som stabila beror i hög grad på att vi sällan skiftar omgivning. "Egot" ser jag också som något som finns i relation till andra och att det får olika egenskaper betingat av vem vi umgås med. Det är därmed knappast något som finns som en oföränderlig kärna "i oss" eller "i hjärnan".

Kanske på något plan, som i min sista paragraf, men enligt forskning så är personlighetstypen något vi inte kan ändra på. Då kan man ju sen tänka sig att olika personlighetstyper söker sig till likasinnade och blir del av sådana kommuniteter. Jag var inte särskilt hemma i snus mus och brännvin. Jag har också bott i höghus, småhus och villa, gjort lumpen med kriminella och varit på fester i Djursholm och jag tröttnar ungefär lika fort vare sig minglet gäller aktiehandel eller sexuella erövringar...

Så du talar kanske lite mot bättre vetande...

Personlighetstyper kan väl vara rätt flytande, eller är de tydligt avgränsade gentemot varandra? Var har de sin grund? I biologin? I generna? Både biologin och generna kan förändras medan vi lever, t.ex. via covidvacciner, via åldrande, sjukdomar och droger och alkohol, psykmediciner.

Är bättre vetande lika med vad Anders Hansen påstår? Hans tes är ju att vi knappast förändrats sedan "vi klev ner från träden på savannen". Han är kul att lyssna på och pedagogisk men jag köper knappast alla hans påståenden.

I programmet frågade han ledande forskare inom området, det är väl vad källa man kan säga om hans program. Sen har jag chatpgt:at lite och det tycks finnas möjligheter att faktiskt ändra sin personlighet. Jag är jäkligt skeptisk, jag reagerar exakt lika på tvungna samvaroer nu som slutet 60-tal, jag har aldrig under 10.000 tals fikapauser fått annat än stress, och det har varit i alla slags sammanhang. Men går det så går det.

[Anders]

Är det inte bara beteendet som ändras? Finns forskning som stöder att den sociala utmattningen man som introvert upplever kan minskas? Det är inte min upplevelse.
ChatGPT sade:

Du har helt rätt i att det är skillnad mellan att förändra sitt beteende och att faktiskt förändra de underliggande personlighetsdragen. När det gäller introversion och extraversion finns det en biologisk komponent som kan göra att vissa förändringar, som att minska social utmattning, är svårare för vissa. Här är en genomgång av vad forskningen säger:

1. Biologiska skillnader mellan introverta och extroverta
Introverta och extroverta har olika grundläggande neurologiska och fysiologiska svar på social stimulans.

Introverta tenderar att ha högre basal aktivitet i hjärnans retikulära aktiveringssystem (RAS), vilket gör att de lättare blir överstimulerade av sociala situationer.
Extroverta har lägre basal aktivitet i RAS och söker därför mer stimulans.
Denna biologiska grund är relativt stabil och kan göra att introverta alltid kommer att känna en viss grad av utmattning efter social interaktion, oavsett hur vana de blir vid det.

Referens:

Eysenck, H. J. (1967). The Biological Basis of Personality.
2. Forskning om social utmattning och anpassning
Social utmattning hos introverta beror på den mentala och emotionella energi som krävs för att navigera sociala situationer. Forskning visar att:

Viss träning kan minska upplevd stress: Genom att gradvis exponera sig för sociala situationer kan introverta bli mer bekväma, men detta minskar inte alltid den underliggande energiförlusten.
Energiförlust är konstant för vissa: Även om introverta kan utveckla bättre strategier för att hantera sociala krav, tenderar energiförlusten att kvarstå.
Referens:

Cain, S. (2012). Quiet: The Power of Introverts in a World That Can't Stop Talking.

[Algotezza]

Introvert eller extrovert beror på sammanhanget för min del, vilka som är närvarande och vad det är för situation. Jag sitter ofta tyst när folk pladdrar på men är det ett intressant ämne och andra gitter lyssna, snackar även jag. Kaffepauser kan jag uppskatta. när det var sådana på jobbet. Jag kan så att säga underhålla mig själv med mina tankar och fantasier, men kan gilla stimulans utifrån för att få nya idéer. Däremot vara ute och dansa, gå på disko var knappast min grej. På sjuttiotalet var det proggen som gällde och föreningsliv i vänsteranda, parkfester, konserter som vi arrangerade, demonstrationer. Jag var i tjugoårsåldern då.

Man kan förändras. Min fru ogillade mitt ständiga ordvitsande och mitt fisande i hennes närhet, så jag slutade med båda så gott det gick... Utveckling? Förändring på djupet?

[Anders]

Introvert eller extrovert beror på sammanhanget för min del, vilka som är närvarande och vad det är för situation. Jag sitter ofta tyst när folk pladdrar på men är det ett intressant ämne och andra gitter lyssna, snackar även jag. Kaffepauser kan jag uppskatta. när det var sådana på jobbet. Jag kan så att säga underhålla mig själv med mina tankar och fantasier, men kan gilla stimulans utifrån för att få nya idéer. Däremot vara ute och dansa, gå på disko var knappast min grej. På sjuttiotalet var det proggen som gällde och föreningsliv i vänsteranda, parkfester, konserter som vi arrangerade, demonstrationer. Jag var i tjugoårsåldern då.

Man kan förändras. Min fru ogillade mitt ständiga ordvitsande och mitt fisande i hennes närhet, så jag slutade med båda så gott det gick... Utveckling? Förändring på djupet?

Bra test på extrovert introvert - du är på nån fest, och klockan halv tolv säger nån, skall vi ner på stan och fortsätta? Jag har ALDRIG känt JA!

[531bts]

De mätningar man inom neurologin lyckats få fram angående aktiviteten i hjärnan hos personer med påstådda emotionella läggningar, väcker frågor: är människans medvetande helt låst till biokemiska processer som pågår i hjärnan? Påverkas de processerna av vår inställning och hur vi bemöter vår gemensamma verklighet? Kan man tänka om och "frigöra" sig från förutfattade slutsatser om att man är offer för biokemiska processer som orsak till uttryck i personligheten? Vad är orsak och vad är verkan?

[Pilatus]

De mätningar man inom neurologin lyckats få fram angående aktiviteten i hjärnan hos personer med påstådda emotionella läggningar, väcker frågor: är människans medvetande helt låst till biokemiska processer som pågår i hjärnan? Påverkas de processerna av vår inställning och hur vi bemöter vår gemensamma verklighet? Kan man tänka om och "frigöra" sig från förutfattade slutsatser om att man är offer för biokemiska processer som orsak till uttryck i personligheten? Vad är orsak och vad är verkan?

Huruvida medvetandet kan reduceras till hjärnans nätverk tror jag är att reducera för mycket. Vi är allt det vi består av, nervsystemet och sinnesorganen omfattar hela kroppen. Vi överbetonar metaperspektivet som ger oss möjlighet att reflektera över hur det är att vara de vi är och att vi känner och tänker. Människans tillvaro består mest av det vi för tillfället har att göra.

[Anders]

De mätningar man inom neurologin lyckats få fram angående aktiviteten i hjärnan hos personer med påstådda emotionella läggningar, väcker frågor: är människans medvetande helt låst till biokemiska processer som pågår i hjärnan? Påverkas de processerna av vår inställning och hur vi bemöter vår gemensamma verklighet? Kan man tänka om och "frigöra" sig från förutfattade slutsatser om att man är offer för biokemiska processer som orsak till uttryck i personligheten? Vad är orsak och vad är verkan?

Huruvida medvetandet kan reduceras till hjärnans nätverk tror jag är att reducera för mycket. Vi är allt det vi består av, nervsystemet och sinnesorganen omfattar hela kroppen. Vi överbetonar metaperspektivet som ger oss möjlighet att reflektera över hur det är att vara de vi är och att vi känner och tänker. Människans tillvaro består mest av det vi för tillfället har att göra.

Ja och nej. Vi ställs hela tiden inför situationer. Och hur olika personer reagerar i dessa situationer kan variera högst avsevärt. Naturligtvis inte enbart beroende på personlighet men säkerligen en hel del. Och om vi mer bokstavligt funderar på ”för tillfället har att göra” så påverkas det också. Både i frågan om hur man reagerar inför en uppgift och vilka uppgifter man tex genom yrkesval ställs inför.

[Pilatus]

Huruvida medvetandet kan reduceras till hjärnans nätverk tror jag är att reducera för mycket. Vi är allt det vi består av, nervsystemet och sinnesorganen omfattar hela kroppen. Vi överbetonar metaperspektivet som ger oss möjlighet att reflektera över hur det är att vara de vi är och att vi känner och tänker. Människans tillvaro består mest av det vi för tillfället har att göra.

Ja och nej. Vi ställs hela tiden inför situationer. Och hur olika personer reagerar i dessa situationer kan variera högst avsevärt. Naturligtvis inte enbart beroende på personlighet men säkerligen en hel del. Och om vi mer bokstavligt funderar på ”för tillfället har att göra” så påverkas det också. Både i frågan om hur man reagerar inför en uppgift och vilka uppgifter man tex genom yrkesval ställs inför.

Men vi kommer alltid att kunna identifiera vilka som är vilka i de mest skiftande situationer. Där finns alltid något som förknippas med personen Anders som skiljer sig från någon annans sätt att vara.

[531bts]

"Någons sätt att vara" skiftar från nanosekund till nanosekund, beroende på förändringar i vår gemensamma verklighet och hur varje individ bemöter den i tanke, tal och gärning. Frågan är om vi är predestinerade, pga biokemiska förutsättningar att reagera utifrån dessa, eller om vi tack vare/trots dessa har möjlighet att fritt agera utifrån kunskap, förståelse och insikt.