Krigspsykologi

[Johan Ågren]

Såg på History Chanel igår och funderade över hur en soldat beklagade sig över hur hans överordnade hade sänt ut honom i strid. Så jag undrar vilken typ av "peptalk" har varit vanligast förekommande innan människan ska möta sin potentiella död i krig? Har det varit en realistisk genomgång och förklaring att många kommer att dö, men att det är för en god sak. Eller har man sagt att det kommer att gå bra, bluffat, och på så sätt fått igång soldaterna. Finns det en regelbok hur man agerar psykologiskt när man vet att soldaterna kommer att möta ett helvete? Någon här som har någon inblick i detta? Vi hade en högt uppsatt yrkesmilitär här på forumet tidigare, men han blev illa kvickt sparkad där bak.

[Zokrates]

Ja du, man har vänt sig till de unga lättpåverkade i första hand, inte för inte var militärerna knappt torra bakom öronen och oskulder. De har kraftigt överdrivet sitt lands effektivitet, glorifierat vapnen och fått dem att tro att det är som en skjutbana, undviket helt att få dem att inse in i det längsta att fienden faktiskt både skjuter och bombar tillbaka.

Väl då, när de insett detta så har drogberoenden flitigt använts, en drogad soldat bryr sig till slut bara om att få sin dos. Bör väl tillägga att äldre militärer är homosexuella, de är mest där för att spana in unga grabbar, ja till och med talibanerna i Afghanistan har sina dansande småpojkar, inga undantag. Militära propaganda går alltid ut på att beskriva fienden som onda, dem själva som de goda och rättfärdiga. Soldaterna själva hoppas mest på att få bli av med oskulden, i kriget mellan Irak och Iran bevisade de att män till och med satte på liken, de hugg ett djupt sår i den dödes skinka eller lår och använde det...

Usch, är det nån annan expert här så träd fram innan jag spårar ut helt.

(Jag vet, har svårt för att vara seriös när det handlar om ren och skär mänsklig idioti.)

http://www.freedommag.org/swedish/A05/page08.htm
http://www.runan.info/arkiv-ovrigt-22.html

[J R Auk]

Jag vet att jag en gång fick höra om en misslyckad smutskastningskampanj mellan tyskar och engelsmän. Kommer inte ihåg vilka som var vilka, de är så förvillande lika.

Men poängen var att man hade utmålat fienden som kvinnliga, fega, svaga osv. Och det var ju inte alls bra när de sedan kom stormande för att inta befästningar eller liknande. Då var det tydligen många som så att säga var oförberedda eftersom de hade föreställt sig dessa veka typer som man inte skulle behöva möta i blodig strid.

Så så gör man nog inte längre. Förmodligen kör man mer på att de är så blodtörstiga och dylikt så att man försöker trumma in den moraliska rätten att köra upp bajonetten i magen, skära halsen med kniven, eller bränna ner byggnader de gömmer sig i och dylikt.

[Zokrates]

Ja, finns det överhuvudtaget kvar några fiender som inte är "terrorister" i världen? Det är lite som liknelsen att innan man börjar tala om den dömdes rättigheter, så klargör man för alla att denne är en pedofil, varvid kravet på dennes rätt i samhället drastiskt minskar till noll, på liknande sätt förhåller det sig ju med terroristerna, de har inga rättigheter, fritt fram med andra ord, det är bara att slakta alla, kvinnor, barn, män, åldringar och stämpla dem som terrorister i efterhand, efter att soldaten givetvis kört in kuken i deras öppningar, soldaten, detta väsen höjd över allt vad moraliskt ansvar innebär.

Sedan kommer grabbarna hem, våldtar sina anhöriga, misshandlar sina barn, går bärsärkargång och får en fet spruta i arslet, som de lyckliga idioter de alltid har varit, helt i händerna på profitens kramare.

[Skogsälvan]

Jag vet inte hur det oftast går till, även om man har förmedlat att många kommer att dö på kuppen eller att det kommer att gå bra så spelar det ändå på hjälterollen. Att vilja vara en hjälte lockar väl de flesta. Om man kollar in hur soldaterna drillas i t ex USAs marinkår så är ett viktigt moment att "tvätta bort" soldaternas känslor vilket gör dem effektivare som stridsrobotar.

[Johan Ågren]

Jag vet inte hur det oftast går till, även om man har förmedlat att många kommer att dö på kuppen eller att det kommer att gå bra så spelar det ändå på hjälterollen. Att vilja vara en hjälte lockar väl de flesta. Om man kollar in hur soldaterna drillas i t ex USAs marinkår så är ett viktigt moment att "tvätta bort" soldaternas känslor vilket gör dem effektivare som stridsrobotar.

Jag tycker mig kunna se att kriget mer och mer liknar ett dataspel, och att man ska förhålla sig känslomässigt till det man gör på samma sätt som till dataspelen. Men jag tror inte detta går att upprätthålla alla gånger, och då blir många soldater överraskade att det faktiskt är ett riktigt krig.

Sedan är det väl en beräknande balansgång hur mycket en soldat ska vara förberedd på det han verkligen ska möta (realistiskt) och den entusiasmerande aspekten (förskönat). Eller försöker man i drillningen foga samma dessa aspekter så långt som möjligt till en helhet? DVS: "Du kommer att möta helvetet, men helvetet är bra!". "- Give them hell, du är helvetet, du är ond nu, men det onda är bra, för det här är krig, ingen söndagsskola!", ETC. Det kan ju i så fall förklara att man beter sig så illa på alla plan mot sin fiende, den vanliga goda moralen är borttvättad. Det fungerar nog inte så bra att säga: "-Vi är de snälla killarna, och de där borta är de onda, döda och våldta nu!" Det blir inte ett enhetligt problemfritt system.

Sedan kommer soldaterna tillbaka med sitt nya (grundligt praktiserade) moralsystem, och hamnar i konflikt med det gamla (rätt så lama och diffusa) moralsystemet.

För att bli en hjälte i samhällets ögon så tror jag också man måste bibehålla mycket av samhällets moral ut i kriget. Det är nog därför som så få av soldaterna känner sig som hjältar i samhället, utan hjälterollen är något som ges av de ickekrigande (tills det kommer fram hur kriget gick till egentligen). Däremot kände de sig genuint som hjältar tillsammans med sina soldatkompisar.

Ja kanske kan man se på ondskan i huvudtaget på detta sätt, att människor får ett moralpaket i (frånvaron av) modersmjölken. Det är inte individen som är ond utan det system som individen anammar. De svaga och de utsatta snappas lätt upp av alternativa moralsystem, precis som i kriget. Kanske fel att kalla det frånvaro av moral när människor beter sig illa. (får alltid frånvaro av moralsystem en människa att börja bete sig illa?) Men ibland väljs alternativa moralsystem utifrån utstuderat ställningstagande också.

[Skogsälvan]

Förberedelserna att sudda ut medmänskligheten hos soldaterna är många gånger en viktig faktor och ersätta det med desto tajtare band inom gruppen/landet. Efter krig är det nog himla jobbigt för många soldater när de så att säga landar i sig själva igen och konfronteras med det, vilket är en ganska ofrånkomlig aspekt när man skiljs från gruppen och fokus riktas mot sig själv och så står man där med skägget i brevlådan i ett inre krig. Den delen tror jag inte soldaterna förbereds på.

[J R Auk]

Satt och söp med en militärpolis som sa sig vara veteran och varit runt i många konflikthärdar. Han var på permis och skulle träffa några vänner, han hade gått för han tyckte inte det var någon kontakt dem emellan.

Det han beklagade sig mest över var alla de gånger de tvingats se på utan att ha mandat att ingripa. Så de fick åka igenom områden där de inte fick ingripa mot övergrepp trots att de skulle vara en skyddande styrka.

Fick väldigt dåligt samvete sen, jag stack vidare med några vänner och han stod själv kvar. Det var tydligt hur svårt han hade att relatera till andra människor. Och jag vet att jag hade givits en roll han tyckte han kunde anförtro sig åt. Men man är i ett socialt sammanhang, det lurade mycket konflikter i psyket märkte jag, och tja, jag vet hur sådana konflikter kan ta över mig när timmarna blir sena.

Och där har vi också problem i vårt glättiga samhälle tror jag. Vart får dessa personer lufta sina tankar? Hos psykologer som fjärmar dem allt mer från samhället och ger dem allt större stigma att bära?

För övrigt är jag ganska övertygad om att det var kraftiga tillskott, typ anabola, som militären hade försett honom med. Frågade inte, men känner igen hur ansiktet liksom sväller lite. Och en annan sak. När jag frågade varför han inte slutade så gav han sig domen att det var det enda han kunde, och att han inte längre såg något val. Vad skulle han göra annars frågade han mig.

Finns många offer i krig.

[Zokrates]

B-fasonerna rörande diciplin i ett historiskt perspektiv
"Militär disciplin har alltid upprätthållits med straff. Ända till 1970-talet utdömde militären egna frihetsstraff ("tre dar i buren"). I äldre tider var bestraffningen ofta mycket hård. Kroppsstraff var det vanliga, alltifrån att bära på flera musköter under några timmar, över spöslitning till dödsstraff och s k "kvalificerat dödsstraff", vilket innebar fruktansvärd misshandel före avrättningen."
http://www.sfhm.se/templates/pages/Arme ... anguage=EN

Svensk idiot på plats i A-stan bloggar och skiter på sig...
"Jag får en adrenalinkick som heter duga och tänker att jag måste ta mig in i vagnen så fort som möjligt där jag har min AK5 och ett bättre skydd." http://www.fredssoldater.se/

Propagandaministeriet förklarar och visar bilder på döva barn och småflickor.
http://www.sverigeiafghanistan.se/Hem.aspx


Med google streetview och hitta.se m.m, krävs det inte någon större begåvning för en talibansympatisör att ta sig hem till någon av svenskarna i afghanistans familjer här hemma, varpå de kan slå tillbaka mot dem här. Därav följer att våra fredsstyrkor alltid är anonyma i afghanistan, men för den som letar är det inte särskilt svårt att hitta artiklar om dem INNAN de åkte, ofta med namn och bilder. Det enda raka är att vägra ställa upp på all sådan skit en gång för alla, så slipper man ha dåligt samvete efteråt för allt som hänt eller kan hända.

[Harald Davidsson]

en inre dialog om kriget....

”På kvällen dånar de höstliga skogarna
 av dödliga vapen, de gyllene slätterna
 och de blåa sjöarna, över vilka solen rullar
 dystrare bort; natten omfamnar
 döende krigare, de vilda suckarna
 från deras sönderslagna läppar.
 Men stilla samlas över betesmarken
 röda moln, där den vredgade guden bor,
 och det utgjutna blodet och den månlika kylan.
 Alla gator mynnar ut i svart förruttnelse.
 Under nattens och stjärnornas gyllene grenverk
 fladdrar systerns skugga genom den tigande lunden
 för att hälsa hjältarnas andar och deras blodiga huvuden;
 och stilla i vassen ljuder höstens mörka flöjter.
 O, stoltare sorg, ni altare av brons!
 Andens heta flamma föder i dag en väldig smärta,
 de ofödda efterkommande

        Georg Trakl

[Psychonaut]

Så jag undrar vilken typ av "peptalk" har varit vanligast förekommande innan människan ska möta sin potentiella död i krig? /.../Finns det en regelbok hur man agerar psykologiskt när man vet att soldaterna kommer att möta ett helvete? Någon här som har någon inblick i detta?

Ett lästips kan vara psykologen och yrkesmilitären Dave Grossman's bok: "On Killing: The Psychological Cost of Learning to Kill in War and Society"

http://www.amazon.com/Killing-Psycholog ... b_title_bk

"Dave Grossman has written perhaps one of the most insightful books on what motivates men in combat since S.LA. Marshall's "Men Against Fire". Grossman combines the thoroughness of an learned psychologist with the practical viewpoint of a lifetime dedicated to military service. He provides us with a unique and truly fascinating look into the dark and often terribly painful mental process that brings a man to pull the trigger and kill his fellow man. As an officer in the Army, I consider this book an essential read for anyone who may someday bear the burden of leading men in combat. We often get such a distorted view of remorseless killing from the popular media that most of us are shocked to discover that the act of killing a man at close range is something that very few soldiers are capable of."

Iofs ett annat huvudtema än vad du efterfrågade, men boken tar även upp grundträning mer generellt. En tänkvärd bok...