Berätta om när du varit elak

[David H]

Jag vet ju att vi tycker bäst om att framställa oss själv som goda. När vi gjort något som verkligen inte anses okej då förtränger vi, förvränger, bagatelliserar, eller helt enkelt håller tyst om det. Men låt oss prova bryta detta mönster.

Jag tänkte börja med liten historia,
När jag var 11 år var det en kille i klassen som betraktades som tönt. Han levde mest i sin egen värld, tystlåten, hade fula kläder tyckte man, gav allmänt löjligt intryck. En gång var vi på badet med skolan. Jag såg att han höll för näsan och doppade huvudet under vattnet. Då kom jag på den elaka tanken att "liksom omedvetet" simma rakt över honom. Jag höll inte fast honom, men förhindrade honom att komma upp till ytan under några sekunder. Han märkte detta och blev panikslagen, började slå vilt omkring sig. Sen fortsatte han också slå mig när han kom upp.
Ett par år senare råkade jag höra honom prata med sin (enda) kompis om ilska. Han berättade då att han bara blivit arg två gånger i livet. Ena gången hade alltså jag förorsakat... Minns att jag länge kände väldigt dåligt samvete för detta.

[Mr.M]

vad är elakt ?
Jag har gjort brott, jag har ringt folk på fyllan och sagt dumheter, jag har varit elak mot mig själv,
aldrig direkt planerade saker, joo ett par gånger har jag gjort planerade saker,

jag gick en el-teleteknisk linje, och blev lovad en trea i betyg om jag gjorde färdigt ett data program till gymnasieskolan, en schema planerings kalender / tidig databas. Jag viste att läraren ljög, min vanliga intuition och att jag skulle få en tvåa, så jag smög in en funktion som självutplånarde programmet,

jag öppnade slutbetyget, vist var det en tvåa, sen aktiverade jag funktionen att den skulle radera sig själv efter en viss tid : ), rätt ska vara rätt.

sen har jag varit elak mot min syster, har sagt dumma saker som jag delvis ångrar.

men utöver det är jag sällan elak, mer spontan.

[Johan Ågren]

Det var väl inte så elakt, killen var ju en tönt som inte hade lyckats skaffa sig bättre vattenvana än så. Hoppas han lärde sig läxan till slut, och hoppas att han blev arg fler gånger. Det du gjorde var fullt normalt för en 11 åring som leker i vattnet. Du kan ju inte hjälpa att andra runt omkring dig är on the edge av deras förmåga, och vill projicera sin ilska och skam på dig. Det vara han som var "elak". Hur länge har du burit på detta?

[Skogsälvan]

Jag håller inte med Johan, jag tycker att det var elakt av dig rekoj.

[Johan Ågren]

Jag tror att det elakaste jag gjort är de gånger jag ignorerat mina barn, samt skällt på dem när jag varit trött och ville vara ensam, och de bara sökt kärlek.

När jag vara barn så vara det nog de gånger jag tog ut min sadism på andra så fort jag såg en anledning, särskilt när de plågade djur. Det innebar en ohämmad ilska från min sida, som egentligen innebar att jag plågade barnen på samma sätt de plågat djuren. Så fort jag sett någon plågat något oskuldsfullt så har jag sett det som en ursäkt att ta fram min egen sadism. Jag njöt nog på samma sätt som de gjorde när de plågade djuren, och det var ingen heroism i det, bara ondska. Idag vet jag att jag har denna sadism i mig, den har aldrig försvunnit. Vid en viss gräns så njuter jag av konflikter, och fantiserar om att slita andra i bitar. Men jag har en god portion moral som drar in mina klor. Ser igentligen inte någon ondska i detta då vi är dödande varelser, livet innehåller död och dödande. Frågan är alltid varför vi gör det, om det är rationellt. En intuitiv förståelse för situationen leder dessa drifter på rätt vägar. En abstrakt förståelse gör det inte, utan då smäller det när moralen inte orkar hålla tillbaka.

[David H]

Det var väl inte så elakt, killen var ju en tönt som inte hade lyckats skaffa sig bättre vattenvana än så. Hoppas han lärde sig läxan till slut, och hoppas att han blev arg fler gånger. Det du gjorde var fullt normalt för en 11 åring som leker i vattnet. Du kan ju inte hjälpa att andra runt omkring dig är on the edge av deras förmåga, och vill projicera sin ilska och skam på dig. Det vara han som var "elak". Hur länge har du burit på detta?

Heh, jag har inte sett det från detta perspektiv förut. Men jag vet inte, jag tror det är naturligt för alla att bli drabbad av panik då man är under vattnet och blir hindrad av någon från att komma upp till ytan. Det var nog ett par år jag kände dåligt samvete över detta.

[Skogsälvan]

Jag har varit väldigt elak. När jag var kring 15 sa jag till mamma att jag bara skulle gå ner till kiosken och köpa en tidning. Sedan gick jag direkt till min drygt tio år äldre pojkväns bil och stannade borta hela helgen utan att höra av mig. Det var elakt. Var också på vresigt humör en gång som tonåring, gick nerför trappan och fick höra att farmor hade dött och fräste "Det skiter väl jag i!" Det var också mycket elakt.

[Johan Ågren]

Jag håller inte med Johan, jag tycker att det var elakt av dig rekoj.

Ja det var väl "elakt", men det var situationen som skapade "ondskan" och det var inte Rekojs busstreck.

[Skogsälvan]

Jaja...

[Johan Ågren]

Det var väl inte så elakt, killen var ju en tönt som inte hade lyckats skaffa sig bättre vattenvana än så. Hoppas han lärde sig läxan till slut, och hoppas att han blev arg fler gånger. Det du gjorde var fullt normalt för en 11 åring som leker i vattnet. Du kan ju inte hjälpa att andra runt omkring dig är on the edge av deras förmåga, och vill projicera sin ilska och skam på dig. Det vara han som var "elak". Hur länge har du burit på detta?

Heh, jag har inte sett det från detta perspektiv förut. Men jag vet inte, jag tror det är naturligt för alla att bli drabbad av panik då man är under vattnet och blir hindrad av någon från att komma upp till ytan. Det var nog ett par år jag kände dåligt samvete över detta.

Ja och alla har vi känt på hur det känns, och alla har vi slagit den som gjort det. Däremot så brukar inte så många säga att man "bara blivit arg två gånger varav det är en gång". Och att du tog åt dig så mycket visar på en uppförstorad empatisk förmåga, men avsaknad av perspektiv, vilket ofta är fallet i den åldern.

[Andreas]

Jag kom in i svaga perioder ibland på ålderdomshemmet och klädde på någon alzheimerstant med ren styrka och hårda ord. Svårt ibland när de blir helt tokiga av helt kokko-anledningar. Någon gång gjorde jag medvetna 'övergrepp' som blev till succe, som tanten som inte lämnat sitt rum på fyra år med undantag för den gång i veckan som vi våldduscha henne. Henne band jag fast i en rullstol och körde ut under vilda och aggressiva protester en vacker sommardag. Sen när jag kom ut bytte jag karaktär och blev hennes vän, bara att jag låtsades inte veta var vi befann oss utan lät henne guida runt fullständigt utan lokalkännedom. Så efter ett tag mötte vi en annan ur personalen som blev jätteglad att se denna dam utomhus för första gången på fyra år. Så tanten tog åt sig av denna glädje och när vi kom tillbaks in så ville hon inte tillbaka till rummet utan åkte istället ärevarv på avdelningen viftade med armarna och sjöng norska födelsedagslåten. Detta blev dundersucce och starten till en flerårig period när hon var med på koncerter och ute från rummet så gott som dagligt. Men medan jag knöt fast henne och körde iväg så gränsade jag lite till elak glädje.

Sköt farmor och farfars ena koltrast med luftgevär. Den bodde i holken i deras hus och hade ungar och farmor och farfar var så stolta. Den blev dessutom bara skadskjuten så jag och övriga sadistbarnbarn fick gå fram och först skjuta två skott till när den sprattlade på marken och därefter slå ihjäl den med en sten. Mådde skit allihop efter det.

Fast elakast tycker jag att jag varit mot ett par tjejer som jag dumpat i början av förhållandet och som jag vet hade kunnat blivit strålande lycklig familj av om jag hade tagit steget över. Lika elak mot mig själv de gångerna.

[transversal]

Jag håller inte med Johan, jag tycker att det var elakt av dig rekoj.

Ja det var väl "elakt", men det var situationen som skapade "ondskan" och det var inte Rekojs busstreck.

Tycker jag verkligen inte. Det var en kass handling. Speciellt eftersom att det var en "tönt". Folk som sparkar nedåt "för att de kan" och slickar uppåt är något jag avskyr. (Men så är jag alltid i korkad opposition också, kommer väl att bli ens fall.)

Jag har varit riktigt taskig några gånger i mitt liv. Det har varit mot människor när de har varit grymma mot en "on purpose". Jag kan fortfarande bitas rätt elakt om någon behandlar en elakt, men jag är inte så ohämmad som tidigare. Jag mådde så jäkla dåligt efter varje gång jag hade "hämnats" så jag insåg att hämnden var värre mot mig själv. Förlorade på något sätt förtroendet för allt och alla, inte på grund av "brottet som begåtts" av den andra personen, utan "brottet som begåtts" av mig.

Jag har en "lista" i mitt huvud på saker jag aldrig vill göra mot någon. Oavsett vad någon annan gör mot mig/mina kära och oavsett om det kan "rättfärdigas".

Blir du slagen eller slår du, lika mycket skändning får du. :-S

[Johan Ågren]

Att skuldbelägga någon för en sådan handling är mer elakt än handlingen. Handlingen är en normalitet, och var inte utstuderad (uppenbarligen) att få den effekt den fick. Det är en 11åring som simmar i vattnet och busar. Elakheten ökar inte i proportion med lidandet. Hade personen tagit livet av sig efter händelsen så betyder det inte att 11åringen ska ta på sig denna skuld. Allt vi triggar innebär inte att vi är elaka. Elaka är vi när vår egen dysfunktionalitet innebär lidande för andra, dvs när vi är mobbare. För att vara en mobbare så krävs mer än att simma över en person och busa. Det gör alla barn (killar) som är i vattnet någon gång. Först när vi upplever obehaget själva så förstår vi och kan få empati för andra. Vi måste således genomgå våra dop hela tiden. Man ska som vuxen säga ifrån att man absolut inte får dra ner eller trycka ner någon i vattnet när man badar, men man får inte stigmatisera ett barn som gör det. Kan vara en "killgrej", och att samma sak för er flickor oundvikligen måste vara utstuderad elakhet.

Om en kille viftar och hotar med kniv, så anses det inte vara lek längre. När jag var barn så ingick det i var och varannan lek. Idag så stigmatiseras en sådan person, och anses vara farlig. Idag så blir lekarna verklighet i stället. Tur vi har dataspelen i alla fall där vi kan vara "elaka". Låt barnen busa, brottas och slåss. Se upp med utstuderade individer som låter sin dysfunktionalitet gå ut systematiskt över andra. Att se skillnadern kräver sin vuxen.

[Lufier]

.

[Zokrates]

Jag har varit elak i kommentarer mot en del användare här på forumet, men annars har jag aldrig handlat medvetet elakt mot någon, däremot har jag gjort dumheter som tolkats som elakt, men om inte uppsåtet varit där så handlar det alltså mer om dumheter som sagt än elakheter och ja, jag kan vara oeftertänksamt dum emellanåt.