Sociala Medier – Social Kontroll

[maxexhact]

De som lever och agerar osynliga eller under täckmantel har givetvis större möjligheter att agera fritt utan att själva drabbas av andras ogillande. Anonymitet skapar sociala frirum – platser dit vi kan gå utan risk för att bli upptäckta.

Skammen uppstår först när vi blir igenkända och tvingas se på oss själva utifrån den andres ogillande – och då kanske även förstå att vi gjort något fel. Skamkänslor är därför en viktig egenskap som ingår i vår emotionella förmåga – och som i bästa fall gör att vi kan fungera och leva tillsammans.

Därför är det rätt praktiskt att inte vara skamlös! Det är denna viktiga känsla som säger ”skärpning!” och ”stopp-o-belägg!” och som i bästa fall hindrar oss från att begå handlingar som kollektivt skulle kunna uppfattas som fel.

I det lilla samhället där alla känner alla och där alla vet vem din pappa, mamma, syster är… där är man också mer involverad i konsekvenserna av ens egna handlingar. Bedrar man någon eller uppför sig illa – så läggs dessa handlingar kollektivt också på familj, släkt och vänner. Vilket nog alltid hindrar någon från att göra tråkiga saker – i varje fall de som har några relationer att värna.

De redan utstötta däremot, de som inte har några nätverk att ta hänsyn till, de har givetvis ett större moraliskt svängrum. Vilket också visar sig på mer anonyma platser och forum. Dit vi kan bege oss i skydd av att inte vara någon som behöver ta ansvar för vad vi säger eller för vad vi gör.

På öppna torg, platser och forum som är transparenta går vi däremot in som de vi är och finner vanligtvis också ett helt annat slags socialt klimat.

På Facebook kan exempelvis i princip alla lyssna till allas göranden och se varandras kommentarer. Om någon här skulle bete sig riktigt skamlöst mot någon annan inom samma sociala nätverk finns alltid risken att bli offentligt uthängd.

Här skulle de sociala mekanismerna för utfrysningen kunna ske ögonblickligen och samtidigt nå ut med full kraft till samtliga relaterade nätverk. Hedersbegreppet skulle därmed även få en ny betydelse och dimension också inom den västliga kulturen.

(Jag har personligen inte stött på detta med social kontroll på Facebook – men misstänker att det mest är en tidsfråga innan vi kommer att få göra det. Vad är dina erfarenheter? Har du sett? Hört något? Svara gärna på denna enkät för att ge en fingervisning: http://maxexhact.wordpress.com/2011/03/ ... -kontroll/ )

[transversal]

Intressant artikel/synpunkt.

Panopticon utan centraliserad övervakning.

[freddemalte]

Hej maxexhact

Intressant och anknyter lite till ämnet i denna tråd:

http://www.filosofiforum.com/forum/vie ... php?t=7354

För egen del har jag hittills inte märkt av något negativt med sociala medier eller forum utan enbart tvärt om. Jag ser dock visar risker med dessa precis som jag ser risker med bilar, knivar, fett etc.

Det är, precis som du gör här, värt att diskutera!

Här har du en annan tråd som också är närbesläktat:

http://www.filosofiforum.com/forum/vie ... php?t=7968

Vänligen

Fredrik

[maxexhact]

För egen del har jag hittills inte märkt av något negativt med sociala medier eller forum utan enbart tvärt om. Jag ser dock visar risker med dessa precis som jag ser risker med bilar, knivar, fett etc.

Hej Fredrik, jag tror du läste mig lite snabbt eller så var jag möjligtvis lite otydlig. Jag menar här att det inte vore negativt om exempelvis Facebook fungerar som en social regulator – eftersom sådana faktiskt behövs. Och att problemen snarare ligger i de anonyma diskussionsfora som finns där somliga ser det som ett kall att förvandla varje diskussion till, vad Maria Schottenius en gång kallade, "en pissränna"!

Max Kern

[Skogsälvan]

Men skam kan också vara ett stort funktionshinder för att vara sig själv. När jag blir lite så där gränspsykotiskt solipsistisk då upplever jag att grejer som översvämningen i Australien är mitt fel. Och det kan jag lova... *torrt skratt*... är plågsamt. Det är väl med skam som med allt annat sånt där; vi tar lite olika stora bitar av kakan. Det florerar ju mycket onödiga vardagsskam-grejer i samhället också, t ex människor som skäms när grannen plingar på och personen själv är kanske halvnaken, eller har inte borstat håret.

[freddemalte]

För egen del har jag hittills inte märkt av något negativt med sociala medier eller forum utan enbart tvärt om. Jag ser dock visar risker med dessa precis som jag ser risker med bilar, knivar, fett etc.

Hej Fredrik, jag tror du läste mig lite snabbt eller så var jag möjligtvis lite otydlig. Jag menar här att det inte vore negativt om exempelvis Facebook fungerar som en social regulator – eftersom sådana faktiskt behövs. Och att problemen snarare ligger i de anonyma diskussionsfora som finns där somliga ser det som ett kall att förvandla varje diskussion till, vad Maria Schottenius en gång kallade, "en pissränna"!

Max Kern

Hej maxexhact

Jag lutar åt att det var slarv från min sida. Sorry!

Jag håller för övrigt med

Vänligen

Fredrik

[maxexhact]

Men skam kan också vara ett stort funktionshinder för att vara sig själv. När jag blir lite så där gränspsykotiskt solipsistisk då upplever jag att grejer som översvämningen i Australien är mitt fel. Och det kan jag lova... *torrt skratt*... är plågsamt. Det är väl med skam som med allt annat sånt där; vi tar lite olika stora bitar av kakan. Det florerar ju mycket onödiga vardagsskam-grejer i samhället också, t ex människor som skäms när grannen plingar på och personen själv är kanske halvnaken, eller har inte borstat håret.

Visst är det så, Skogsälvan! Inget gott som inte har något dåligt med sig... Och du, ta inte på dig skulden för jordbävningen på Nya Zeland – det var helt och hållet mitt fel!

[Marko]

Social media och kontroll..
Man kan lätt finna ut den kontroll som ligger som grund för ett nätvärk,
man läser avtalet eller TOS (terms of service)
Min egen analys har sagt att sociala medier mestadels vill skydda sig från rättsliga påföljder från användares aktivitet.

[Justin Case]

De som har resurser att kartlägga alla på facebook inklusive vilka som är "vänner" med vilka, och framför allt resurser att utnyttja denna kartläggning på särskilt lukrativa sätt, får lätt ett maktförsprång långt större än vad någon enskild byinvånare i den gamla "byn där alla kände alla" kunde få. Sociala medier på internet, av typen Facebook, riskerar alltså att göra maktklyftorna mellan de redan mäktiga och övriga människor än större. Ökade maktklyftor ger minskad demokrati. Det är kanske den största faran med Facebook och liknande.