Att ta kontakt och våga prata med folk

Våga ifrågasätta och se alternativ. Fria ämneskategorier, bara det belyser något nytt och hoppfullt för mänskligheten.

Moderator: Moderatorgruppen

monstret
Inlägg: 221
Blev medlem: 08 okt 2010 18:58

Re: Att ta kontakt och våga prata med folk

Inläggav monstret » 05 nov 2010 23:16

Jag tror att det måste finnas någon grundläggande gemensam nämnare för att en konversation ska kunna uppstå utan att bara bli en väderkonversation. Om ingen ingång till konversation finns måste man leta upp en tråd genom kallprat och kommer man inte vara i sällskap under längre tid än att kallpratet hinner gå över till någon givande konversation, så tycker jag att det är smått meningslöst.

Konversationen måste komma spontant. Det får inte vara en produkt av "oj, vad tryckt stämning det är", utan en produkt av "det här vill jag få ur mig". Jag ser alltså hellre konversationsöppnare som "fan vad snygg jacka du har!" (ärligt alltså) eller dylikt än "jodå så att ... fint väder i dag". Detsamma gäller för övrigt i vänskaps- och bekantskapsrelationer. Det är meningar som enkom är tänkta att skyla över pinsam tystnad och för aldrig konversationen vidare.

förstår mig själv
Inlägg: 2877
Blev medlem: 13 maj 2012 19:32

Att ta kontakt och våga prata med folk

Inläggav förstår mig själv » 15 aug 2012 10:20

Alla människor kan ge något till alla. Med små enkla medel kan man få människor att må bättre. När vi tar kontakt så upstår en reaktion och rörelse. Om man umgås enligt vänlighet och förnuft sprids denna rörelse i evighet och världen blir bättre(för alla).
Detta förstod redan Jesus och spinoza.

Allt dåligt sprids på motsvarande sätt. Oärlighet, lagar kulturer osv förstör.

Kajsakavat
Inlägg: 6
Blev medlem: 05 feb 2019 02:23

Re: Att ta kontakt och våga prata med folk

Inläggav Kajsakavat » 06 feb 2019 01:06

Jag personligen tycker att man diskuterar den sociala samvaron alldeles för mycket.
Måste vi hela tiden titta på hur vi är bland människor, grupper, individer och dylikt.
Jag tror att det är just det som hämmar människor.
Måste vi umgås efter en slags mall ?
Måste vi påpeka hur vi ska vara och bete oss.
Allt sådant får människor att hela tiden titta på hur den själv beter sig i olika sammanhang.
Tittar man på en så kallad normalmall och ser att man inte passar i umgängesmallen så leder det till att man börjar se på sig själv som avvikande och det i sig skapar olust.
En del vill inte ha umgänge eller prata med människor.
En del måste alltid umgås med människor.
En del avskyr större grupper av människor osv
Varför måste man rota i folks beteende och hitta fel mm
Vi stigmatiserar människors beteenden.
Han är en kuf därför att...
Han är karismatisk därför att..
Vem bestämmer umgåsmallarna samt hur och vad de mallarna skall innehålla. Avviker någon från mallarna är det något fel på den.
Varför gör vi så ?

Esther
Inlägg: 6281
Blev medlem: 15 jan 2018 19:53
Ort: Österlen

Re: Att ta kontakt och våga prata med folk

Inläggav Esther » 06 feb 2019 06:17

https://pflbloggen.files.wordpress.com/ ... ioner1.png

Grupper och gruppdynamik gör sådan. Vi behöver grupper för att socialt överleva - löst sammanhållna grupper tex: barn på en skola, människor på en arbetsplats mm - ägnar sig åt att "pinka revir" av olika orsaker och därmed finns det du beskriver som delar av att säkra sin egen plats och sitt eget revir mm.
Uteslutning är normalt - det gör att man tror sig styrka gruppen.
Se figuren ovan.
Veritas vos liberabit

Esther
Inlägg: 6281
Blev medlem: 15 jan 2018 19:53
Ort: Österlen

Re: Att ta kontakt och våga prata med folk

Inläggav Esther » 06 feb 2019 06:56

Vidare - kring det du skriver om att ständigt påpeka hos andra något --- när hela fokus läggs på en speciell individ där allt ska analyseras och plockas isär blir man aldrig klar --- för det finns alltid något nytt man kan racka ner på där. När detta görs i grupper så tar det aldrig slut för detta är en sätt att komma undan att behöva konfrontera sig själv och sina egna brister och fel. Det kan man se i alla fall där man använder människor för att de ska vara scapegoats --- och man mal sönder dem, mördar dem, låter dem lida länge på kors eller något annat som ger en slags katharsis hos de som ägnar sig åt detta. Saken är bedräglig eftersom det inte gör de som deltar bättre - de projicerar allt de vägrar inse om sig själva på en utanför gruppen stående individ - MEN de blir inte bättre av detta. De får en slags psykisk "utlösning" men de förändras inte.
Tvärtom.
De blir värre av detta.

Så denna mekanism som är vanlig i både stora grupper som hela länder till mindre grupper där vissa "regelverk, grupptryck och normer" gäller som vore de Gud själv --- är alltid av det slaget att de är rädda för allt som är annorlunda och samtidigt måste detta uteslutas och när det inte går - tas av daga.
Därmed har den globalistiska tanken inom vänsterrörelser ingen framtid :) de kommer att kvävas och dö och de inom dem också. Det är med andra ord logiska förlopp och självdesktrutionen i sådant är förutsägbart.
Veritas vos liberabit

Användarvisningsbild
Anders
Inlägg: 4113
Blev medlem: 23 mar 2006 01:44
Kontakt:

Re: Att ta kontakt och våga prata med folk

Inläggav Anders » 06 feb 2019 10:25

Alltså, jag själv är av födsel i generna ingen som trivs på fikapauser, på mingel, på middagar större än parmiddagar. Jag hatar det, kort sagt, sen barnsben. Och skolan var inte enkel för mig även om jag hade medelbra status i ett, i och för sig snällt, gäng. Jag har fått mycket skit av grupper kort sagt. Och kan gå en vecka på sommaren(då frun reser) hemma utan att säga ett ord till någon.

Men jag måste avvika, samvaro och att det finns vissa spelregler där, är ändå för mej en självklarhet. Vi behöver verkligen varandra, och vi behöver en yta där vi kan kommunicera. Allt vad grupp heter handlar inte om mobbing eller socialt revirpinkeri. Vet man hur man skall kommunicera kan man fråga "lagom fint" då man behöver hjälp osv. Sen att många av de sociala kan få glädje av samvaron i ett kotteri, grattis. Det är ett skäl till att jag tar ett glas extra ibland. Då kan jag faktiskt känna det. Men ytterst sällan i något större än familjen, eller paret på besök utan spriten.

Det är ju ett par av er på forumet som ger intryck av att vara mer sociala varelser. Försöker fråga frugan ibland också som är ett flockdjur, hur går det till? När det är lämpligt för gänget att skratta och man skrattar med, är det liksom att man lämnar sig själv och uppgår i en kollektiv själ?
Min blogg över mitt filosofiska läsande --> http://ingenfilo.blogspot.com
Zizek - Om kaos, filosofi, kapitalism och globalisering
4 november 2017

Kajsakavat
Inlägg: 6
Blev medlem: 05 feb 2019 02:23

Re: Att ta kontakt och våga prata med folk

Inläggav Kajsakavat » 06 feb 2019 20:19

Anders skrev:Alltså, jag själv är av födsel i generna ingen som trivs på fikapauser, på mingel, på middagar större än parmiddagar. Jag hatar det, kort sagt, sen barnsben. Och skolan var inte enkel för mig även om jag hade medelbra status i ett, i och för sig snällt, gäng. Jag har fått mycket skit av grupper kort sagt. Och kan gå en vecka på sommaren(då frun reser) hemma utan att säga ett ord till någon.

Men jag måste avvika, samvaro och att det finns vissa spelregler där, är ändå för mej en självklarhet. Vi behöver verkligen varandra, och vi behöver en yta där vi kan kommunicera. Allt vad grupp heter handlar inte om mobbing eller socialt revirpinkeri. Vet man hur man skall kommunicera kan man fråga "lagom fint" då man behöver hjälp osv. Sen att många av de sociala kan få glädje av samvaron i ett kotteri, grattis. Det är ett skäl till att jag tar ett glas extra ibland. Då kan jag faktiskt känna det. Men ytterst sällan i något större än familjen, eller paret på besök utan spriten.

Det är ju ett par av er på forumet som ger intryck av att vara mer sociala varelser. Försöker fråga frugan ibland också som är ett flockdjur, hur går det till? När det är lämpligt för gänget att skratta och man skrattar med, är det liksom att man lämnar sig själv och uppgår i en kollektiv själ?

Jag gillar också att vara ensam.
Trivs med min ensamhet. Kanske för att jag väljer det själv. Ensamheten är inget problem för mig.
Behöver inte ha vänner runt mig i tid och otid.
Jag kan däremot bli oerhört pressad och känna stress när någon kräver att jag måste umgås " normalt"
"Ska du inte med ut och löpträna varför springer du själv jämt"
Jag vill vara själv i spåren och när man säger den här meningen till mig så är det som att man har bestämt att att det är konstigt att jag vill göra vissa av mina saker själv.
Meningen låter som om det är fel att vilja springa ensam.
Meningen låter anklagande och nästan så att man tycker synd om mig. Stackarn, springer själv jämt, promenerar ensam osv.
Jag behöver den här ensamheten. Mitt revir.
Jag är inget stadigt flockdjur. Kastar mig in i flocken umgås och följer vissa spelregler men jag har ett stort behov av att lämna flocken.
Gillar heller inte fikapausen med kollektivt skratt, kollektivt allt man kan tänka sig, prata skit om chefen, prata skit om kollegor, vara bästa kollektivvänner.
Många tycks tänka och säger det högt också att det är något fel på den som är själv.
Tycker att det är en slags psykologisk mall man har plockat fram och alla som inte godkänner mallen är osocial. Många har godtagit den och känner sig normal lika med social.
Tänker ofta på det här med socialt samspel. Måste vi följa en mall för att vara normal eller avvikande vad gäller social samvaro.

hakkapeliitta
Inlägg: 659
Blev medlem: 06 aug 2017 10:22

Re: Att ta kontakt och våga prata med folk

Inläggav hakkapeliitta » 15 mar 2019 00:15

Träffade, eller rättade sagt, mötte min granne, en ung tjej, i trappan. Vi har varit grannar i många år. Jag såg att hennes dörr var uppbruten, hon började självmant berätta att polisen hade kommit och med våld tagit in sej i hennes lägenhet. Hon sa, någon anhörig blev orolig när hon inte svarade, Jag sov sa hon.
Så mycket för grannsamverkan.


Återgå till "Tema: Alternativ!"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 1 och 0 gäst