politisk asyl

[xion]

Jag är inte riktigt insatt i överenskommelsen om politisk asyl men det var knappast meningen att den skulle användas som ett verktyg för folkomflyttning. Jag förmodar att den var tänkt som ett sätt att i första hand ge politiskt förföljda en möjlighet till en fristad.
Hur blev det?
Alla som kan ta sig till ett annat land kan åberopa denna överenskommelse och får då stanna för att få sin sak prövad.
Har man väl kommit in så finns det många sätt att hålla sig kvar. I nödfall illegalt.
Dom allra flesta vill bara ha ett bättre liv och få del av välståndet i de rikare och mer demokratiska länderna.
Det har blivit en lukrativ inkomstkälla för den organiserade brottsligheten och ett vapen för diktaturstater.
Tyvärr blir vi förr eller senare tvungna att ändra den här möjligheten och istället tvinga förföljda att söka asyl på våra ambassader.

[Anders]

Jag är inte riktigt insatt i överenskommelsen om politisk asyl men det var knappast meningen att den skulle användas som ett verktyg för folkomflyttning. Jag förmodar att den var tänkt som ett sätt att i första hand ge politiskt förföljda en möjlighet till en fristad.
Hur blev det?
Alla som kan ta sig till ett annat land kan åberopa denna överenskommelse och får då stanna för att få sin sak prövad.
Har man väl kommit in så finns det många sätt att hålla sig kvar. I nödfall illegalt.
Dom allra flesta vill bara ha ett bättre liv och få del av välståndet i de rikare och mer demokratiska länderna.
Det har blivit en lukrativ inkomstkälla för den organiserade brottsligheten och ett vapen för diktaturstater.
Tyvärr blir vi förr eller senare tvungna att ändra den här möjligheten och istället tvinga förföljda att söka asyl på våra ambassader.

Bra analys.

[David H]

Jag är inte riktigt insatt i överenskommelsen om politisk asyl men det var knappast meningen att den skulle användas som ett verktyg för folkomflyttning. Jag förmodar att den var tänkt som ett sätt att i första hand ge politiskt förföljda en möjlighet till en fristad.
Hur blev det?
Alla som kan ta sig till ett annat land kan åberopa denna överenskommelse och får då stanna för att få sin sak prövad.
Har man väl kommit in så finns det många sätt att hålla sig kvar. I nödfall illegalt.
Dom allra flesta vill bara ha ett bättre liv och få del av välståndet i de rikare och mer demokratiska länderna.
Det har blivit en lukrativ inkomstkälla för den organiserade brottsligheten och ett vapen för diktaturstater.
Tyvärr blir vi förr eller senare tvungna att ändra den här möjligheten och istället tvinga förföljda att söka asyl på våra ambassader.

Det handlar om olika värden som står i konflikt med varandra, tänker jag. Å ena sidan är det viktigt att vara tydlig och konsekvent, och detta ställer krav på de asylsökande. Å andra sidan tänker jag att det är något som gnager på, vad som skulle kunna kallas för ett dåligt samvete, att världen i det större perspektivet är ojämlik och orättvis. Vissa, nog särskilt den populistiska politiska högern, trycker på den första principen (hårdhet och tydlighet gentemot asylsökande), medan vissa, nog särskilt den populistiska politiska vänstern, trycker på den andra principen (en jämlik värld).

Mest rimliga vägen framåt tänker jag då är att hålla fast vid båda principer samtidigt, men det är en enorm utmaning. Och här tänker jag då att det finns en stor gråzon av icke-populistiska krafter.

[xion]

Jag är inte riktigt insatt i överenskommelsen om politisk asyl men det var knappast meningen att den skulle användas som ett verktyg för folkomflyttning. Jag förmodar att den var tänkt som ett sätt att i första hand ge politiskt förföljda en möjlighet till en fristad.
Hur blev det?
Alla som kan ta sig till ett annat land kan åberopa denna överenskommelse och får då stanna för att få sin sak prövad.
Har man väl kommit in så finns det många sätt att hålla sig kvar. I nödfall illegalt.
Dom allra flesta vill bara ha ett bättre liv och få del av välståndet i de rikare och mer demokratiska länderna.
Det har blivit en lukrativ inkomstkälla för den organiserade brottsligheten och ett vapen för diktaturstater.
Tyvärr blir vi förr eller senare tvungna att ändra den här möjligheten och istället tvinga förföljda att söka asyl på våra ambassader.

Det handlar om olika värden som står i konflikt med varandra, tänker jag. Å ena sidan är det viktigt att vara tydlig och konsekvent, och detta ställer krav på de asylsökande. Å andra sidan tänker jag att det är något som gnager på, vad som skulle kunna kallas för ett dåligt samvete, att världen i det större perspektivet är ojämlik och orättvis. Vissa, nog särskilt den populistiska politiska högern, trycker på den första principen (hårdhet och tydlighet gentemot asylsökande), medan vissa, nog särskilt den populistiska politiska vänstern, trycker på den andra principen (en jämlik värld).

Mest rimliga vägen framåt tänker jag då är att hålla fast vid båda principer samtidigt, men det är en enorm utmaning. Och här tänker jag då att det finns en stor gråzon av icke-populistiska krafter.

Säg att du har två länder som gränsar till varandra. Det ena landet är rikt med hög levnadsstandard. Det andra landet är fattigt med mycket korruption och låg levnadsstandard. I kraft av sin rikedom köper det rika landet upp naturtillgångarna i det fattiga landet varvid skillnaden länderna emellan ökar. Människor från det rika landet semestrar i det fattiga och demonstrerar därvid sin rikedom. Via Internet kan folket i det fattiga landet se att allt är mycket bättre i det rika landet. Vad tror ni att dom gör?
Om inte berget kommer till Mohammed så får väl Mohammed komma till berget, brukar man säga.

[Anders]

Naturligtvis finns konflikten. Men om man tänker lite längre än till nästippen - om inte integrationen fungerar kommer det märkas utanför landets gränser och andra länder kommer att se konsekvenserna. Integration måste fungera, och problemet med den lär vara relaterad till antal mottagna asylsökande. I Danmark och Norge pratar man om det svenska tillståndet. Frågan om benägenheten till flyktingmottagning i långa loppet kommer gangnas av att man inte börjar i änden - hur många människor - med olika utbildningsnivå - kan vi sannolikt slussa in i vårt samhälle på ett acceptabelt sätt?

Det jag säger nu kommer ni tycka är tjat från min sida, men so be it: De som är mest benägna till medkänsla med fattiga lär vara från kommuniteter med global, akademisk, ofta välbärgad bakgrund. Det är inte sannolikt att de av den bakgrunden är de som kommer få känna av de värsta konsekvenserna av en misslyckad integration. Äventyrligheten, viljan att kasta sig ut utan att tänka på konsekvenser lär också sannolikt vara större. Revolution och äventyr är inte vad gräsrötterna i ett land suktar efter.

[David H]

Jag är inte riktigt insatt i överenskommelsen om politisk asyl men det var knappast meningen att den skulle användas som ett verktyg för folkomflyttning. Jag förmodar att den var tänkt som ett sätt att i första hand ge politiskt förföljda en möjlighet till en fristad.
Hur blev det?
Alla som kan ta sig till ett annat land kan åberopa denna överenskommelse och får då stanna för att få sin sak prövad.
Har man väl kommit in så finns det många sätt att hålla sig kvar. I nödfall illegalt.
Dom allra flesta vill bara ha ett bättre liv och få del av välståndet i de rikare och mer demokratiska länderna.
Det har blivit en lukrativ inkomstkälla för den organiserade brottsligheten och ett vapen för diktaturstater.
Tyvärr blir vi förr eller senare tvungna att ändra den här möjligheten och istället tvinga förföljda att söka asyl på våra ambassader.

Det handlar om olika värden som står i konflikt med varandra, tänker jag. Å ena sidan är det viktigt att vara tydlig och konsekvent, och detta ställer krav på de asylsökande. Å andra sidan tänker jag att det är något som gnager på, vad som skulle kunna kallas för ett dåligt samvete, att världen i det större perspektivet är ojämlik och orättvis. Vissa, nog särskilt den populistiska politiska högern, trycker på den första principen (hårdhet och tydlighet gentemot asylsökande), medan vissa, nog särskilt den populistiska politiska vänstern, trycker på den andra principen (en jämlik värld).

Mest rimliga vägen framåt tänker jag då är att hålla fast vid båda principer samtidigt, men det är en enorm utmaning. Och här tänker jag då att det finns en stor gråzon av icke-populistiska krafter.

Säg att du har två länder som gränsar till varandra. Det ena landet är rikt med hög levnadsstandard. Det andra landet är fattigt med mycket korruption och låg levnadsstandard. I kraft av sin rikedom köper det rika landet upp naturtillgångarna i det fattiga landet varvid skillnaden länderna emellan ökar. Människor från det rika landet semestrar i det fattiga och demonstrerar därvid sin rikedom. Via Internet kan folket i det fattiga landet se att allt är mycket bättre i det rika landet. Vad tror ni att dom gör?
Om inte berget kommer till Mohammed så får väl Mohammed komma till berget, brukar man säga.

Ja, den beskrivningen låter ganska rimlig. Men vad är då problemet kan man undra? Att de fattiga åker till det rika landet och snyltar på de rikas välstånd, eller att människorna i det rika landet exploaterar det fattiga landet? Eller kanske är allt rent av i sin ordning? Var och en får vad den förtjänar i slutändan?

[xion]

Det handlar om olika värden som står i konflikt med varandra, tänker jag. Å ena sidan är det viktigt att vara tydlig och konsekvent, och detta ställer krav på de asylsökande. Å andra sidan tänker jag att det är något som gnager på, vad som skulle kunna kallas för ett dåligt samvete, att världen i det större perspektivet är ojämlik och orättvis. Vissa, nog särskilt den populistiska politiska högern, trycker på den första principen (hårdhet och tydlighet gentemot asylsökande), medan vissa, nog särskilt den populistiska politiska vänstern, trycker på den andra principen (en jämlik värld).

Mest rimliga vägen framåt tänker jag då är att hålla fast vid båda principer samtidigt, men det är en enorm utmaning. Och här tänker jag då att det finns en stor gråzon av icke-populistiska krafter.

Säg att du har två länder som gränsar till varandra. Det ena landet är rikt med hög levnadsstandard. Det andra landet är fattigt med mycket korruption och låg levnadsstandard. I kraft av sin rikedom köper det rika landet upp naturtillgångarna i det fattiga landet varvid skillnaden länderna emellan ökar. Människor från det rika landet semestrar i det fattiga och demonstrerar därvid sin rikedom. Via Internet kan folket i det fattiga landet se att allt är mycket bättre i det rika landet. Vad tror ni att dom gör?
Om inte berget kommer till Mohammed så får väl Mohammed komma till berget, brukar man säga.

Ja, den beskrivningen låter ganska rimlig. Men vad är då problemet kan man undra? Att de fattiga åker till det rika landet och snyltar på de rikas välstånd, eller att människorna i det rika landet exploaterar det fattiga landet? Eller kanske är allt rent av i sin ordning? Var och en får vad den förtjänar i slutändan?

Ja, problem saknas inte. Bara att se sig omkring, eller titta på nyheterna.
Det finns ingen garanti för att globaliseringen kommer att skapa en enda stor lycklig familj.
Grundproblemet är kanske de rika ländernas plundring av de fattiga och korrumperade.
Vi köper t.ex. upp fiskerättigheterna och tömmer haven för att få fiskmjöl till vår lyxkonsumtion.

[David H]

Ja, problem saknas inte. Bara att se sig omkring, eller titta på nyheterna.
Det finns ingen garanti för att globaliseringen kommer att skapa en enda stor lycklig familj.
Grundproblemet är kanske de rika ländernas plundring av de fattiga och korrumperade.
Vi köper t.ex. upp fiskerättigheterna och tömmer haven för att få fiskmjöl till vår lyxkonsumtion.

Ska vi tala om grundproblem, då tänker jag vi kommer in på alla filosofiska frågor som diskuteras på det här forumet, om livet, existensen, osv. Och viktig nyckel till förståelse tänker jag är att vi behöver utgå från medvetandesolipsism, att medvetandet är något vi alla delar på. Men det är klart då glider jag så klart långt från sakfrågorna...och sakfrågorna som du nämner är såklart också viktiga.

Gällande globaliseringen, om det leder till något gott eller ont, det tänker jag beror på vad som menas med det. Mitt motto: problem ska alltid lösas på så lokal nivå som möjligt. Det börjar med att man älskar sig själv, och därefter kan man också älska sin nästa, den närmaste i sitt liv, och vidare knyter man band med grannen och lokalsamhället osv. Men ibland är det något som tar stopp, och då är det bra att det finns möjlighet att ta problem till högre instans också.

[Hubert]

Globalisering har alltid varit ett faktum!
Sidenvägen var på sin tid ett exempel.
Längre tillbaka var folkvandringstiden ett annat.
Romarrikets expansion ett annat.

"att globaliseringen kommer att skapa en enda stor lycklig familj" visar att du och andra antiglobalister inte förstår att globalisering är en naturlig process, inte en konspiration uppifrån.

Ja, problem saknas inte. Bara att se sig omkring, eller titta på nyheterna.
Det finns ingen garanti för att globaliseringen kommer att skapa en enda stor lycklig familj.
Grundproblemet är kanske de rika ländernas plundring av de fattiga och korrumperade.
Vi köper t.ex. upp fiskerättigheterna och tömmer haven för att få fiskmjöl till vår lyxkonsumtion.