Jag massmördar bananflugor, fast med rättvisa

[JemyM]

Vi har misslyckats med städningen en period och nu har jag bananflugor som stör min tid framför datorskärmen. Jag har funderat på över min roll som domare som kan avrätta bananflugor genom att krossa dem med tummen mot min skärm. Vissa flugor har under sin korta livstid utvecklat en viss form av intelligens vilket gör att de undviker den hämnande tummen. Detta gör att de får mig att göra massor av tumavtryck på min skärm. Detta är besvärligt för mig, men det känns som de ändå "lyckats" överleva och genom sin överlevnad har de lyckats att åsamka mig som större varelse besvär. Jag tvingas ju att torka rent min skärm. Ibland tänker jag dock över hur jag resonerar och känner skuld och skam för att jag ser så enkelt på liv och död för de stackars små varelserna som jag gör.

Så, kära bullen. Är jag nonchalant över andras liv? Är jag en obarmhärtig varelse som tror att liv och död är som ett datorspel, eller är jag en normalt funtad individ som bara älskar göra tumavtryck på skärmen fyllda med flugblod.

Jag frågar den här frågan i filosofiforumet eftersom lägre stående exemplar av homo-sapiens inte skulle kunna spekulera över min fråga.

[Zokrates]

Du dödar dem rättvist, då antar jag att du med rättvist menar att ingen fluga undslipper ditt dödande. Att du lider av att döda flugorna gör att jag rekommenderar dig att låta dem vara, alternativt skaffar spindlar som tar hand om problemet åt dig. Flugorna lär i och för sig försvinna av sig själva om du låter bli att mata dem.

[Johan Ågren]

Ett annat etiskt dilemma: http://www.fortunecity.se/skogsangen/lummelunda/195/

Uppvägs flugornas eventuella lidande av det eventuella nöje som uppstår hos människan?

[J R Auk]

Ställ en skål med hononungsvatten som du droppat lite diskmedel i så kommer du nog slippa ditt problem snart. Men du får vara beredd på syner av massmord.

[Christian]

Ett annat etiskt dilemma: http://www.fortunecity.se/skogsangen/lummelunda/195/

Uppvägs flugornas eventuella lidande av det eventuella nöje som uppstår hos människan?

Hehe.

Denna är fin. Eller ful, kanske-.

Någon som vet om det verkligen funkar (mao någon som lyckats`=?

[Christian]

Ställ en skål med hononungsvatten som du droppat lite diskmedel i så kommer du nog slippa ditt problem snart. Men du får vara beredd på syner av massmord.

Annars kan man göra som jag gjorde i vårt utflyttande: man suger upp dem med dammsugaren och har ingen aning om ifall de mosas där inne eller bygger bo.

[Justin Case]

Vi har misslyckats med städningen en period och nu har jag bananflugor som stör min tid framför datorskärmen. Jag har funderat på över min roll som domare som kan avrätta bananflugor genom att krossa dem med tummen mot min skärm.

Din fråga är faktiskt mer relevant än vad den kanske verkar för många.
Den föranleder frågan om vad vi människor har för rätt att överhuvudtaget existera med tanke på att vår blotta existens gör att vi dagligen dödar en massa livsformer som är mindre intelligenta än vi, som bakterier, kvalster, etc. Bara en sådan sak som att du säkert regelbundet köper mat som måst fraktas med långtradare som säkert kört över massor med djur, en del till och med mer avancerade som varelser än vad bananflugor är - t.ex. råttor, grävlingar, etc.

Frågan är alltså inte bara huruvida du har rätt att slå ihjäl flugor på din skärm, utan huruvida någon av oss har någon rätt att existera.

Vad ger då människan rätt att existera trots detta dagliga massmördande som hon gör sig skyldig till genom sitt existerande, och som hon inte skulle kunna undvika att göra sig skyldig till, ens om hon bleve vegan (även veganer dödar ofrånkomligen massor av bakterier redan genom att bara existera)?

Mitt svar på det är att vi människor är långt bättre lämpade, än någon annan idag existerande livsform på jorden, för att bygga ett intergalaktiskt imperium som kommer att göra att vi på sikt kan eliminera en massa lidande och död även på andra håll i universum.

Anta att vi jämför två händelseutvecklingar från och med nuet:

1) I den ena händelseutvecklingen "inser" alla människor så småningom det oetiska i att vi dödar bananflugor och bakterier och kvalster och en massa annat småkryp genom att bara finnas till. Konsekvensen blir att mänskligheten väljer att sluta finnas till. Kollektivt självmord. På de X miljarder andra planeter i universum där det utvecklats liv, kommer då ingen mänsklighet någonsin till undsättning. Lidandet och dödandet på dessa planeter kommer på att pågå längre än om mänskligheten hade kommit till undsättning.

2) Mänskligheten inser att den dödar en massa småkryp som bananflugor etc., men bryr sig inte. Däremot bryr den sig om att sprida sig i universum, om inte annat så på grund av överbefolkning på jorden som kommer att bli ett problem ganska snart. Mänskligheten sprider sig således i universum. Den kommer då förr eller senare att nå planeter där det redan finns livsformer, som känner lidande och som dör då och då, liksom vi, men som inte kommit lika långt som vi. (Hade de kommit lika långt som vi, hade det inte varit vi som åkte till dem, utan tvärtom. Ingen har åkt till oss ännu. Det tyder på att vi ligger före de livsformer som finns inom ett sådant avstånd härifrån att vi kan tillryggalägga det innan en högre livsform än vi skulle ha kunnat tillryggalägga det från andra hållet.) Lidandet på dessa planeter (med inte lika långt utvecklat liv som vi) kan vi då eliminera - något vi i en sådan framtid hur som helst kommer att ha gjort med vårt eget lidande för länge sedan. Även döden kommer vi att ha eliminerat. Och vi kommer att eliminera den för dem. Du kommer även att kunna återuppliva alla de där bananflugorna du dödat, om du vill. Och ge dem ett superlyckligt liv som de aldrig hade kunnat drömma om om mänskligheten inte hade nått så långt som den nått.

Slutsats: döda du dina bananflugor med 100% gott samvete, om det främjar din förmåga att bidra till att mänskligheten någon gång i framtiden uppnår en så hög teknologisk nivå att ditt bidragande till denna kan förväntas ge upphov till moraliskt bättre konsekvenser (sett till det sammantagna resultatet, över tid) än att du idag skulle undvika att döda några bananflugor på din skärm.

Kort sagt: ha en elitistisk syn på mänsklighetens roll i förhållande till andra varelser på jorden idag, och rikta din känsla av moraliskt ansvar framåt i tiden och utåt i universum, istället för att spontant utgå från att det är främst just de varelser vars öde du påverkar just i nuvarande tidsepok på mänsklighetens just nuvarande planet som är de viktiga att fråga dig hur du påverkar livet för (för det är de inte).

[gottlib]

Kort sagt: ha en elitistisk syn på mänsklighetens roll i förhållande till andra varelser på jorden idag, och rikta din känsla av moraliskt ansvar framåt i tiden och utåt i universum, istället för att spontant utgå från att det är främst just de varelser vars öde du påverkar just i nuvarande tidsepok på mänsklighetens just nuvarande planet som är de viktiga att fråga dig hur du påverkar livet för (för det är de inte).

Den här tråden har påminnt mig om ett avsnitt av Stargate och din slutsats gör detsamma. I avsnitt 15 i säsong 3, se http://www.gateworld.net/sg1/s3/315.shtml ställs en Goa'uld inför rätta för att ha tagit en människa som en s.k. host.

För de som inte är insatta så är en Goa'uld en ormliknande varelse som företrädelsevis tar sig in i människor och tar kontoll över sin mänskliga "host" totalt. Den mänskliga hosten styrs totalt av Goa'ulden medans människans egen vilja inte har en chans att styra.

Goa'ulden Klorel hävdar här under rättegången att den har större rätt till kroppen än den ursprungliga ägaren Skaara just därför att Goa'ulder är överlägsna människor och drar en parallel till att människor själva har den inställningen till andra djur.

[FIG]

Justin Case är det du eller jag som är naiv och tro så väl om människan?
Om du verkligen tro att ifall människann stötte på lägre stånde varlse att vi ville dom väl och hjälpa de.
Då kan du väll förklara varför vi har krig här i värden?
Människan är den rasen som är mest makthungrig av alla de raser vi känner till idag


/ FIG

[Justin Case]

Justin Case är det du eller jag som är naiv och tro så väl om människan?
Om du verkligen tro att ifall människann stötte på lägre stånde varlse att vi ville dom väl och hjälpa de.

Se på framväxten av djurrättstanken de senaste årtiondena. Allt fler människor börjar uppenbart bry sig om lägre stående varelser redan nu. Om den utvecklingen fortsätter kan vi nog komma att vilja minska lidandet även på andra planeter med tiden, hos utomjordingar som är lägre stående än vi.

Då kan du väll förklara varför vi har krig här i värden?

Krig förekom långt före människan. En zoolog kan nog räkna upp massor av djurarter där en genomsnittlig individ dödar fler av sina artfränder under sitt liv än vad en genomsnittlig människa gör. Räknat per capita är det väldigt ovanligt att en människa dödar en annan människa (på det sätt som brukar kallas mord/krig/dråp i alla fall). En speciell egenskap hos människan är väl snarare tvärtom hennes förmåga att avstå från att kriga med varandra i situationer där många andra djur skulle ha krigat med varandra av ren instinkt. Därför tycks mig människans utveckling vara en utveckling mot mer och mer välvilja och godhet. Så hoppas jag att det kommer att fortsätta.

Människan är den rasen som är mest makthungrig av alla de raser vi känner till idag


/ FIG

Jag tycker inte man kan säga att vi är mer makthungriga än andra djur. Det är bara det att vi har utvecklat en överlägsen förmåga att skaffa oss makt. En rånmördare utan armar behöver inte vara mindre sugen på makt än en rånmördare med armar, bara mindre kapabel att ställa till med elände. Och även mindre kapabel att ställa till med underbara saker.