Inre liv

[Morningstar]

-----

[Plecto]

Jag är redan ung i det inre, för jag är också ung i det yttre(?)!

[Morningstar]

---

[Midgårdsormen]

Vad innebär det att vara "ung" för dig, sailaways; vad är essensen du söker i begreppet? Rör det sig om vitalitet, oskuld, äventyrslystnad, övermod (bara för att nämna några klyschor)?

Själv åtnjuter jag känslan av att känna mig bortom tiden istället, en känsla som infinner sig under det tillstånd som man kallar "flow" (citationstecken där; jag gillar nämligen inte att namnge tillståndet i fråga) och som alltså visar sig då man passionerat hänger sig åt konstutövande. Nåt som skulle göra grejen för dig, tror du?

[Morningstar]

----

[Morningstar]

----

[transversal]

Om det handlar om hur man gör för att återvinna sin energi och vitalitet ... Jag engagerar mig i något som utvecklar mig, lär mig något nytt, träffar en god vän och har ett djupt samtal, besöker vackra platser.

Hur gör du?

[Logos]

Du och Åkes granne verkar båda vara bra på introspektion, men hur kommer det sig att du tillskriver dina inre upplevelser objektiv existens hos alla? Långt gången rationalism?

Det finns väl inget som säger att inre liv och ungdom existerar per se. Det är ditt sätt att definiera något som du söker efter. Själv försöker jag vara tillfreds i stunden, med att vara den jag är och uppleva det jag upplever. Mår jag inte bra försöker jag att göra något annat som får mig att må bra. Transversals tips lät till exempel riktigt bra.

[Minded]

att känna sig ung i det inre. Hur gör ni för att göra det?

Du ställer denna frågan, eftersom liksom praktisk negering av negering, istället för inget. Det handlar i essens inte om att göra något, utan tillåta sig själv att vara. Faktiskt att sluta göra, hålla sig ifrån att göra vad man alltid gjort.

Annars, läs Avantgardet. Noga.

[Skogsälvan]

Har länge undrat hur Skogsälvan egentligen är funtad bakom den sociala glädjen.

Har du verkligen funderat på det  :lol: ? Ja, men då har vi isåfall minst en sak gemensam. Nog för att jag skulle kunna skriva en hel del saker kring ämnet mig, och gör ofta det också, men jag vet inte riktigt vad du undrar över.

Barnslighet tycker jag om på många olika plan; gunga och leka, slippa ansvar, låta någon vara bättre, förundras över storslagenheten i... ja, låt säga ett lönnlöv. Du förstår väl att det iallafall i mitt fall, och jag tror att det är så ofta, att det finns ett mörker, en sorg bakom glädjen. Jag har varit med om en hel del elände och jag tror att det är en faktor i att jag kan roas/glädjas så lätt av småsaker.

[Morningstar]

----

[Avantgardet]

Annars, läs Avantgardet. Noga.

 Men inte jämt och inte allt för noga. Eller okej, jag håller faktiskt med dig (hela vägen), det är just den där första garderingen som är fel (alltså den jag gjorde i första meningen). Tycker det är kul att du fattar. Dock så är jag ju på min avigsida just nu - har såväl städat som gjort läxor (sic!). Bara tugga sig genom den här strikta gråheten, så får jag glida på i vanlig ordning och skuldsätta mig ytterligare hos framtiden. Dock inte helt riskfritt att lyssna på mig - jag är trots allt inget annat än en narkoman som är lite för smord i käften för sitt eget bästa. Erkänner öppet att mina skulder hos fogden ständigt växer och att ingen ljusning finnes. Precis som jag vill ha det med andra ord. Lämpligt djävligt för att behålla mig konstant pissed på överheten, och för att kunna känna mig tacksam för all den mänskliga värme jag får ta del utav.

[Wintran]

Det enda som skrämmer mig med att bli äldre är min sexualitet, att jag ska få allt svårare att tillfredsställa den. Att min attraktion till kvinnor ska stanna i åldern medan jag själv åldras och blir oattraktiv för dessa unga kvinnor. Försöker intala mig att jag inte blir mer oattraktiv utan tvärt om, att allt sitter i sinnet, att min attraktion till kvinnor kommer att åldras med mig, och att när jag väl blir mycket äldre så kommer jag vara tillräckligt nöjd och tillfreds med det som varit för att kunna släppa det och fokusera på annat. Jag försöker, men det är svårt. Eftersom min sexuella debut kom så sent så känner jag att jag har missat så mycket, och jag blir lätt stressad och får ångest.

För övrigt tror jag att nyckeln till att inte känna sig gammal på andra plan är förnyelse av tillvaron, socialt och intressemässigt, och ständig användning av den fysiska kroppen. Man vill undvika känslan av att man rör sig bakåt. Även humor och spontanitet tror jag är viktiga egenskaper att hålla vid liv, så man inte längtar efter ungdomen bara för att man saknar dessa. Alltid bra att umgås med människor som stimulerar en på dessa plan, unga som gamla.

[Avantgardet]

Äh! Var på din vakt och håll dem stången bara! Själv faller jag bara i deras fälla när jag har en svacka.

[Logos]

Det gör det nog inte,
fast all sexualitet är väl en närgången trängtan om att föreviga barndomens artistiska uttryck? Ligger inte allas önskan om att återskapa detta trauma vi sådär ängsligt vårdar. [filosofisk långsynt fråga; "Vad är pedofili"]

Tja vem vet?

Det där med kausalitet är lite knepigt. Bara för att man hittar en estetiskt tilltalande förklaringsmodell så blir den ju inte objektivt sann. Man får hitta det som passar en själv, typ.