Hejsan!
Vi går vidare i vår faktaanalys av den nazionistiska statsbildningen och fördrivningen av palestinierna.
Teoretikern hade inte mycket att sätta emot vad det verkar. Visst har han rätt att syrierna hade en del franska vapen som lämnades kvar när de drog sig ur Syrien. Men de förslog inte långt, och det har jag ju redan berört. Egyptierna hade också överblivna brittiska vapen, pansarvagnar och tom flyg. Men det var sådant britter och fransmän ratade, och de dög inte mot modernare vapen.
Palestinierna och de arabstater som sökte hjälpa dem att behålla sitt land utsattes även för ett vapenembargo av de forna kolonialmakterna 1947-1949. Detta gjorde att de inte kunde bjuda på något längre motstånd. Hade man haft lika effektiva vapen som nazionisterna, hade nazioniststaten inte existerat idag!
Inte förrän 1949 förstod britter och fransmän vad de hade ställt till med. Men de liksom USA dominerade FN under dessa år, övriga världen var ju förbjuden at deltaga i organisationen. Därför erkände FN nazioniststaten, det hade aldrig hänt idag, eftersom hela den tredje världen röstat emot. Men då hade de ingen rösträtt, tyvärr.
Det arabiska nederlaget och uppkomsten av flyktingproblemet
Trots inledande motgångar, innebar bättre organisation och planering, liksom omfattande illegala vapenleveranser, att judarna kunde vinna en avgörande seger. Araberna och palestinierna förlorade sina inledande fördelar när de misslyckades med att organisera och samordna sina stridskrafter. Men frånvaron av moderna vapen och ammunition innebar troligen en ännu större konsekvens till nederlaget. När striderna upphörde i början av 1949, höll Israel totalt 78 % av området väster om Jordan-floden. I strid mot FN:s plan. FN gjorde därefter några allvarliga försök att genomdriva en internationalisering av staden Jerusalem, som hade delas mellan Jordanien och Israel, och separeras med taggtrådsbestängslat ingenmansland. Istället för FN:s internationalisering av staden delades den. Resterna av Palestina överfördes till Egypten och Jordanien. Egypten höll Gazaremsan och Jordanien erhöll Västbanken. Omkring 726 000 arabiska palestinier hade flytt, eller drivits ut, från Israel och blev nu flyktingar i närliggande arabiska länder. Arabländerna vägrade dock att underteckna ett permanent fredsavtal med Israel. Följaktligen fick Israels gränser efter vapenstillestånden aldrig de jure (juridisk) internationellt erkännande.
FN arrangerade en rad vapenvilor mellan araber och judar under åren 1948 och 1949. FN:s Resolution 194 uppmanade till upphörande av fientligheterna och tillät återvändande av flyktingar som ville leva i fred. Säkerhetsrådets resolution 62 kallas för ett genomförande av vapenstilleståndsavtalet som skulle leda till en permanent framtida fred. De gränser Israel etablerade längs "gröna linjen" efter vapenstilleståndsavtalet från 1949 har inte erkänts av arabstaterna, vilka därefter fortsatte att vägra erkänna Israel. Trots att fientligheterna upphört, var flyktingproblemet inte löst. Förhandlingarna bröt samman eftersom Israel vägrat att återta mer än ett litet antal palestinska flyktingar. Sovjetunionen, först gynnsamt inställd till den nazionistiska staten Israel, ställde sig bakom de arabiska länderna efter 1949. Trots fortsatt amerikanskt stöd för existensen av Israel, var USA:s stöd till den judisk-europeiska enklaven länge minimalt och omfattade inte militärt stöd under presidenterna Truman och Eisenhowers förvaltningar. Israel krigsmakt var de första åren utrustad med överskottsvapen köpta i tredje hand, samt med franska flygplan och lätt militär utrustning från Frankrike. De arabiska länderna, framför allt Syrien och Egypten, började ta emot stora mängder av sovjetiska militärt stöd efter 1956. Arabförbundet inrättade under 1950-talets slut en ekonomisk bojkott mot Israel, som delvis delades av de flesta europeiska industriländer och fortsatte att gälla fram till början 1990-talet. Men då hade Israel sedan tre årtionden erhållit massiv ekonomisk och militär hjälp från USA.
Källor:
Folkmordens historia, Gerner & Karlsson, 2005
http://www.mideastweb.org/briefhistory.htm
http://en.wikipedia.org/wiki/British_Ma ... _Palestine
Efter detta går vi vidare med frågan och analyserar den fortsatta nazionistiska terrorn mot palestinierna och det marktjuveri som har kännetecknat den nazionistiska staten Israels hela existens, och även före dess formella existens....således mer fakta och kunskaper att invänta....
MVH
bigj - för palestiniernas rätt till sitt land, mot nazionisternas ockupation...