Svenska skolans "lilla gruppen"; konstruktiv elr d

[Restless]

Egentligen lite privat men skulle vara bra om det kunde diskuteras.

När jag gick i högstadiet blev jag placerad i en liten grupp där skolans mest problemfyllda ungar(alla pojkar) också buntades ihop.

Vi var ökända, små och kaxiga. Värstingstatus vid 13. Avvikare som inte kunde samspela i stor grupp. Identiteten stärkt av grabbarna som såg på en som gud vid varje brottstillfälle, tjejerna som ville vara med oss, pojkarna som fruktade oss eller drömde om den absoluta frihet vi ägde och lärarna som avskydde oss men gav oss ordentligt med uppmärksamhet.


I klassen var det aldrig plugg, alltid rap/hårdrocks musik på bergsprängarna, ytterkläderna på, och så några flummiga lärare som antigen hade en auktoritär eller jesus- roll. Ingen av dem fungerade. Våra problem är jag övertygad om idag, bottnade i våra trasiga hemförhållanden. Fanns bara en med ordnad social tillvaro med två föräldrar som arbtade, han hade damp och blev bara värre med att hänga med oss.


Poängen är nu att en anhörig blivit placerad i en liten grupp i en fd tvättstuga! 500 meter bort ifrån den ordinära skolan.
Han går i sexan och är 12 år och en mycket fin och artig grabb som tränar innebandy och gillar att läsa Kalle Anka o s v.
Inga psykiska problem alls. Fullt frisk och normalbegåvad.

Gruppen han har hamnat i är på 6 alla flera år äldre och går i 9.an förutom 2 som är 17 och går kvar av nån konstig anledning.

Alla är kända i området där vi bor och denna pojke får knappast umgås med dessa "avvikare" på sin fritid om dagarna men nu ska han förväntas socialisera sig med dessa på skoltid.


Är otroligt upprörd. Den lilla gruppen dessa buntats ihop i stärker bara deras identitet som värstingar då dem aldrig får gå ner till den stora skolan utan alltid vara i detta lilla isolerade fänglese.

Enligt modellinlärningsteorin så lär man in ett beteende genom observation och imitation, och vad kan en 12 åring observera och härma bland dessa "tuffingar" mer än negativt för hans framtida anpassning till samhället.

Min erfarenhet säger mig att det inte spelar någon roll om man så ens hämtar världens mest pedagogiska lärare dit(vilket dem inte på långa vägar har), eftersom att grupptrycket hela tiden leder ens intresse mot annat håll.
Nu frågar jag er psykologiintresserade, vad anser ni om skolans placering av pojken. Jag fyller gärna i mer information om honom och hans situation om ni känner att det saknas något.

[Zokrates]

Privata skolor kan ju alltid sålla bort elever med behov av extra stöd, så jag antar att killen går i en kommunal grundskola. Förmodligen har skolan dragit ned på personal och gjort en nödlösning i form av förvaring istället för undervisning, då det råder skolplikt men inget krav på inlärningsplikt. Det finns alltid en orsak till att elever bedöms vara i behov av speciella åtgärder, dessa har du ju inte angett, tvärtom ger du sken av att han är helt normalbegåvad och saknar problemhistorik.

I ljuset av det lilla som du tagit upp kan ju inga säkra slutsatser dras, nått har han väl gjort, om bara det lilla att vara illa omtyckt?

[J R Auk]

Jag satte dragsmällare i lådan på lärarens skrivbord, särskild svenska resulterade det i. Särskild som särskilt i behov av att inte få lära sig.

Sådan är skolgången, nu heter det ju att man skall respektera de andra, alltså förpassa det störande elementet utanför, och sådant gör man väl i stort också, och förfasas sedan över att de har mage och komma och bete sig som om reglerna gemenskapen antagit inte gäller för dem man förpassat till att vara utanför.

Otroligt komiskt och talande för den massiva psykos samhället uppvisar.

[J R Auk]

Varför placeras han där?

Något skäl måste de väl ha?

Sen för övrigt så behövs det väl inte en expert, vilken intar läkarens auktoritära position mot patienten, alltså upprättar en skillnad, utan just någon som de kan identifiera sig med och som kan bryta stigmatiseringen.

Fan släng in en "tuffing" att leda "tuffingarna" bara denna första "tuffing" inser att samhället är vad man tar för sig av och inte någon ideal enhet man ansöker till.

[Avantgardet]

Det finns en komponent av socialt arv här som man inte får bortse ifrån. Ser dock inte lösningen i att söka anpassa dessa till samhället, utan i att samhället tar hänsyn till att det självt fostrar dessa "avvikare" (bär skuld till det, om man nu vill tala värderande om fenomenet), och därför självt anpassar sig till den skapelse den själv svarar för. Det görs förstås inte genom att söka sätta dessa utanför "gemenskapen", stigmatisera osv., utan genom att acceptera och ta hänsyn till annorlundaheten. Främst genom att göra sig kvitt föreställningen om ett "normalt". Men det är förstås ingen lätt sak som sker över en natt. Inte heller är det endast fråga om någon "psykologisk revolution" (som Auk i Nietzsches efterföljd tycker om att tala om), utan man måste skapa de materiella förutsättningarna för en sådan "psykologisk revolution" att äga rum (i annat fall är man naiv och inbillsk). De "annorlunda" skall givetvis inte separeras från de andra, utan undervisningen skall anpassas till olikheterna sammantagna. De är bra människor vi vill fostra (är det inte?) och inte mönstergilla borgare. Eller är det bara jag det?

[J R Auk]

De skall ges? Har du missat att det som blir givet är alltid taget. Att missa det är naivt i min mening.

Ansvarsflykt, tillit till högre makter osv.

[Avantgardet]

Naivt är att tro att alla har samma förutsättningar och möjligheter till "emancipation". Psykologisk revolution förutsätter materiell revolution. Och hur kan något tas när det återbördas till sin rättmätiga ägare. Kollektivt ägande betyder inte att ingen äger, utan att alla äger tillsammans. Inte att ingen har rätt till, utan att alla har rätt till. Att missa det är inte naivt, det är förbannat idiotiskt.

[Restless]

Det finns ingen direkt utlösande faktor som personal elr rektor kan peka på, för jag har själv frågat dem det på skolan.

Istället tycker man att han för lugn (FÖR LUGN!) och tillbakadragen vilket ger dem indikationer på att han har anpassningsproblem och någon form av koncentrationsstörning. Bad den hysteriska och inkompetenta rektorn som påstod detta att hon jättegärna fick visa mig papper på denna störning, förutsett att den var gjord eller iallafall bekräftad av en leg. psykolog. " Det är min personliga uppfattning och diagnos baserat på min bakgrund som rektor i 20 år och av den erfarenheten det innebär med alla barn jag råkat på under min tid". Ärligt nu, är hon verkligen klok i huvudet?

Sedan pekar man på hans dåliga studieresultat.  Och absolut. Han har faktiskt problem med plugget, men det är mer en konsekvens av hans sociala situation i hemmet med en ensamstående mor som analfabet och som inte kan hjälpa honom alls med läxor och dylikt.

Jag försöker vara objektiv i min redovisning och inte ge "sken" över något, men hans fall är ju absurt i mina ögon. En 12- åring med 9:or, en ensam, tyst och osäker liten pojke som skiner som en stjärna i hemmet och hjälper alla med deras problem, men som missförståtts av sin omgivning. Det är sanningen.

Kritiken mot honom skulle enligt min åsikt vara detta: 1. Lätt för grupptryck. 2. Osäker och social inkompetent. 3. Stor kroppshydda(nästan ett huvud större än resten av sina klasskamrater) vilket kan tolkas som extrafarligt ifrån lärarna när just han springer efter någon i korridoren eller så.

Aja det är inte det här jag vill prata med er om utan jag vill lyfta diskussionen till frågan om det inte är totalt destruktivt också för dem andra killarna som kommer ifrån trasiga hemförhållanden men som begår brott och bråkar i skolan, att bli placerade i en liten grupp för sig själva under hela högstadiet. Jag känner till deras bakgrund, det skulle förvåna mig om deras beteende inte vore såsom det är nu.
Många av dem har omfattats av lvu i perioder då dem brukar droger os v.

Jag är säker på att dessa hamnar i ett socialt utanförskap resten av sina liv. Det är bestämt så åt dem. Och skolan gör inte dugg för att hjälpa dem, alla bara sitter där passivt och leker att allting är frid och fröjd så länge ingen stör de normala barnen som vet hur man sköter sig i klassrummet.

Och hur kan jag som värderar det existentialistiska perspektivet så högt, tänka att det är individens ansvar självt att anpassa sig till samhället och ta tag i sin situation då han som liten snorunge inte ens lärt in sig multiplikationstabellen.

Om vi ifrån samhället vill hjälpa dessa, gör man då det verkligen genom en primitiv bestraffningsmetod som att ta bort dem och "förvara dem" än att hitta någon konstruktiv lösning.

[Avantgardet]

Det enda konstruktiva jag i egen person kan göra (som tillhör precis den gruppen, och med precis sådan social bakgrund) är att ge dem på nöten på en rad olika sätt och visa vart skåpet ska stå. Jag vet inte om det är så djävla dumt heller. Tycker jag har tillgång till ett djävligt bra perspektiv på samhället härifrån, ett perspektiv som man inte kan erhålla någon annanstans ifrån. Nån måste vara kriminell också, nån måste dra "nitlotten" i ett samhälle som detta, vem är man nog att ta på sig bördan?

[Logos]

Privata skolor kan ju alltid sålla bort elever med behov av extra stöd, så jag antar att killen går i en kommunal grundskola

Så där ser det inte ut längre, nu för tiden tar friskolorna in ungarna, men låter sedan bli att ge dem hjälp.

[TekheeTaiteilijan]

"En anhörig" säger du...
Alltså hur är han när du pratar med honom? Säger han vad han tänker/tycker/känner?
Vad har han för kompisar, umgås han med någon?

[J R Auk]

Naivt är att tro att alla har samma förutsättningar och möjligheter till "emancipation". Psykologisk revolution förutsätter materiell revolution. Och hur kan något tas när det återbördas till sin rättmätiga ägare. Kollektivt ägande betyder inte att ingen äger, utan att alla äger tillsammans. Inte att ingen har rätt till, utan att alla har rätt till. Att missa det är inte naivt, det är förbannat idiotiskt.

Och så var den rest....

Vem är det som påstår att alla har samma förusättningar? Är inte frågan som dryftas här just hur vi skall göra med de som definierats som "annorlunda", vilket från skolan får tas att vara något i stil med; sämre förutsättningar.

[Avantgardet]

Vilken/vad var rest?

Dina frågor tycks mig helt överflödiga om du läser vad jag skrivit i tråden redan. Eller ska jag upprepa mig bara för sakens skull?

[J R Auk]

Vilken/vad var rest?

Dina frågor tycks mig helt överflödiga om du läser vad jag skrivit i tråden redan. Eller ska jag upprepa mig bara för sakens skull?

Jag talar om samhället de facto, det som sägs "ges" har blivit tagit. Det man behöver lära folk är att inte snällt stå med mössan i hand utan hålla ögonen på glasskylen när den länsas.

Folk som blir kriminella förstår inte det sociala samspelet och reser sig i den alternativa försörjningen.

Man kan förstås säga att det inte är något problem, men här och nu restes en fråga om en persons samröre med diverse "typer" som kan tänkas vara kriminella och om inte detta skulle leda till att denne någon även slog in på en sådan bana. Det var alltså redan en problembeskrivning. Då är det relevant att tala om hur vi kan normera bemötandet mot sådana "special grupper" och hur man kan få dem att hysa tilltro och besitta medel för att upprätta sig positivt och inte bara negativt i samhället. Alltså rörande samhällstillhörigheten.

Du vill ju i vanlig ordning anföra allt på uppväxt och materiella förhållanden och missar helt och håller det dynamiska psykologiska som inverkar.

Det som du reser är offerkappan, eller vi mot dem, eller "jag är så bra då jag lider", eller annat likt skit. Det finns inte utrymme då för att förklara alla dem som inte låter sig ordnas i kategorierna som dessa ursprungsfaktorer uppväxt och cash skapar.

Och du vänder människorna ryggen och talar om din bild av dem, du reifierar dem.

[honey is cool]

Jag tycker att det borde vara många många fler lärare i skolan. Och psykologer och kuratorer. Det låter så konstigt när man säger det bara därför att det är så självklart. Det skulle alla tjäna på, hela samhället. Alla gillar att lära sig saker, om de kan, om de får stöd och bollplank, om de känner att de får användning av det, om de har mål. En skola där ingen vill någonting är ingen bra framtid.