eviga - "VÄRDEN"???

[* KYREUS *]

"Inget kan frånräknas giltighet".

------

(c) KYREUS, jan 2 010

[* KYREUS *]

Orden ovan är mitt avsked här på FF.

Tack för de gångna åren.

* CHRISTER KYREUS

[Byz]

Hej Kyreus,

Får man fråga varför du lämnar?
Vore en förlust för forumet.

Vänligen,

[* KYREUS *]

Jag lämnar FF pga tidsbrist. Mina prästuppdrag mm tar all min tid.

Mvh CHRISTER KYREUS

[Erkki]

Kyreus:

När du skrev att ingenting frånräknas giltighet kom jag att tänka på att det gäller särskilt likgiltighet.

En polsk anarkist, vars namn jag i hastigheten inte kommer ihåg, skrev följande:

"Du ska inte vara rädd för dina fiender, ty det värsta de kan göra dig är att mörda dig."
Du ska inte heller vara rädd för dina vänner, ty det värsta de kan göra dig är att förråda dig."
"Räds däremot den likgiltige, ty det är med dennes tysta samtycke som mord och förräderi fortgår".

För övrigt önskar jag att du håller din himmel fri från mörka moln, lycka till!

[* KYREUS *]

Minns du nu vad anarkisten heter?

Nu i sommar har jag lite mera tid  8)  8)  så jag är åter och gästspelar på FF
och undrar mycket över ditt intressanta citat.

Mvh CHRISTER KYREUS

[Algotezza]

Jag lämnar FF pga tidsbrist. Mina prästuppdrag mm tar all min tid.

Mvh CHRISTER KYREUS

Welcome back in the future!

/Algotezza

[* KYREUS *]

Det var i vintras tidsbristen kändes värst, så nu i sommar är jag ÅTER
på gästspel, här på FF.
Det är ju roligt att du hälsar mig välkommen,
jag tackar ödmjukast som den vanliga människa jag är,
fastän en del här tycks omhulda fördomen
att jag skulle vara något "speciellt".

Ack ja, det är inte lätt att vara vanlig i JANTELAND.  :roll:  :roll:

Mvh CHRISTER KYREUS

[Minded]

Det var i vintras tidsbristen kändes värst, så nu i sommar är jag ÅTER
på gästspel, här på FF.
Det är ju roligt att du hälsar mig välkommen,
jag tackar ödmjukast som den vanliga människa jag är,
fastän en del här tycks omhulda fördomen
att jag skulle vara något "speciellt".

Ack ja, det är inte lätt att vara vanlig i JANTELAND.  :roll:  :roll:

Mvh CHRISTER KYREUS

Jag är inte speciellt arg på dig längre, jag tycker mer synd om dig nu. Du verkar faktiskt undrande inför mina påpekanden, även om jag finner det svårt att reellt tro. Läs detta ditt inlägg som jag citerar nu och reflektera över det. Du skriver;

fastän en del här tyck[er... någonting någonting]
Ack ja, det är inte lätt att vara vanlig i JANTELAND.  :roll:  :roll:

Ser du inte hur detta kan uppfattas som nedlåtande? Som besserwisser, härskarteknik och allt vad det någonsin kallats. Ser du verkligen inte varför detta kan tolkas som det?? Seriöst?? I så fall kanske också du själv skulle vinna på att tänka igenom det.

[Minded]

Jag har för mig att du någonstans skrev att du driver med dig själv - kanske inte helt hörande till diskussionen som sådan, men jag ser ingen som helst anledning att driva med någon sådär. Visst, kul kan man ha med folk, men det ligger just i omväxlingen. Var inte taskig mot dig själv i onödan.. det är inte bara du själv som förlorar på det, men hela din omgivning också.

[* KYREUS *]

I 45 år har jag skrivit texter.
Jag har alltså viss bakgrund OM att "tycka till" om texter
och om författaren. Som jag upplever denne.

Eftersom tråden här handlar om sk eviga värden,
vill jag påminna om iden att lätt skoja om sig själv.
Vilket jag gärna gör.

Men ifall du seriöst läser igenom alla mina inlägg
- i sak - ser du att jag aldrig skojar om sakfrågan.


Inte heller recenserar jag personen bakom texten, inte som vana.
Jag däremot recenseras ( som privatperson) på längden och tvären
av rena främlingar för mig här på FF -  vilket blir rätt tröttsamt.

I 22 år har jag varit offentlig person som präst och vet det mesta om
vad folk anser om människan KYREUS. Och jag får ständigt nya prästuppdrag.

Så ett evigt värde är att kunna skoja om sig själv och inte ta allt i livet på blodigt allvar.
Och aldrig tala nedsättande direkt till och om personer man inte känner-

För, inte känner vi varandra IRL?
Och varför är du då så närgången om mig som privatperson???

Mvh CHRISTER KYREUS

[Morningstar]

---

[* KYREUS *]

Tack för ditt varma, kloka  :idea: och sanna inlägg!

Kram från CHRISTER KYREUS

[Minded]

I 45 år har jag skrivit texter.
Jag har alltså viss bakgrund OM att "tycka till" om texter
och om författaren. Som jag upplever denne.

Eftersom tråden här handlar om sk eviga värden,
vill jag påminna om iden att lätt skoja om sig själv.
Vilket jag gärna gör.

Men ifall du seriöst läser igenom alla mina inlägg
- i sak - ser du att jag aldrig skojar om sakfrågan.


Inte heller recenserar jag personen bakom texten, inte som vana.
Jag däremot recenseras ( som privatperson) på längden och tvären
av rena främlingar för mig här på FF -  vilket blir rätt tröttsamt.

I 22 år har jag varit offentlig person som präst och vet det mesta om
vad folk anser om människan KYREUS. Och jag får ständigt nya prästuppdrag.

Så ett evigt värde är att kunna skoja om sig själv och inte ta allt i livet på blodigt allvar.
Och aldrig tala nedsättande direkt till och om personer man inte känner-

För, inte känner vi varandra IRL?
Och varför är du då så närgången om mig som privatperson???

Mvh CHRISTER KYREUS

Alltså, jag blir tveksam till vad jag ska svara dig. Du skriver konstigt, hela ditt inlägg är det. Du antar saker och kopplar ihop andra nästan godtyckligt. Dessutom, om jag känner dig irl eller inte? Wtf? Liksom jag inte blir en annan person bara för att jag sätter mig bakom ratten i en bil, blir jag heller inte någon annan bara för att jag sitter och skriver på en dator. Blir du det? Förvisso har du en del av problematiken redan där, i så fall.

Men men. Jag störde mig på hur och vad du sa. Vi får se hur det blir i fortsättningen.

[Sceptisk]

Kyreus kommer med ännu en kluring. Eviga värden. Vad skulle det begreppet egentligen betyda? Ett värde innebär ju hur man värderar 'någonting'. Om det inte fanns detta 'någonting' så skulle det inte finnas något att värdera och begreppet skulle bli meningslöst. Om det nu innebär att man värderar dygder såsom mod, kärlek, ärlighet, osv, vad skulle isåfall göra dessa eviga? Vi vet ju att kärlek är något som sker mellan två parter som älskar varandra, men skulle denna innerliga intimitet kunna gå att översättas till något utanför dessa två som älskar? Vad skulle det isåfall vara? Det kan ju inte vara samma sak, för i den intimitet som de älskande känner till varandra finns det en attraktion och längtan efter just varandra och ingen annan. Det är det som gör deras kärlek unik, de kan bara önska att fler känner likadant inför sina älskande som de gör. Hur är det med mod? Är modighet ett värde eller en förmåga? Ifall mod är en förmåga då krävs det ju också att det finns någon annan som kan känna igen denna förmåga, om det inte fanns någon som kunde känna igen mod så skulle det inte heller kunna finnas någon att värdera denne förmåga och "mod" skulle isåfall lika gärna kunna kallas något annat.

Enligt min uppfattning så har dessa begrepp som eviga värden eller absoluta sanningar rötter som härstammar ur ett tänkande som ifall det appliceras på levande varelser faktiskt dels är ologiskt och men framförallt är det livsfientligt.

Hur sa? Hur kan något som låter så positivt och livsbejakande kunna kallas ologiskt och livsfientligt?

Jo för att, i korthet, handlar det om att försöka klassificera något som inte får klassificeras. Det är ontologi och i min mening en logisk orimlighet. När man talar om definitioner då talar man alltid om föremål, när man definierar då gör man något till ett föremål och när man gör något till ett föremål då gör man automatiskt en reducering, eftersom det omöjligen går att förklara precis allting om ett föremål, man kan bara räkna upp karakteristika som färg, form, utseende och antal, etc. Siffror är den starkaste graden av reducering man kan göra av någonting och det som också händer är att precis allting som gör detta något till vad det är försvinner också. För i matematik så handlar det om att göra uträkningar. En tavla är i matematiken 1 tavla, och i ekonomin är den kanske värderad till X antal kronor. Men båda dessa applikationer handlar om strategisk vinning utifrån fabricerade värden. Men oavsett för att kunna ha en meningsfull diskussion om någonting alls då krävs det att man talar om något, finns där inte detta något då saknar diskussionen också all slags relevans.

Definitioner är ett nödvändigt verktyg inom produktion och handel där precis allting måste definieras, räknas och värderas. Definitioner, även etiska definitioner är, som det verkar, alltid begränsade till föremål som kvantitet och belopp. Inom etiken så har vi dessa ständiga system av åsikter som verkar aspirera till någon slags abstrakt och onåbar princip, och jag ska förklara anledningen till det.

Det är som sagt ett nödvändigt verktyg för att applicera värden och omdömen på sådana föremål som vi handlar med, eftersom det är en del av vår slags affärsverksamhet att det måste ske på det sättet. Men ifall man skulle försöka applicera samma metod på levande varelser som har förmåga att känna, tänka och uppleva då är man ologisk. För det betyder att man också för dom försöker att reducera dem till ett föremål för pengatransaktion. Och ifall man skulle applicera denna metod på sig själv, vad händer? Jo man använder en metod för mätning av saker på den du är, men eftersom det är du som försöker göra denna mätning så är det du som försöker mäta den som mäter. Det blir som att försöka lyfta sig själv i håret men egentligen värre eftersom du försöker reducera dig själv till ett föremål enligt samma principer som används inom produktion och handel.

Varför är detta då livsfientligt? Jo för att de lagar som kulturen menar vi måste leva efter kommer sig av etiken eller debatten om vilken etik eller moral som vi ska anamma. Det innebär helt enkelt att lagar tvingar människor till att bli räknade som föremål, och är helt enkelt inkapabla att kunna se människan som något annat. Faktum är att lagen anses ju fungera som bäst ifall den vore helt blind. Vilket innebär att det inte finns någon känslighet för vilken person det är, utan att då lagen gäller utan någon diskriminering.

Religionerna är en förlängning av detta sätt att försöka fånga människan och få henne att lyda ett abstrakt system av lagar och principer som appliceras på HENNE. Detta är i den strikta bemärkelsen ologiskt, men det är också kränkande och ett förtingligande av människan. Men vad religionen gör för att få någon att vilja göra detta är att få människan att känna sig utvald. Genom att låta sig underkasta sig denna metod så får hon religionens ord på att hon plötsligt blivit bättre eller har en större chans till odödlighet än andra. Den som tar på sig detta "ok" kommer nå oanade höjder, få en finare plats i himlen, etc. Detta leder i sin tur till sociologiska effekter, av hur dessa grupper av olika religiösa anser sig vara "högre stående" än andra grupper och kanske rent av ha rätt att slå ihjäl vem som helst som inte tillhör denna utvalda grupp.

Däremot så går det bra att mäta saker i världen, det går bra att värdera saker i världen eftersom världen är fylld av föremål. Det går också bra att studera de regler och lagar som faktiskt finns i världen och som alla är tvugna att anpassa sig till. Men skillnaden är att dessa regler existerar oberoende av människan och ifall hon inte följer dom så blir det bara värst för henne själv. Men ifall hon kan hitta dessa regler så kan hon följa dom, för dom finns i världen och de går att spåra i alla omständigheter eftersom de främjar ordning i världen. Men är dessa regler "eviga"? Det går ju inte att veta och spelar det egentligen någon roll?