freddemalte skrev:Algotezza skrev:Att det finns en fri vilja kan man göra klart för sig genom att försöka nyttja den, inte snacka om den bara. Kan man inte det, finns det inte.
Den som vill slippa sitt personliga ansvar kan i stället hävda att den inte finns.
/Algotezza
Så kan man kanske se det men det svara inte på frågan!
Sen kan man väl förvisso anses ansvarig för en handling även om man inte ontologiskt kunde ha gjort något annat? Det var ju ändå jag som utförde den! Och så långe vi har ett samhälle och en social konstitution som går ut på att vi är enskilda individer så kan ju moralen fungera ändå. Vi tillrättavisar ju t.ex. våra husdjur även om vi kanske inte läser in någon större fri vilja hos dem - eller? Eller ett annat banalt exempel. Låt säga att vi får ett fel på bilen som gör att den inte går att bromsa ordentligt. Då tar vi väl ur den ur trafik även om vi anser att bilen inte kunde välja något annat? Vi reparerar den och så är den välkommen på våra vägar igen. Så ett system behöver alltså inte styra sig själv för att kunna vara en agent i hur vi behandlar systemet. Vår hantering av andra människor vad avser moral i samhället skiljer väl sig egentligen inte från hur vi hanterar bilen som inte gör som vi vill?
Så morlen är frikopplad från fri vilja av minst två anledningar. 1. Vi upplever det som att människor i vår omgivning och vi själva har en fri vilja och denna upplevelse eller känsla räcker (uppenbarligen) som grund för att anse att någon har gjort något med egna intentionen och baserat på egna val (även om så kanske inte är fallet, ontologiskt sett). 2. Genom att ge någon ansvar för sina handlingar bygger vi upp ett rättsväsende som kan vara väl fungerande oavsett intentionen hos den som utförde handlingen (se bilexemplet). Det kan ju exempelvis vara så att vi har starka skäl att tro att personen gör om handlingen igen och av denna anledning vill vi skydda oss från detta, omvänt kan det ju vara så att vi upplever att en person gör saker som vi tycker om och därför vill vi försöka skapa förutsättningar för detta igen, trots att det ontologiskt inte finns några intentionala processer bakom själva handlingen. Här är de alltså lätt att blanda ihop ordet frihet med det frihet som används som motsatsord till tvång/hinder. Vilket inte är det ord som är aktuellt vid fri vilja vars motsatsord möjligtvis blir styrd eller strikt påverkad.
Så med andra ord handlar min fråga om den fria viljan inte om psykologi, samhällsbyggnad, fenomenologi eller andra sådana parametrar utan om de som anser att det finns en ontologiskt fri vilja. Jag vill helt enkelt bara veta hur de tänker sig att den fungerar och verkar!
Låt mig upprepa frågan för säkerhets skull:
Om vi tänker oss en person som utför en handling utifrån en egen fri vilja. Handlingen, tanken eller processen som startas är alltså inte styrd av något annat än personers egna önskningar, mål, intentioner, känslor, åsikter, värderingar, kunskaper, intellekt, insikter etc. Eller är den även fri från det? Om inte, så måste ju personen välja alla dessa också???? Hur väljer man sina känslor, sitt intellekt, sina visioner, sin kunskap för stunden så att man kan välja vad man vill? Om man är helt fri från dessa parmterar, ja då dyker ju en annan fråga upp: Hur fri är man om ens vilja inte är baserad på det man önskar, ens intellekt etc.
Det är detta jag är nyfiken på. Det är väl lika bra att jag understryka att jag personligen inte har någon relevant åsikt i detta utan vill enbart höra hur de som anser att vi har en ontologiskt fri vilja tänker sig denna!
Fredrik
Viljan blir varken friare eller mer bunden genom filosofiska termer.
Man kan teoretisera över den, ja.
Men varför inte göra egna praktiska experiment?
Till grund för filosoferandet?
/Algotezza
