Tråååkigt

[embla]

Sitter hemma en grå eftermiddag och det finns miljoner saker jag borde göra men jag har ingen lust. Men jag vill ändå verka som om jag skulle kunna göra något snart, alltså kan jag inte sätta mig och slå på tv:n eller ta en bok heller, då gör jag ju verkligen ingenting.

Vill gå på Laleh som uppträder på Göteborgskalaset ikväll men ingen annan jag känner tycks vara intresserad/ha möjlöighet. Vandra iväg på konsert själv eller sitta hemma och gräva ned sig i elände?

Så mycket man vill, så mycket man skulle vilja att man ville. Egentligen är det väl bara att ta sig i kragen och säga "nu tar du tag i det här", men det är ju så lätt att bara låta bli. Om jag inte ser disken så finns den inte. Har städat skrivbordet där datorn står och igniorerar röran bakom min rygg.

Skulle kunna skura badrummet men har redan duschat och vill inte bli äcklig igen. Så typiskt. När sambon är hemma önskar jag att han kunde åka härifrån, när han väl försvinner så vill jag att han ska komma hem igen.

Dygnsrytm. Jag vill vara aktiv på förmiddagen, då behöver jag inte honom. Han åker till jobbet vid två, då har jag redan tappat sugen. Och så länge han är hemma orkar jag inte fixa, varför ska jag göra det när inte han gör det? Så trött på mig själv.

Känner att jag har en annan personlighet, en som faktiskt gör allt det där som jag egentligen skulle vilja att jag gjorde. Rensade balkongen, bar ner kartongerna till källaren, satte upp hyllor.

Skyller min inaktivitet på jackan som försvann förra fredagen. Det är kallt ute och jag har ingen bra jacka att ta på mig för att gå ut, och så fort jag tänker på att aktivera mig påminns jag om min jacka som är borta. Borde släpa mig iväg till affären och köpa en ny jacka. Måste ju ha en.

Är det förresten värt att köpa en ny sommarjacka? Borde jag satsa på en lite varmare vinterjacka istället?

Klockan går, snart måste jag bestämma mig för vad jag ska göra med kvällen. Borde göra lunch också, men det är högst sannorlikt att det blir en skål med glass istället. Åt ju trots allt ett par varma mackor nyss, det får ta och räcka. Nu regnar det också. Nya faktorer att ta ställning till: ska jag betala 27 spänn för att ta vagnen in till stan? Ska jag stå i regnjacka och höra henne sjunga?

Nej nu får jag verkligen ta och rycka upp mig! Nåt ska jag ta mig för, nåt får det bli.

[Joahn]

Ack ack ack... känner igen mig en hel del.

Hemligheten bakom att vilja göra saker ligger i att hitta en mening i det. Och hur gör man det?

[hovnarr]

En stundom förvirrande, men dock, väg som jag ibland tillämpar får mig närmast att tänka på ett Barnen-i-Bullerbyn-angreppssätt. De funderar en vacker/ful dag över vem som bestämt vad som är vackert och fult. Så bestämmer de sig för att göra tvärtom. Regn är fint väder medan sol är usch och blä.

SÅ, när tristessen kryper ner vid din sida - välkomna den med öppna armar som vore den glass och tivoli. KÄNN hur tråkigt det är. KAN DET BLI tråkigare än så här? GÅ IN i tråkigheten. Känn dig stolt och tacksam att få gå till ett jobb som är så tråkigt som bara ditt.

Att göra så, kan jag meddela, är både bra och dåligt - eftersom det funkar. På lång sikt kan man dock få beslutssvårigheter, när det inte längre är lika självklart om man ska göra något roligt eller något tråkigt. Men jag får återkomma i frågan. Eller inbjuda andra till att brottas med samma problem.

Brottande,
S

[embla]

mycket intressant filosoferande av hovnarr, jag ska försöka mig på det och se vartåt det tar mig.

[PopJimmy]

Jag känner mig ha oerhört tråkigt just nu.
Jag saknar inspiration.
Jag orkar inte starta en ny tråd.
Jag har ingen lust att svara på gamla inlägg heller.

En tanke som däremot slog mig, var att min bror nämde en bok som han skumläst lite i. Långtråkighetens filosofi.
http://www.bostream.nu/bokmarkt/bocker/ ... losofi.htm
http://www.bokus.com/cgi-bin/more_book_ ... 9127093905

Jag vet inte om den är bra eller så, men titeln verkar ju lovande.

Nu ska jag fortsätta att vara tråkig genom att citera någon annan istället för att skriva något själv.

Student: If you have lots of time, how would you spend it, Sir?

Krishnamurti: I would do what I am doing. You see, if you love what you are doing, then you have all the leisure that you need in your life. Do you understand what I have said? You asked me what I would do if I had leisure. I said, I would do what I am doing; which is to go around different parts of the world, to talk, to see people and so on. I do it because I love to do it; not because I talk to a great many people and feel that I am very important. When you feel very important, you do not love what you are doing; you love yourself and not what you are doing. So, your concern should be not with what I am doing, but with what you are going to do. Right? I have told you what I am doing. Now you tell me what you will do, when you have plenty of leisure.

Student: I would get bored, sir.

Krishnamurti: You would get bored. Quite right. That is what most people are.

Student: How do I get rid of this boredom, sir?

Krishnamurti: Wait, listen. Most people are bored. Why? You asked how to get rid of boredom. Now find out. When you are by yourself for half an hour, you are bored. So you pick up a book, chatter, look at a magazine, go to a cinema, talk, do something. You occupy your mind with something This is an escape from yourself. You have asked a question, Now, pay attention to what is being said. You get bored because you find yourself with yourself; and you have never found yourself with yourself. Therefore, you get bored. You say: Is that all I am? I am so small, I am so worried; I want to escape from all that. What you are is very boring, so you run away. But if you say, I am not going to be bored; I am going to find out why I am like this; I want to see what I am like actually then it is like looking at yourself in a mirror. There, you see very clearly what you are, what your face looks like. Then you say that you do not like your face; that you must be beautiful, you must look like a cinema actress. But if you were to look at yourself and say, "Yes, that is what I am; my nose is not very straight, my eyes are rather small, my hair is straight." You accept it. When you see what you are, there is no boredom. Boredom comes in only when you reject what you see and want to be something else. In the same way, when you can look at yourself inside and see exactly what you are, the seeing of it is not boring. it is extraordinarily interesting, because the more you see of it, the more there is to see. You can go deeper and deeper and wider and there is no end to it. In that, there is no boredom. If you can do that, then what you do is what you love to do, and when you love to do a thing, time does not exist. When you love to plant trees, you water them, look after them, protect them; when you know what you really love to do, you will see the days are too short So you have to find out for yourself from now on, what you love to do; what you really want to do, not just be concerned with a career.

[SpyTrap]

Någon dag när jag har tråkigt kommer jag bara ta en liten ryggsäck med en tandborste och hundra dollar, lifta till Kalifornien, köp en gammal cykel, och cykla till Chile.

Mitt liv lider brist på spontanitet.