Ateisternas barnsliga argument emot Gud, skärskådas här...

Traditionella religionsriktningar, men även andlighet ur ett mer generellt perspektiv.

Moderator: Moderatorgruppen

EggHead
Inlägg: 118
Blev medlem: 04 jul 2009 00:09

Inläggav EggHead » 16 sep 2009 10:20

Sceptisk skrev:Alla ateistiska argument bygger blott på känslor. Så för att förstå ateisten så måste man förstå hans känsloliv. Ateism är helt och hållet ett känsloskäl, inte ett förnuftsskäl. Ateisten känner till de borden och begränsningar som följer med religion och Gudstro och det är främst dessa som gör ateisten så förnärmad. Ja ateisten tycker det är direkt pinsamt att prata om livets realiteter, såsom vår dödlighet, vår okunnighet, vårt beroendeskap, vår förmåga att känna och känna igen det goda och det onda. Ateisten lever i sin egen typ av fantasi, en fantasi som inte inkluderar dessa saker utan som endast innehåller de tillfälliga drifter som råkar finnas i ateistens sinne. Det är inte så att ateisten inte förstår, han Vill inte förstå och med det så släpper han aldrig ner garden för att försöka förstå bättre än han hittils gjort. Han vill leka sig genom livet och dö utan att behöva ta konsekvenserna för hur han levt. Implikationerna är att ateisten ändå aldrig kan ta det riktigt lungt och njuta av livet. Han måste akta sig från att inte tänka för långt angående sin egen ateism och vart hans egna tankar leder och han måste också akta sig från att fundera för mycket på var den teistiska logiken leder, därför han vet att han kommer att bli överbevisad. Därför hamnar ateisten i ett tillstånd av att ständigt måste bygga upp en barriär gentemot andra perspektiv och uppfattningar.

Ateister som Dawkins och Darwin kan hitta på de mest enorma överdrifter för att göra sin fantasi verklig. Själviska gener, blinda urmakare, slump, biogenesis, mutationer. I slutändan vill de härleda livet att komma från döden! Att gener och celler har själviska motiv! Att den fantastiska ordning som finns kommer från kaos! Dom lever i sin egen dystopiska fantasi där all logik är omvänd. Deras argument bygger på samma tankeform som tänker sig att möss föds ur höstackar.


Jag undrar vem det är som behöver "hålla garden uppe". Jag kan inte göra så för då kommer jag till helvetet, jag kan inte göra si för då kommer jag till helvetet. Hur kan man kalla en religion god och samtidigt hota med att skicka någon till helvet som bryter mot dess regler. Vad  måste man ha gjort för att behöva utstå evigt lidande utan hopp? Att vara förstående och förlåtande låter lite som en självmotsägelse. Alla förtjänar en andra chans.

Användarvisningsbild
Knyttet
Inlägg: 87
Blev medlem: 01 okt 2009 10:03

Inläggav Knyttet » 01 okt 2009 11:21

Denna tråd skapas du ju för ett bra tag sedan, och som ny på forumet har jag kanske inte så mycket att tillägga förutom att jag verkligen hoppas att den som skapade tråden skämtade.
Aliquando et insanire iucundum est

Justin Case
Inlägg: 3552
Blev medlem: 31 mar 2007 17:46

Inläggav Justin Case » 19 okt 2009 21:22

Jiva skrev:Materia kan inte vara den 1:a orsaken, eller ha skapat sig själv, eftersom Liv, medvetande och intelligens omöjligen kan ploppa fram ur livlös materia!


Ditt påstående att "Liv, medvetande och intelligens omöjligen kan ploppa fram ur livlös materia" är ovetenskapligt och fel, av följande skäl. Vi människor består av elementarpartiklar. Det finns bara ett ändligt antal olika sätt för elementarpartiklar att vara kombinerade på inom två kubikmeter (jag tar denna volym som exempel då den utgör gott och väl tillräckligt med utrymme för en intelligent livsform att existera, t.ex. en människa). En större än infinitesimal andel av dessa sätt (som elementarpartiklar kan vara kombinerade på inom två kubikmeter) utgör vad vi kallar människor. Kvantfluktuationer gör att partiklar då och då råkar hamna i slumpmässiga kombinationer. Kvantfluktuationer kan alltså, med en rejäl portion tur, råka ge upphov till en människa. Den mängd tur som behövs är inte oändlig, bara väldigt, väldigt stor. Det räcker med att det i världsalltet/multiversum finns t.ex. 10^10^10^10^10 elementarpartiklar, fördelade och hopklumpade i galaxer ungefär som partiklar är fördelade och hopklumpade i galaxer som t.ex. Vintergatan, i t.ex. 10^10^10^10^10^10^10^10^10^10 år, så uppstår garanterat livs levande, intelligenta människor då och då genom rena sammanträffanden av kvantfluktuationer. Fråga vilken kvantfysiker som helst. Det är som att du, om du blandar 10^10^10^10^10 kortlekar i 10^10^10^10^10^10^10^10^10^10 år, av ren slump kommer att - då och då - få alla korten i alla de 10^10^10^10^10 kortlekarna i exakt samma ordning som i utgångsläget. En människa utgörs av långt färre än 10^10^10^10^10 elementarpartiklar.

Om universum är oändligt stort och har existerat oändligt länge, måste det därför oundvikligen ha uppstått oändligt många intelligenta livsformer redan genom rena sammanträffanden av kvantfluktuationer - alltså utan att ens någon evolution har behövts för detta. Så vad man än anser om evolutionsteorin, måste man medge att vår existens inte behöver förklaras med att någon skapare skapat oss. Om universum är oändligt stort och har existerat i evighet, var det ju bara en tidsfråga innan sådana som vi uppstod genom rena sammanträffanden av kvantfluktuationer. Naturligt urval och evolution skyndar på det hela, men är egentligen inte nödvändiga för att avfärda påståendet att vi måste ha en skapare. Det räcker med att peka på existensen av kvantfluktuationer, och på att det kan ha funnits materia (galaxer och partiklar och annan död materia) i evighet eller rentav bara väldigt, väldigt länge, så kan man avfärda att vi måste ha en skapare.

Däremot kan vi ha en skapare, som själv evolverat naturligt utifrån organismer som från början uppstod genom sammanträffanden av kvantfluktuationer. Eller så är vår skapare skapad av en skapare som uppstod så. Eller så... och så vidare bakåt, varför inte i oändligt många led bakåt. Det är en plausibel hypotes. Om den är sann, är det dock inte säkert att den skapare som "närmast i uppstigande led" skapat oss är den som har mest makt över vår framtid. Hans skapare, eller hans skapares skapare, eller dennes skapare, osv, kanske har mer makt över vår framtid än vad han (vår "närmaste" skapare) har.

Dock tror jag inte att vår skapare, om vi har någon, eller någon av de skapare som är "ovanpå" honom, bryr sig om oss. Jag är agnostiker, och i den mån jag kan tänka mig att vi har en skapare tycker jag inte att det verkar vara någon särskilt god skapare, och jag förstår heller inte varför vår skapare skulle bry sig om oss människor, med tanke på hur oerhört mycket mer högtstående än oss han måste ha varit för att ha kunnat skapa oss. Vi bryr oss ju inte nämnvärt om hur t.ex. våra datorer (våra skapelser) mår, då våra datorer (de vi har idag) är mycket lägre stående, både intelligensmässigt och känslomässigt, än vad vi är. Så i praktiken lever jag som om jag vore ateist, eftersom det tycks mig som att det sätt på vilket jag bör leva är detsamma om jag har en skapare som inte bryr mig om mig, som om jag inte har någon skapare alls.

Jiva

Inläggav Jiva » 07 jan 2010 04:45

Knyttet skrev:Denna tråd skapas du ju för ett bra tag sedan, och som ny på forumet har jag kanske inte så mycket att tillägga förutom att jag verkligen hoppas att den som skapade tråden skämtade.


Skämta?

Skämta är ju att påstå att universum skulle ha trollat fram sig själv från tomma intet för att spränga sig själv i småbitar likt en självmordsbombare... (Big Bluff)

Jiva

Inläggav Jiva » 07 jan 2010 04:50

Justin Case skrev:
Jiva skrev:Materia kan inte vara den 1:a orsaken, eller ha skapat sig själv, eftersom Liv, medvetande och intelligens omöjligen kan ploppa fram ur livlös materia!


Ditt påstående att "Liv, medvetande och intelligens omöjligen kan ploppa fram ur livlös materia" är ovetenskapligt och fel, av följande skäl. Vi människor består av elementarpartiklar. Det finns bara ett ändligt antal olika sätt för elementarpartiklar att vara kombinerade på inom två kubikmeter (jag tar denna volym som exempel då den utgör gott och väl tillräckligt med utrymme för en intelligent livsform att existera, t.ex. en människa). En större än infinitesimal andel av dessa sätt (som elementarpartiklar kan vara kombinerade på inom två kubikmeter) utgör vad vi kallar människor. Kvantfluktuationer gör att partiklar då och då råkar hamna i slumpmässiga kombinationer. Kvantfluktuationer kan alltså, med en rejäl portion tur, råka ge upphov till en människa. Den mängd tur som behövs är inte oändlig, bara väldigt, väldigt stor. Det räcker med att det i världsalltet/multiversum finns t.ex. 10^10^10^10^10 elementarpartiklar, fördelade och hopklumpade i galaxer ungefär som partiklar är fördelade och hopklumpade i galaxer som t.ex. Vintergatan, i t.ex. 10^10^10^10^10^10^10^10^10^10 år, så uppstår garanterat livs levande, intelligenta människor då och då genom rena sammanträffanden av kvantfluktuationer. Fråga vilken kvantfysiker som helst. Det är som att du, om du blandar 10^10^10^10^10 kortlekar i 10^10^10^10^10^10^10^10^10^10 år, av ren slump kommer att - då och då - få alla korten i alla de 10^10^10^10^10 kortlekarna i exakt samma ordning som i utgångsläget. En människa utgörs av långt färre än 10^10^10^10^10 elementarpartiklar.

Om universum är oändligt stort och har existerat oändligt länge, måste det därför oundvikligen ha uppstått oändligt många intelligenta livsformer redan genom rena sammanträffanden av kvantfluktuationer - alltså utan att ens någon evolution har behövts för detta. Så vad man än anser om evolutionsteorin, måste man medge att vår existens inte behöver förklaras med att någon skapare skapat oss. Om universum är oändligt stort och har existerat i evighet, var det ju bara en tidsfråga innan sådana som vi uppstod genom rena sammanträffanden av kvantfluktuationer. Naturligt urval och evolution skyndar på det hela, men är egentligen inte nödvändiga för att avfärda påståendet att vi måste ha en skapare. Det räcker med att peka på existensen av kvantfluktuationer, och på att det kan ha funnits materia (galaxer och partiklar och annan död materia) i evighet eller rentav bara väldigt, väldigt länge, så kan man avfärda att vi måste ha en skapare.

Däremot kan vi ha en skapare, som själv evolverat naturligt utifrån organismer som från början uppstod genom sammanträffanden av kvantfluktuationer. Eller så är vår skapare skapad av en skapare som uppstod så. Eller så... och så vidare bakåt, varför inte i oändligt många led bakåt. Det är en plausibel hypotes. Om den är sann, är det dock inte säkert att den skapare som "närmast i uppstigande led" skapat oss är den som har mest makt över vår framtid. Hans skapare, eller hans skapares skapare, eller dennes skapare, osv, kanske har mer makt över vår framtid än vad han (vår "närmaste" skapare) har.

Dock tror jag inte att vår skapare, om vi har någon, eller någon av de skapare som är "ovanpå" honom, bryr sig om oss. Jag är agnostiker, och i den mån jag kan tänka mig att vi har en skapare tycker jag inte att det verkar vara någon särskilt god skapare, och jag förstår heller inte varför vår skapare skulle bry sig om oss människor, med tanke på hur oerhört mycket mer högtstående än oss han måste ha varit för att ha kunnat skapa oss. Vi bryr oss ju inte nämnvärt om hur t.ex. våra datorer (våra skapelser) mår, då våra datorer (de vi har idag) är mycket lägre stående, både intelligensmässigt och känslomässigt, än vad vi är. Så i praktiken lever jag som om jag vore ateist, eftersom det tycks mig som att det sätt på vilket jag bör leva är detsamma om jag har en skapare som inte bryr mig om mig, som om jag inte har någon skapare alls.


Vi människor består av kropp, själ och ande!

Anden är vårt innersta eviga jag, bestående av den medvetna levande andliga energin, den personliga upplevande energin, till skillnad mot vår materiella kropp, den jordiska stofthyddan, som är omedveten och livlös!

Datorer är själlösa, dvs de har inte och kommer aldrig att ha några känslor eller någon verklig intelligens!

Att Gud fixade till Jorden åt oss i begynnelsen, bevisar ju att Han brydde sig om att fixa vatten, luft, eld och annat, så att vi kunde leva på Moder Jord...

Justin Case
Inlägg: 3552
Blev medlem: 31 mar 2007 17:46

Inläggav Justin Case » 08 jan 2010 08:53

Jiva skrev:Vi människor består av kropp, själ och ande!


Argument för det, tack! Vetenskapliga, empiriskt baserade sådana. Och definitioner av själ och ande, tack.

Anden är vårt innersta eviga jag, bestående av den medvetna levande andliga energin, den personliga upplevande energin, till skillnad mot vår materiella kropp, den jordiska stofthyddan, som är omedveten och livlös!


Varför skulle det vara så? Finns det något vetenskapligt belägg för att det skulle vara så? Om inte, öppna dig för att du kan ha fel! Att bara helt sonika tro på något, utan att det finns några empiriska skäl till det, är farligt. Om jag t.ex. skulle helt sonika tro att jag kan flyga genom att flaxa med armarna, skulle det kunna hända att jag kastar mig utför ett stup för att ta en härlig flygtur, och det vore nog inte så bra för mig va?

Datorer är själlösa, dvs de har inte och kommer aldrig att ha några känslor eller någon verklig intelligens!


Hur kan du veta det? Jag tror de är utan medvetande än så länge, för än så länge är de ju på en så rudimentär nivå både kunskapsmässigt och komplexitetsmässigt jämfört med oss. Men vad säger att det alltid kommer att vara så? Ser du parallellen mellan datordiskriminering och t.ex. könsdiskriminering? Kvinnor har än så länge ingen chans mot män i vissa sporter. Men det kan lätt ändras, genom genteknik till exempel. Om man vill. På liknande sätt kan det faktum, att datorer än så länge inte har någon chans mot människan i fråga om intelligens (på alla områden), lätt ändras genom att man bygger datorerna kraftfullare och skriver AI-programmen bättre. Hur kan du utesluta det?

Du kanske invänder "man kan inte jämföra datorer med kvinnor; kvinnor är människor, det är inte datorerna". Betänk då att precis samma typ av invändning hade män förr i tiden mot tanken på att jämföra kvinnor och män: "man kan inte jämföra kvinnor med män; män är ju män, kvinnor är inte män". Lika irrelevant som påståendet "kvinnor är inte män" är för frågan om mäns och kvinnors eventuella jämlikhet, lika irrelevanta är påpekanden som "datorer är inte människor" för frågan om datorers och människors eventuella jämlikhet (i fråga om intelligens, känsloliv etc) i framtiden.

Massor av gånger i historien, och på massor av områden inom teknik och annat, har människor sagt "(det och det och det) kommer aldrig att bli möjligt" "(det och det och det) kommer aldrig att ske" - men så har det som avfärdades skett ändå. Gång på gång på gång. Vilken läxa kan vi lära oss av det? Att man aldrig ska säga "det kommer aldrig gå". Att man aldrig ska avfärda någon teknik som omöjlig för all framtid. När ska vi lära oss av detta misstag vi begått gång på gång på gång på gång på gång - att avfärda framtida tekniska möjligheter? När ska vi inse att vi inte kan veta något hundraprocentigt säkert alls om framtiden? Nu, föreslår jag!

Är du med på det?

Att Gud fixade till Jorden åt oss i begynnelsen, bevisar ju att Han brydde sig om att fixa vatten, luft, eld och annat, så att vi kunde leva på Moder Jord...


Varför skulle det bevisa det? Vår skapare, om vi har någon, kan ha skapat den big bang som gett upphov till allt det man kallar det observerbara universum (i vilket bl.a. vi ingår) utan att denna skapare för den skull behöver ha haft någon som helst medveten avsikt med detta annat än att han kanske bara kände för att släppa en big bang, något han brukar göra då och då, ungefär som jag känner för att släppa en brakare ibland. Jag sitter inte och bryr mig om hur det går för de små bakterierna i gasen jag släppt ifrån mig. Bakterierna i min mök är fullständigt ointressanta för mig i min medvetna agenda. Förklara för mig varför vi skulle ha skäl att tro något annat än att vi på samma sätt är fullständigt ointressanta i vår eventuella skapares agenda (om vi har en skapare).

Så oerhört mycket högre utvecklad än vi denna skapare måste vara för att ha kunnat skapa allt det vi ser omkring oss, finner jag det väldigt övermodigt av människor att tro att den skaparen skulle bry sig mer om hur det går för oss än vad vi bryr oss om några enskilda individuella mikroorganismers öden.

CAUSTIX
Inlägg: 494
Blev medlem: 22 maj 2004 01:32

Inläggav CAUSTIX » 08 jan 2010 22:16

Jiva skrev:
Knyttet skrev:Denna tråd skapas du ju för ett bra tag sedan, och som ny på forumet har jag kanske inte så mycket att tillägga förutom att jag verkligen hoppas att den som skapade tråden skämtade.


Skämta?

Skämta är ju att påstå att universum skulle ha trollat fram sig själv från tomma intet för att spränga sig själv i småbitar likt en självmordsbombare... (Big Bluff)


Men trollade inte gud fram sig själv....

Zartax
Inlägg: 160
Blev medlem: 11 okt 2005 10:32

Inläggav Zartax » 12 jan 2010 15:42

Jiva skrev:
Knyttet skrev:Denna tråd skapas du ju för ett bra tag sedan, och som ny på forumet har jag kanske inte så mycket att tillägga förutom att jag verkligen hoppas att den som skapade tråden skämtade.


Skämta?

Skämta är ju att påstå att universum skulle ha trollat fram sig själv från tomma intet för att spränga sig själv i småbitar likt en självmordsbombare... (Big Bluff)


Till skillnad från att Gud trollade fram allt från tomma intet, strax efter att han själv hade blivit framtrollad från tomma intet?

Båda är lika mycket "magi". Jag ser inte varför Gud skulle vara troligare, speciellt inte den abrahamska guden med dess egenskaper.

Fiskenihavet
Inlägg: 10
Blev medlem: 25 feb 2010 02:38

Inläggav Fiskenihavet » 25 feb 2010 03:07

är du dödsguden på um händelsevis?

hehe håller med dig iaf
"That men do not learn very much from the lessons of history is the most important of all the lessons of history."

Jiva

Inläggav Jiva » 28 jan 2011 04:33

Justin Case skrev:
Jiva skrev:Vi människor består av kropp, själ och ande!


Argument för det, tack! Vetenskapliga, empiriskt baserade sådana. Och definitioner av själ och ande, tack.

Anden är vårt innersta eviga jag, bestående av den medvetna levande andliga energin, den personliga upplevande energin, till skillnad mot vår materiella kropp, den jordiska stofthyddan, som är omedveten och livlös!


Varför skulle det vara så? Finns det något vetenskapligt belägg för att det skulle vara så? Om inte, öppna dig för att du kan ha fel! Att bara helt sonika tro på något, utan att det finns några empiriska skäl till det, är farligt. Om jag t.ex. skulle helt sonika tro att jag kan flyga genom att flaxa med armarna, skulle det kunna hända att jag kastar mig utför ett stup för att ta en härlig flygtur, och det vore nog inte så bra för mig va?

Datorer är själlösa, dvs de har inte och kommer aldrig att ha några känslor eller någon verklig intelligens!


Hur kan du veta det? Jag tror de är utan medvetande än så länge, för än så länge är de ju på en så rudimentär nivå både kunskapsmässigt och komplexitetsmässigt jämfört med oss. Men vad säger att det alltid kommer att vara så? Ser du parallellen mellan datordiskriminering och t.ex. könsdiskriminering? Kvinnor har än så länge ingen chans mot män i vissa sporter. Men det kan lätt ändras, genom genteknik till exempel. Om man vill. På liknande sätt kan det faktum, att datorer än så länge inte har någon chans mot människan i fråga om intelligens (på alla områden), lätt ändras genom att man bygger datorerna kraftfullare och skriver AI-programmen bättre. Hur kan du utesluta det?

Du kanske invänder "man kan inte jämföra datorer med kvinnor; kvinnor är människor, det är inte datorerna". Betänk då att precis samma typ av invändning hade män förr i tiden mot tanken på att jämföra kvinnor och män: "man kan inte jämföra kvinnor med män; män är ju män, kvinnor är inte män". Lika irrelevant som påståendet "kvinnor är inte män" är för frågan om mäns och kvinnors eventuella jämlikhet, lika irrelevanta är påpekanden som "datorer är inte människor" för frågan om datorers och människors eventuella jämlikhet (i fråga om intelligens, känsloliv etc) i framtiden.

Massor av gånger i historien, och på massor av områden inom teknik och annat, har människor sagt "(det och det och det) kommer aldrig att bli möjligt" "(det och det och det) kommer aldrig att ske" - men så har det som avfärdades skett ändå. Gång på gång på gång. Vilken läxa kan vi lära oss av det? Att man aldrig ska säga "det kommer aldrig gå". Att man aldrig ska avfärda någon teknik som omöjlig för all framtid. När ska vi lära oss av detta misstag vi begått gång på gång på gång på gång på gång - att avfärda framtida tekniska möjligheter? När ska vi inse att vi inte kan veta något hundraprocentigt säkert alls om framtiden? Nu, föreslår jag!

Är du med på det?

Att Gud fixade till Jorden åt oss i begynnelsen, bevisar ju att Han brydde sig om att fixa vatten, luft, eld och annat, så att vi kunde leva på Moder Jord...


Varför skulle det bevisa det? Vår skapare, om vi har någon, kan ha skapat den big bang som gett upphov till allt det man kallar det observerbara universum (i vilket bl.a. vi ingår) utan att denna skapare för den skull behöver ha haft någon som helst medveten avsikt med detta annat än att han kanske bara kände för att släppa en big bang, något han brukar göra då och då, ungefär som jag känner för att släppa en brakare ibland. Jag sitter inte och bryr mig om hur det går för de små bakterierna i gasen jag släppt ifrån mig. Bakterierna i min mök är fullständigt ointressanta för mig i min medvetna agenda. Förklara för mig varför vi skulle ha skäl att tro något annat än att vi på samma sätt är fullständigt ointressanta i vår eventuella skapares agenda (om vi har en skapare).

Så oerhört mycket högre utvecklad än vi denna skapare måste vara för att ha kunnat skapa allt det vi ser omkring oss, finner jag det väldigt övermodigt av människor att tro att den skaparen skulle bry sig mer om hur det går för oss än vad vi bryr oss om några enskilda individuella mikroorganismers öden.



Maskiner och apparater har inget som helst medvetande - de är döda ting - och har därmed ingen förmåga att uppleva något. Kameror exempelvis kan endast omedvetet registrera, eftersom det inte finns något levande väsen i kameror, ingen medveten individ med själsförmögenheter!

Datorer lagrar information, men de är fullständigt omedvetna om sin lagrade information, eftersom medvetenhet kräver en själ, en upplevande individ!

MEDVETANDE kräver alltså någon som är medveten, ETT SUBJEKT, medan en dator aldrig kan bli ett subjekt, eftersom där saknas den medvetna individen, själen!

http://krishna.org/the-scientific-theory-of-the-soul
http://krishna.org/can-a-computer-have-a-mind

Att tro att en datamaskin kan tänka, är som att tro att en bandspelare självständigt kan tala. Ingen ger bandspelaren förtjänsten för det intellektulla innehållet i talet som spelas upp, utan den går till den ursprungliga talaren. På samma sätt som man inte kan lära en bandspelare att tala, så kan man inte heller lära en dator att tänka:

http://science.krishna.org/Articles/2000/08/00088.html

Eller hur?

Jiva

Inläggav Jiva » 28 jan 2011 04:35

CAUSTIX skrev:
Jiva skrev:
Knyttet skrev:Denna tråd skapas du ju för ett bra tag sedan, och som ny på forumet har jag kanske inte så mycket att tillägga förutom att jag verkligen hoppas att den som skapade tråden skämtade.


Skämta?

Skämta är ju att påstå att universum skulle ha trollat fram sig själv från tomma intet för att spränga sig själv i småbitar likt en självmordsbombare... (Big Bluff)


Men trollade inte gud fram sig själv....


Med tanke på att Gud (och även vi minigudar) är EVIG, så har Han aldrig behövt trolla fram sig själv...  :wink:



Fiskenihavet skrev:är du dödsguden på um händelsevis?

hehe håller med dig iaf


Yes!   8)

Användarvisningsbild
Guds tjänare
Avslutat konto
Inlägg: 301
Blev medlem: 25 mar 2006 17:03

Inläggav Guds tjänare » 29 jan 2011 12:13

Jiva skrev:
CAUSTIX skrev:
Jiva skrev:
Knyttet skrev:Denna tråd skapas du ju för ett bra tag sedan, och som ny på forumet har jag kanske inte så mycket att tillägga förutom att jag verkligen hoppas att den som skapade tråden skämtade.


Skämta?

Skämta är ju att påstå att universum skulle ha trollat fram sig själv från tomma intet för att spränga sig själv i småbitar likt en självmordsbombare... (Big Bluff)


Men trollade inte gud fram sig själv....


Med tanke på att Gud (och även vi minigudar) är EVIG, så har Han aldrig behövt trolla fram sig själv...  :wink:


Utifrån mitt perspektiv tycker jag det blir genast intressant när du nämner "minigudar". Vad tror du på? EN gud ? flera gudar?
My lord, I know myself for what I am. And I throw my soul in your forgiveness, in the full knowledge this, I deserve non at your loving hand.

Användarvisningsbild
dokido
Inlägg: 1043
Blev medlem: 17 aug 2009 22:31
Kontakt:

Inläggav dokido » 29 jan 2011 13:45

jo du har aldeles rätt jiva är ett skämt

Användarvisningsbild
Johan Ågren
Administratör
Inlägg: 3368
Blev medlem: 15 jan 2003 00:58
Ort: Gävle

Inläggav Johan Ågren » 29 jan 2011 13:52

Jiva skrev:Med tanke på att Gud (och även vi minigudar) är EVIG, så har Han aldrig behövt trolla fram sig själv...  :wink:


På samma sätt som att världen är evig och aldrig behövde trolla fram sig själv.  :wink:

Jiva, om du tittar på indexet i "religion och andlighet" så ser du en hel radda med dina trådar som likväl kunde ha samsas i en tråd. Hur tycker du att jag ska göra med dem? Det är inte optimalt just nu. Det är tydligt att du driver en agenda; DVS propagerar för dina tankar. Detta fortsätter sedan på din egen sida som du dessutom marknadsför i din signatur.

Skillnaden mellan "propaganda" och en vanlig diskussion är att det främsta orsaken till inläggen att att en person vill göra reklam (som sedan visar sig i personens övriga idiologiska engagemang) snarare än att vara intresserad av en diskussion. Dina svar på andra användares frågor har inte en tillstymmelse till problematisering utan blir bara ytterligare lösryckta påståenden.

För i övrigt så erkände till och med Darwin Gud på dödsbädden. Det var det sorgliga kulturella klimatet på den tiden som bröt ner fritänkande människor. Gud var en självklarhet på den tiden på samma sätt som Marknaden är det idag. Att utifrån intelligens och känsla ifrågasätta den etablerade kulturen innebär ofta ett fördömmande. Om det var någon som hade "gudomlig inspiration" så var det Darwin. Och om det var något som var "djävulens verk" så var det kyrkan.

Det finns storhet i denna syn på livet, med dess olika makter, som ursprungligen andats in i några få former eller i en, och att, medan denna planet har fortsatt att rotera enligt den fasta lagen om tyngdkraft, från en så enkel början ett ändlöst antal av de mest vackra och underbara former har utvecklats och håller på att utvecklas. - Darwin

En smutsig Gud som antas ska ha varit med och "styrt upp" vill jag inte ha att göra med. Så oestetiskt. All känsla åt livet! Livet innehåller allt detta underbara som vissa vill tillskriva något annat.

Värt att tänka på: När Darwin vistades i Australien så kunde han notera aboriginernas lättsamma och kärleksfulla förhållande till livet. Han noterade även hur den engelska koloniseringen hade en destruktiv inverkan på detta. Om vi kan komma äver detta med våra högtravande gudar kanske vi kan återknyta till dessa känslor till livet. Gud är en kultiverad skitstövel!

Rättelse. Gick på hörsägen att Darwin vänt sig till Gud på sin dödsbädd. Det stämmer till synes inte.

Användarvisningsbild
Guds tjänare
Avslutat konto
Inlägg: 301
Blev medlem: 25 mar 2006 17:03

Inläggav Guds tjänare » 29 jan 2011 15:01

Johan Ågren skrev:
Jiva skrev:Med tanke på att Gud (och även vi minigudar) är EVIG, så har Han aldrig behövt trolla fram sig själv...  :wink:


På samma sätt som att världen är evig och aldrig behövde trolla fram sig själv.  :wink:



Världen liksom universum rör på sig, alltså kan det inte vara evigt. Det som har rörelse har även en början.

Really its not that hard  :wink:
My lord, I know myself for what I am. And I throw my soul in your forgiveness, in the full knowledge this, I deserve non at your loving hand.


Återgå till "Religion och andlighet"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 19 och 0 gäster