Kärlek

Moderator: Moderatorgruppen

Eutyfron
Inlägg: 8
Blev medlem: 14 jun 2011 22:34

Inläggav Eutyfron » 10 jul 2011 03:51

Marko skrev:Eutyfron,
Tack för ditt svar och jag ska lyssna på de artister du tipsade om.

Du tar upp positiv och negativ kärlek samt obesvarad kärlek.

I många fall är kärleken obesvarad. Det finns personer som levt ensamma i hela sitt liv.
Dessa kan längt efter någon att prata med, någon att dela sin vardag med.
Jag ser inte den längtan som negativ och ska tas bort.

Att vi mår bra av saker är det som vi benämner som kärlek. Mår vi bra av musik kan vi få en kärlek till en låt.
Mår vi bra av pengar kommer vi utveckla en kärlek till detta. Sex är en annan form som män gäna förknippar med kärlek.
Dessa kan ses som negativt eftersom det kan skapa ett beroende som är svår att ta sig ur.

Jag ser erotik på det viset att det kan vara en viktig beståndel i en fungerande kärleksförhållande, men behöver inte vara det för alla.

Kärlek är vad vi gör det till och inte mycket mer. Vi kan intellektuellt ta bort saker som sex, pengar, lust eller andra bitar.
Vi kan plocka in smärta och lidande för att göra kärleken mer komplett.

Det är vad jag tror en mycket svårdeffinierad term det där med kärlek, just för att det är ett koncept och inte någon fundamental kännsla. Hat är också en sådan term som jag ser som ett koncept och inte en kännsla.



Godkväll Marko

Hehe, hur var musiken? ;)

Det du först beskriver om obesvarad kärlek kan jag hålla med om. Det finns personer som kan vara ensamma hela sina liv utan att få sin kärlek besvarad. Jag anser heller inte att "längtan" är något negativt eller att det bör tas bort. Snarare tvärtom.
Det jag menade med positiv respektive negativ kärlek är att vi bör sträva efter den positiva, inte den negativa och ej heller på något sätt glorifiera den negativa kärleken och göra den strävansvärd. Det jag menade med obesvarad respektive besvarad kärlek är att den besvarade medför större gott, är därmed bättre, positiv och strävansvärd.

Så det att må bra är likställt med vad kärlek är? Jag håller inte med. Jag kan må bra av att vädret är mig till freds. Det i sin tur är för mig inte kärlek. Inte heller något av de exemplen du nämner. Det du beskriver skulle jag vilja säga är tillfälliga begär som inte tjänar någon högre än att göra en till freds för stunden. Spelar jag exempelvis denna älskansvärda låt dag ut och dag in, dygnet runt, så blir den inte bättre. Det är fortfarande samma låt som tjänar sitt syfte vid en viss tidpunkt och som tillfredställer en bara just vid denna tidpunkt. Lika gäller erotiken såväl som människans aktiva sexliv. Det är endast sådant som tillfredställer för stunden men de tjänar inte ett högre syfte. Dessa, företeelser, förbättrar inte. De stillar begär, åtrå, hunger.
Den sanna kärleken, den goda kärleken, är den som alltid förbättrar. Som tjänar ett högre syfte. Exempelvis kan du opereras av en kirurg, denne skär och syr i din kropp, denne tar bort det onda och förbättrar. Kirurgen opererar inte för opererandets skull. Operationen sker för att förbättre. Lika finner jag med kärleken. Att kärleken skall verka för att förbättra, genom att söka och göra det goda.

Genom att både göra ont och gott, tillfoga glädje eller smärta reduceras kärleken endast till en grå bild av neutralitet. Är ett fotbollslag lika bra om det förlorar lika mycket som de vinner? Är ett klassrum komplett om hälften är sjuka?

Jo, detta är svårdefinierat. Om vi med vårt mänskliga språk ens kan definiera det.

Nu skall snusen spottas ut och det skall sovas. Ty det är sent. Men jag väntar mig ett gott svar till nästa gång våra texter möts på detta forum.

Godnatt!
Barba non facit philosophum

Användarvisningsbild
Zokrates
Inlägg: 9938
Blev medlem: 14 maj 2007 02:27

Inläggav Zokrates » 20 jul 2011 03:36

Nietzsche skrev: Barn har inte känslor för sina föräldrar utan de är bara beroende av dem. Känslor hos barn utvecklas senare när de börjar rationalisera begreppet.


Vilken bok har du läst detta i? Uppenbart så kan du väldigt lite om barn i varje fall eller förhåller det sig tvärtom enligt dig? Intressant idé du har om att barn inte har några känslor för sina föräldrar, förresten, hur gamla är barnen när de börjar rationalisera känslobegreppen, jag menar enligt vad du skrev kan de ju inte vara barn då enligt dig, eftersom barn saknar känsl.. äh, får inte ditt svar att gå ihop i nån ände, utveckla gärna ditt resonemang om du orkar.  :?

Nietzsche
Inlägg: 5
Blev medlem: 13 jun 2011 20:51

Inläggav Nietzsche » 17 aug 2011 18:07

Hej Zokrates!

Jag baserar mitt resonemang utifrån ett logiskt perspektiv. Jag tror förresten inte jag läst det i någon bok, det var ett tag sen jag skrev det men jag tror jag tänkte såhär.

Ett barn som får hyfsat bra uppfostran där det finns en grundläggande etik med hur man ska som barn bli behandlad är något som förväntas för att kärlek skall uppstå.

Tänk dig såhär; du blir lämnad av dina biologiska föräldrar vid födseln, du växer upp hos en främmande familj som ger dig all kärlek du behöver och känner dig som en del av familjen trots att du inte biologiskt gör det. Hur upplever du då dina biologiska föräldrar? älskar du de lika mycket så som om de gett dig all kärlek som du fick av främmande människor? svaret är nej. Du bara har en biologisk känsla av tillhörighet hos dem. Du älskar inte de, de bara tillhör dig och du tillhör dem. Och du kommer indirekt alltid förakta de för att inte gett dig det du skulle haft.

Det är så kärlek fungerar, det är en mask av egoism.  

Det är samvetets mest utvecklade sätt att gömma människans egoistiska väsen.

Användarvisningsbild
Zokrates
Inlägg: 9938
Blev medlem: 14 maj 2007 02:27

Inläggav Zokrates » 17 aug 2011 22:14

Slavoj Žižek: Love is evil
<iframe width="425" height="349" src="http://www.youtube.com/embed/hg7qdowoemo?rel=0" frameborder="0"></iframe>

scirocco
Inlägg: 2096
Blev medlem: 19 dec 2008 21:43

Inläggav scirocco » 17 aug 2011 22:18

Det man lägger sin tid på,varelse eller ting blir ens kärlek.


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 7 och 0 gäster