Varför finns det någonting alls?

Moderator: Moderatorgruppen

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Varför finns det någonting alls?

Inläggav freddemalte » 12 jul 2010 07:34

Zokrates skrev:Läs inledningen om kvantfluktuationer...
http://www.evolutionsteori.se/kreationism_bigbang.asp

Om den var till mig så, tack, tack! Intressant . . . .

Vänligen

Fredrik

Användarvisningsbild
Harald Davidsson
Inlägg: 5897
Blev medlem: 28 okt 2009 13:48

Varför finns det någonting alls?

Inläggav Harald Davidsson » 12 jul 2010 09:29

PS. Det blir ingen mer polemik av denna art efter detta inlägg, utan enbart filosofi från min sida. DS. skriver du..

Här ser du att du inte förstår det dialektiska, du måste försöka se HELHETEN, se med BÅDA ÖGONEN, både det positiva och det negativa SAMTIDIGT genom en högre överblick eller syntes, hur mycket du förstår av världen eller sanningen beror på spänningen mellan det negativa och det positiva och hur högt upp du kan överblicka tesen och anti-tesen..

nu gör du som strutsen, sticker huvudet under sanden, förträngning, förnekelse av verkligheten kan aldrig leda till sann och verklig kunskap, eller tro du verkligen det.

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Re: Varför finns det någonting alls?

Inläggav freddemalte » 03 mar 2012 17:35

Grinx skrev:[...]Varför finns det någonting alls?[...]
Denna fråga är i sin ontologiska karaktär extremt hisnande just i det att den intighet som inte är (existerar) i sig är så abstraktionsmässigt oändligt långt ifrån den vardagliga erfarenheten av världen. Frågan kan dock inte ha något svar eftersom premissen för att den ska kunna ställas är att något finns. Om inget hade funnits så hade inte frågan ställts. Vi har alltså ett ontologiskt error i själva frågan. Vi kan alltså bara ställa frågor om fenomen i världen men inte om världen som totalitet eftersom svaren alltid måste komma utifrån. I detta falet finns inget utanför världen som helhet.
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."

För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19276
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Varför finns det någonting alls?

Inläggav Pilatus » 08 mar 2012 11:00

Vi kan alltså bara ställa frågor om fenomen i världen men inte om världen som totalitet eftersom svaren alltid måste komma utifrån.

Men nog ställs det frågor om möjligheten till parallella universa. Och frågan om varför det finns någonting alls kan t ex besvaras med; vilka hinder ser du för att något skulle finnas?

Om det inte finns någonting alls, inga naturlagar eller konstanter, eller tid och rum, vad skulle kunna hindra att det uppstår? Allting har en orsak, säger någon. Men innan det fanns något fanns inte heller något krav på kausalitet. Det strider visserligen mot vår intuition att resonera så och därför vill man gärna stoppa in Gud som en yttersta orsak. Men det löser ju inte kausalitetsproblemet. Det kända universum har funnits nästan 14 miljarder år. Det är ett svar som inte tillfredsställer alla och det må stå oss fritt att ha en egen uppfattning om det är nödvändigt med ett svar som förklarar allt.

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Re: Varför finns det någonting alls?

Inläggav freddemalte » 08 mar 2012 12:10

Pilatus skrev:
Vi kan alltså bara ställa frågor om fenomen i världen men inte om världen som totalitet eftersom svaren alltid måste komma utifrån.

Men nog ställs det frågor om möjligheten till parallella universa. Och frågan om varför det finns någonting alls kan t ex besvaras med; vilka hinder ser du för att något skulle finnas?

Om det inte finns någonting alls, inga naturlagar eller konstanter, eller tid och rum, vad skulle kunna hindra att det uppstår? Allting har en orsak, säger någon. Men innan det fanns något fanns inte heller något krav på kausalitet. Det strider visserligen mot vår intuition att resonera så och därför vill man gärna stoppa in Gud som en yttersta orsak. Men det löser ju inte kausalitetsproblemet. Det kända universum har funnits nästan 14 miljarder år. Det är ett svar som inte tillfredsställer alla och det må stå oss fritt att ha en egen uppfattning om det är nödvändigt med ett svar som förklarar allt.

Roligt med mothugg! Jag är med på vad du menar, men när jag säger att frågan inte kan ställas avser jag inte enbart själva utsagan som sådan, utan även att den ska ha ett korrelerande svar. Korrelerade svar kan dock inte återfinnas i objektet för frågan i sig, utan återfinns alltid "utanför" objektet för frågan. Därmed blir det problematiskt när "objektet för frågan" är världen/verkligheten som sådan, ty då finns det ju inget "utanför" i vilket det korrelerade svaret kan hittas.   

Vad gäller parallella universu så ingår de i kontexten reltavit existensen som sådan.

Jag håller med om att den fråga du ställer i så fall är ett intressant och "vettigt" alternativ med vissa brister (att det utgår från den logik och det resonemang som just är en del av den värld som utgör "objektet för frågan"). Det påminner dock om de tankegångar jag har i det inlägget jag skrev tidigare i denna tråd
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."

För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19276
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Varför finns det någonting alls?

Inläggav Pilatus » 08 mar 2012 14:18

Jag är med på vad du menar, men när jag säger att frågan inte kan ställas avser jag inte enbart själva utsagan som sådan, utan även att den ska ha ett korrelerande svar.

Förklaringen (till att det finns något) kan bara finnas av ett tänkt subjekt som befinner sig utanför den värld vi avser att förklara? Jag är något osäker på om jag uppfattar dig rätt, men som jag ser det kan det finnas ett tillfredsställande svar. Om vårt universum är det hela finns ju inget ytterligare att förklara. Något kausalt samband med en yttre orsak kan då inte finnas. Universum blir sin egen orsak. Det är ett svar som kanske inte tillfredsställer vår förväntan, men det kan vara så att det är det svar vi får nöja oss med.

Andra svar kan vara av naturen att universum är beroende av att det existerar ett annat universum med kompletterande egenskaper. Visst, och där sitter vi och räknar på alla dimensioner i en teori som skall förklara allt. Onekligen en utmaning att komma vidare från ett sådant läge.

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Re: Varför finns det någonting alls?

Inläggav freddemalte » 08 mar 2012 14:46

Pilatus skrev:
Jag är med på vad du menar, men när jag säger att frågan inte kan ställas avser jag inte enbart själva utsagan som sådan, utan även att den ska ha ett korrelerande svar.

Förklaringen (till att det finns något) kan bara finnas av ett tänkt subjekt som befinner sig utanför den värld vi avser att förklara? Jag är något osäker på om jag uppfattar dig rätt, men som jag ser det kan det finnas ett tillfredsställande svar. Om vårt universum är det hela finns ju inget ytterligare att förklara. Något kausalt samband med en yttre orsak kan då inte finnas. Universum blir sin egen orsak. Det är ett svar som kanske inte tillfredsställer vår förväntan, men det kan vara så att det är det svar vi får nöja oss med.

Andra svar kan vara av naturen att universum är beroende av att det existerar ett annat universum med kompletterande egenskaper. Visst, och där sitter vi och räknar på alla dimensioner i en teori som skall förklara allt. Onekligen en utmaning att komma vidare från ett sådant läge.

Nja, du har nog både uppfattat mig rätt (i en viss mening) och missuppfattat mig (i en annan mening). Det är korrekt uppfattat att jag menar på att "en förklaring eller ett svar på något A" (i den mening man traditionellt avser med detta) aldrig kan återfinnas i A utan enbart utanför A (annars blir det en intrinsikal epistemologisk loop - och det är oftast inte det frågeställaren menar när de ställer frågan). Du har dock missuppfattat mig om du tror att jag har pratat om något kausalt eller något subjekt ("svaret" kan ju lika gärna ligga i ett externt objekt (icke-A), men att det sedan tolkas av frågeställarsubjektet som är en del av A).

Vad avser att världen enbart kan förklara sig själv och inte av något annat så torde det ju (precis som du säger) vara det enda vettiga man kan får ut ur detta. Det blir lite som att fråga varför "rött" är "rött" (kvaliat alltså) och inte "blått". Svar: Därför att det är det, ty hade det inte varit det hade frågan inte varit möjlig att ställa. Då invänder den flinke med att påtala att rött är rött därför att det fyller massor med funktioner i naturen, börjar tala om våglängder, optik etc, men då har man svart på frågan: Hur uppkommer rött, eller vad består "rött"  av eller vad gör det för nytta och alltså inte svarat på frågan varför just rött är rött.

Så svaret på varför världen finns eller är som den är kan bara bli (det lite "trista"): Därför att den är det.
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."

För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.

SigurdV
Inlägg: 3002
Blev medlem: 13 jun 2011 15:50

Re: Varför finns det någonting alls?

Inläggav SigurdV » 11 mar 2012 20:03

freddemalte skrev:
Pilatus skrev:
Jag är med på vad du menar, men när jag säger att frågan inte kan ställas avser jag inte enbart själva utsagan som sådan, utan även att den ska ha ett korrelerande svar.

Förklaringen (till att det finns något) kan bara finnas av ett tänkt subjekt som befinner sig utanför den värld vi avser att förklara? Jag är något osäker på om jag uppfattar dig rätt, men som jag ser det kan det finnas ett tillfredsställande svar. Om vårt universum är det hela finns ju inget ytterligare att förklara. Något kausalt samband med en yttre orsak kan då inte finnas. Universum blir sin egen orsak. Det är ett svar som kanske inte tillfredsställer vår förväntan, men det kan vara så att det är det svar vi får nöja oss med.

Andra svar kan vara av naturen att universum är beroende av att det existerar ett annat universum med kompletterande egenskaper. Visst, och där sitter vi och räknar på alla dimensioner i en teori som skall förklara allt. Onekligen en utmaning att komma vidare från ett sådant läge.

Nja, du har nog både uppfattat mig rätt (i en viss mening) och missuppfattat mig (i en annan mening). Det är korrekt uppfattat att jag menar på att "en förklaring eller ett svar på något A" (i den mening man traditionellt avser med detta) aldrig kan återfinnas i A utan enbart utanför A (annars blir det en intrinsikal epistemologisk loop - och det är oftast inte det frågeställaren menar när de ställer frågan). Du har dock missuppfattat mig om du tror att jag har pratat om något kausalt eller något subjekt ("svaret" kan ju lika gärna ligga i ett externt objekt (icke-A), men att det sedan tolkas av frågeställarsubjektet som är en del av A).

Vad avser att världen enbart kan förklara sig själv och inte av något annat så torde det ju (precis som du säger) vara det enda vettiga man kan får ut ur detta. Det blir lite som att fråga varför "rött" är "rött" (kvaliat alltså) och inte "blått". Svar: Därför att det är det, ty hade det inte varit det hade frågan inte varit möjlig att ställa. Då invänder den flinke med att påtala att rött är rött därför att det fyller massor med funktioner i naturen, börjar tala om våglängder, optik etc, men då har man svart på frågan: Hur uppkommer rött, eller vad består "rött"  av eller vad gör det för nytta och alltså inte svarat på frågan varför just rött är rött.

Så svaret på varför världen finns eller är som den är kan bara bli (det lite "trista"): Därför att den är det.

Jag håller bara nästan med: Den mest obestridliga sanning jag kan tänka mig är att Någonting är.!

Jag kan inte se hur man korrekt kan bestrida det  påståendet...Dess negation är:Ingenting är!

Men det är ju självmotsägande eller hur? Någonting måste vara, så varför då inte det här?

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Varför finns det någonting alls?

Inläggav freddemalte » 11 mar 2012 20:12

Precis!

SigurdV
Inlägg: 3002
Blev medlem: 13 jun 2011 15:50

Varför finns det någonting alls?

Inläggav SigurdV » 11 mar 2012 20:50

freddemalte skrev:Precis!

Jaså det är som jag misstänkte: Du är mottaglig för logiska resonemang!

Hur går det med förståelsen av min nytolkning av den Klassiska logiken?

Här är något viktigt som inte alla fattar...

Bevis för att "inte falskt" inte betyder detsamma som "sant":

1 Det som inte är falskt är sant (Antagande)

2 "Imse vimse" är inte falskt  (Förstår väl vem som helst?)

3 "Imse vimse" är sant  (Reductio ad Absurdum))

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Varför finns det någonting alls?

Inläggav freddemalte » 11 mar 2012 21:07

SigurdV skrev:
freddemalte skrev:Precis!

Jaså det är som jag misstänkte: Du är mottaglig för logiska resonemang!

Hur går det med förståelsen av min nytolkning av den Klassiska logiken?

Här är något viktigt som inte alla fattar...

Bevis för att "inte falskt" inte betyder detsamma som "sant":

1 Det som inte är falskt är sant (Antagande)

2 "Imse vimse" är inte falskt  (Förstår väl vem som helst?)

3 "Imse vimse" är sant  (Reductio ad Absurdum))

Jo visst finns det utsagor, påståenden och fenomen utan sanningsvärde. Eller det kanske inte vad det du avsåg? Jag håller dock med dig så lång jag kan se det så här utan fördjupning.
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."

För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.

Marko
Avstängd
Inlägg: 5408
Blev medlem: 13 jan 2011 01:47

Varför finns det någonting alls?

Inläggav Marko » 11 mar 2012 21:13

vad är det som är sant i imse vimse ?

SigurdV
Inlägg: 3002
Blev medlem: 13 jun 2011 15:50

Varför finns det någonting alls?

Inläggav SigurdV » 11 mar 2012 21:18

Marko skrev:vad är det som är sant i imse vimse ?

Det finns inget sant i imse vimse.

Inte heller något falskt.

imse vimse är inte sant!

imse vimse är meningslöst.

"inte falskt" betyder EJ detsamma som "sant" ... Det påstår somliga som inte förstår vad jag gjort för logiken :)

Marko
Avstängd
Inlägg: 5408
Blev medlem: 13 jan 2011 01:47

Inläggav Marko » 11 mar 2012 21:22

SigurdV skrev:
Marko skrev:vad är det som är sant i imse vimse ?

Det finns inget sant i imse vimse.

Inte heller något falskt.

imse vimse är inte sant!

imse vimse är meningslöst.

"inte falskt" betyder EJ detsamma som "sant" ... Det påstår somliga som inte förstår vad jag gjort för logiken :)

om något inte är sant så är det falskt,
ett axiom som används i viss logik. (finns andra system med)

rent språkligt och logiskt tolkar jag 'inte falskt' som att något är sant.

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Varför finns det någonting alls?

Inläggav freddemalte » 11 mar 2012 21:36

Marko skrev:
SigurdV skrev:
Marko skrev:vad är det som är sant i imse vimse ?

Det finns inget sant i imse vimse.

Inte heller något falskt.

imse vimse är inte sant!

imse vimse är meningslöst.

"inte falskt" betyder EJ detsamma som "sant" ... Det påstår somliga som inte förstår vad jag gjort för logiken :)

om något inte är sant så är det falskt,
ett axiom som används i viss logik. (finns andra system med)

rent språkligt och logiskt tolkar jag 'inte falskt' som att något är sant.

Det kan vara odefinierat också (u) t.ex. Framtiden. Utsagan "i morgon ska jag spela golf" är inte sann (då det inte har hänt) men är därför inte falsk (eftersom det inte har hänt).

Brasklapp (reservation): Man kan hänvisa till eternalismen och mena att framtiden har sanningsverde i termer av att "det som ska hända" redan är en faktisk objektiv sanning med den egenheten att vi ej ännu vet dess värde (s/f), men det är en annan historia.

Är sommar sant eller falskt?
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."

För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 11 och 0 gäster