Vad skulle ni t.ex. på ålderns höst betrakta som ett lyckosamt liv för er själva? Finns det någon nu (eller tidigare) levande som ni anser att "lyckats" och varför då?
Att lyckas i livet
Moderator: Moderatorgruppen
Att lyckas i livet
Vad tycker ni är att lyckas i livet? Skriv gärna mer än en grej om ni kommer på...
Vad skulle ni t.ex. på ålderns höst betrakta som ett lyckosamt liv för er själva? Finns det någon nu (eller tidigare) levande som ni anser att "lyckats" och varför då?
Vad skulle ni t.ex. på ålderns höst betrakta som ett lyckosamt liv för er själva? Finns det någon nu (eller tidigare) levande som ni anser att "lyckats" och varför då?
Mest (eller flest) pengar när han dör vinner. Jag hoppas det finns en typ av high-score-lista när man dör, så får man se hur lyckad/misslyckad man var, vilken religion som var den rätta, osv. Alla svar helt enkelt.
"No, I'm sorry, but the Mormons was the right answer, yes, the Mormons... what a surprise, huh?"
Gärna en stor bok (eller databas) där alla uppgifter om ens liv finns lagrat.
Men det kanske var lite off-topic.
"No, I'm sorry, but the Mormons was the right answer, yes, the Mormons... what a surprise, huh?"
Gärna en stor bok (eller databas) där alla uppgifter om ens liv finns lagrat.
Men det kanske var lite off-topic.
-
krokodilka
- Inlägg: 19
- Blev medlem: 19 maj 2005 22:54
Att lyckas i livet är definitivt inte det samma som att ha pengar 
Lyckan är
att våga stå emot masssmedias projicering av att man har lyckats om man har så mycket i fickan, om att satsa på karriär, om man har dem rätta plaggen och om man är med på det senaste inom teknologin.
Visst, det underlättar väldigt mycket i vardagen, men att påstå att det är samma som lyckan
Lyckan är att att inse att lyckan inte är konstant utan att den kommer och går, så som allt annat här i ivet
eller
Lyckan är
att våga stå emot masssmedias projicering av att man har lyckats om man har så mycket i fickan, om att satsa på karriär, om man har dem rätta plaggen och om man är med på det senaste inom teknologin.
Visst, det underlättar väldigt mycket i vardagen, men att påstå att det är samma som lyckan
Lyckan är att att inse att lyckan inte är konstant utan att den kommer och går, så som allt annat här i ivet
eller
Ur ett subjektivt perspektiv tittat har man lyckats i livet om man blickar tillbaka och helt enkelt är tillfredställd med vad man åstadkommit. Det kan vara en uppsjö av otroligt olika saker. En beduin i saharaöknen har säkerligen, på många punkter, inte samma mål som, låt säga, Du och jag. Inte heller har vi två samma mål.
Men livet kanske har en absolut mening, vem vet. Kanske ska vi ha levt enligt bestämda normer och varit "goda" människor för att uppnå målet. Som religionerna hävdar.
Den som dör får se=)
Men livet kanske har en absolut mening, vem vet. Kanske ska vi ha levt enligt bestämda normer och varit "goda" människor för att uppnå målet. Som religionerna hävdar.
Den som dör får se=)
Archaxe,
Att vi hamnar i paradiset, i en högre kast, eller träder in i nirvana. Vad som helst, som en religion i fråga hävdar. Om inte, kanske vi får brinna i helvetet, födas som tjuv eller återfödas i evighet. Med andra ord att någonting gott resp ont väntar oss et cetera, beroende på hur vi levat och uppfört oss.
Personligen tror jag inte på ett slut efter detta liv.
Att vi hamnar i paradiset, i en högre kast, eller träder in i nirvana. Vad som helst, som en religion i fråga hävdar. Om inte, kanske vi får brinna i helvetet, födas som tjuv eller återfödas i evighet. Med andra ord att någonting gott resp ont väntar oss et cetera, beroende på hur vi levat och uppfört oss.
Personligen tror jag inte på ett slut efter detta liv.
-
suchanother
- Avstängd
- Inlägg: 4110
- Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
- Ort: Göteborg
suchanother skrev:Istället för att som i himlen gå klädd i vitt och vattna blommor och lyssna till jävulsk harpamusik, ägna sej åt supande och horeri. Alla perversa böjelser tillfredställs.
Tänk om det är precis tvärtom...Klär du i vitt?
It is a mistake to think you can solve any major problems just with potatoes.
(Douglas Adams)
(Douglas Adams)
krokodilka,
Jo, att ha mycket pengar är faktiskt logiskt (och semantiskt) ekvivalent med att ha lyckats i livet. Det är många som inte tror det, men så är det faktiskt.
Varför skulle det inte vara lyckan att ha mycket pengar, och varför skulle man finna lyckan i att gå sin egen väg istället för att gå någon annans? Det där tror jag är individualistiskt, nyliberalt jävla skitnack, baserat på missuppfattningen att "kritiskt tänkande" fortfarande är på tapeten. "Alternativa människor" är ju de som mår sämst av alla, inte sant?
Denna insikt skulle man ju i så fall bara ha periodvis. jag tror definitivt det är möjligt att vara konstant lycklig, och att så få av oss är det beror på ren jävla lathet och dålig karaktär. Jag är lat och slö, men så har jag det lite småtaskigt också, och jag tror det gäller de flesta.
Tractatus,
Förlåt mig, jag läste inte ditt inlägg riktigt noga, och därför blev min fråga dels missriktad, dels onödig. Jag hade en intressant fråga, men jag ska slipa lite till på den.
suchanother,
Ja, nu är det ju himlen som är fylld av horor, brinnande lavaflodar och sprit i överflöd, medan helvetet kryllar av änglar, harpmusik och trädgårdsarbete. Jag förstår inte varför du vill dit, enligt din beskrivning verkar du också vilja till himlen. Begreppsförvirring å det grövsta.
Att lyckas i livet är definitivt inte det samma som att ha pengar
Jo, att ha mycket pengar är faktiskt logiskt (och semantiskt) ekvivalent med att ha lyckats i livet. Det är många som inte tror det, men så är det faktiskt.
Lyckan är att våga stå emot masssmedias projicering av att man har lyckats om man har så mycket i fickan
Varför skulle det inte vara lyckan att ha mycket pengar, och varför skulle man finna lyckan i att gå sin egen väg istället för att gå någon annans? Det där tror jag är individualistiskt, nyliberalt jävla skitnack, baserat på missuppfattningen att "kritiskt tänkande" fortfarande är på tapeten. "Alternativa människor" är ju de som mår sämst av alla, inte sant?
Lyckan är att att inse att lyckan inte är konstant utan att den kommer och går, så som allt annat här i ivet
Denna insikt skulle man ju i så fall bara ha periodvis. jag tror definitivt det är möjligt att vara konstant lycklig, och att så få av oss är det beror på ren jävla lathet och dålig karaktär. Jag är lat och slö, men så har jag det lite småtaskigt också, och jag tror det gäller de flesta.
Tractatus,
Förlåt mig, jag läste inte ditt inlägg riktigt noga, och därför blev min fråga dels missriktad, dels onödig. Jag hade en intressant fråga, men jag ska slipa lite till på den.
suchanother,
Hoppas verkligen att jag hamnar i helvetet. Tänk! Istället för att som i himlen gå klädd i vitt och vattna blommor och lyssna till jävulsk harpamusik, ägna sej åt supande och horeri. Alla perversa böjelser tillfredställs. Något varmt ställe är det men vi som är vana med bastu har inga problem.
Ja, nu är det ju himlen som är fylld av horor, brinnande lavaflodar och sprit i överflöd, medan helvetet kryllar av änglar, harpmusik och trädgårdsarbete. Jag förstår inte varför du vill dit, enligt din beskrivning verkar du också vilja till himlen. Begreppsförvirring å det grövsta.
Alla liv är lyckade, det gäller bara att se hur.
Ett liv fyllt av lidande kan vara en jackpott för själen, eftersom det var just lidandet den sökte just då.
Men de flesta föredrar ju kärlek och glädje såklart...alla har sina preferenser.
Jag är inte så brydd i materiella ägodelar, men visst är det skönt att ha en egen säng i ett varmt hem, det är inte alla förunnat. Ja, och älskade internet inte att förglömma.
I övrigt är jag nöjd när jag får göra vad jag vill, tänka vad jag vill och känna vad jag vill, annars blir jag kinkig.
Ett liv fyllt av lidande kan vara en jackpott för själen, eftersom det var just lidandet den sökte just då.
Men de flesta föredrar ju kärlek och glädje såklart...alla har sina preferenser.
Jag är inte så brydd i materiella ägodelar, men visst är det skönt att ha en egen säng i ett varmt hem, det är inte alla förunnat. Ja, och älskade internet inte att förglömma.
I övrigt är jag nöjd när jag får göra vad jag vill, tänka vad jag vill och känna vad jag vill, annars blir jag kinkig.
Kul med så många svar!
Så att lyckas i livet skulle kunna vara att vara tillfredsställd med vad man åstadkommit i livet? Vad skulle du i så fall vara nöjd med att ha åstadkommit?
Puh, skönt att någon reder ut de logiska ekvivalenserna! Nu när detta är gjort kan vi lämna detta och gå vidare med rent personliga uppfattningar (om än aldrig så ologiska) om vad det innebär att lyckas i livet.
Kan man inte köpa MåDåligt(TM) som livsstil på H&M? Jag tror det finns tre (minst!) huvudtyper här:
(i) en stor massa som förnekar att skit och lidande är en stor och viktig del av livet och försöker sopa det under mattan med rikliga mängder alkoläsk, julhets, manisk bärplockning, släktmiddagar, påklistrade leenden och ett glatt "HÄJ!" till chefen varje morgon
(ii) subkulturen MåDåligt(TM) som reagerar på den första gruppens hyckleri och ägnar sig åt lidanderomantik så det blir lika fel, fast åt andra hållet
(iii) en liten grupp människor utan andra förenande kännetäcken än att de inte förtrycker eller överuttrycker någon aspekt av livet. De lider och njuter, men de lider inte av att de lider och de njuter inte av att de njuter. Hela skillnaden.
Jag håller med fullständigt. Här kommer ett tankesteg till på samma stege: Låt säga att du lyckas. Hur ENSAM tror du att du kommer att vara då på en skala? Det finns en djup gemenskap i olycka. När du väl ÄR där kommer detta inte att göra dig något, men det förklarar varför lättjan och rädslan blir sådana effektiva mördare av de som SÖKER lyckan.
Den enes himmel är den andres helvete! Det är individanpassat. Gary Larson visade detta i en härlig strip där en nyligen avliden musiklärare beledsagas av djävulen in i ett rum fullt av feta, unga banjospelare. Själv tror jag att vi kommer att få brinna allesammans, men uppehållstiden varierar. Skitigare vägger måste man blästra hårdare.
I alla fall, här kommer mitt förslag på att lyckas i livet:
1. Att göra vad situationen kräver! Så enkelt - och så svårt - är det. När så krävs driver man månglarna ur templet. När så krävs vänder man andra kinden till. Men den som av feghet allena vänder andra kinden till när situationen kräver något annat har misslyckats!
2. Hur ska man då veta vad som är rätt, vad situationen kräver? Man kommer att göra missbedömningar, fega ur, vara dumdristig, handla överilat, grubbla för länge o.s.v. Man kommer alltså att misslyckas. När man misslyckas kräver situationen att man lär sig av sitt misslyckande. Ja, det krävs även att man lär sig av sina lyckanden! Så kan man alltså vända ett misslyckande till ett lyckande, genom att lära sig av det.
3. Ett tredje är också av vikt för att lyckas i livet. När man i slutet av sitt liv blickar tillbaka och funderar på hur man lyckats i livet, och ser var man lyckats och var man misslyckats och vilka lärdomar man också dragit av det; då gäller det att veta vilka lärdomar man faktiskt tillägnat sig och vilka man ännu inte tillägnat sig. Även om man misslyckas ytterligare en gång genom att inte lära sig av sitt misslyckande får man här en chans till! Så länge man vet vad man vet och vad man i dagsläget inte vet, är man inte fast i sitt misslyckandet och får ständigt nya chanser att lyckas.
Så är det nämligen med lyckanden och misslyckanden: de är inte statiska eller permanenta utan har ständigt potentialen att förbytas i varandra. Om detta skriver Mäster C såhär vackert:
Men lyckan har en förgiftad tagg
Som man bör noga undvika
Hon stannar gärna i några dar
Men om du vill hålla henne kvar
Blir hennes ögon iskalla
och du blir bitter som galla
Tractatus skrev:Ur ett subjektivt perspektiv tittat har man lyckats i livet om man blickar tillbaka och helt enkelt är tillfredställd med vad man åstadkommit.
Så att lyckas i livet skulle kunna vara att vara tillfredsställd med vad man åstadkommit i livet? Vad skulle du i så fall vara nöjd med att ha åstadkommit?
archaxe skrev:Jo, att ha mycket pengar är faktiskt logiskt (och semantiskt) ekvivalent med att ha lyckats i livet. Det är många som inte tror det, men så är det faktiskt.
Puh, skönt att någon reder ut de logiska ekvivalenserna! Nu när detta är gjort kan vi lämna detta och gå vidare med rent personliga uppfattningar (om än aldrig så ologiska) om vad det innebär att lyckas i livet.
"Alternativa människor" är ju de som mår sämst av alla, inte sant?
Kan man inte köpa MåDåligt(TM) som livsstil på H&M? Jag tror det finns tre (minst!) huvudtyper här:
(i) en stor massa som förnekar att skit och lidande är en stor och viktig del av livet och försöker sopa det under mattan med rikliga mängder alkoläsk, julhets, manisk bärplockning, släktmiddagar, påklistrade leenden och ett glatt "HÄJ!" till chefen varje morgon
(ii) subkulturen MåDåligt(TM) som reagerar på den första gruppens hyckleri och ägnar sig åt lidanderomantik så det blir lika fel, fast åt andra hållet
(iii) en liten grupp människor utan andra förenande kännetäcken än att de inte förtrycker eller överuttrycker någon aspekt av livet. De lider och njuter, men de lider inte av att de lider och de njuter inte av att de njuter. Hela skillnaden.
archaxe skrev:Denna insikt skulle man ju i så fall bara ha periodvis. jag tror definitivt det är möjligt att vara konstant lycklig, och att så få av oss är det beror på ren jävla lathet och dålig karaktär. Jag är lat och slö, men så har jag det lite småtaskigt också, och jag tror det gäller de flesta.
Jag håller med fullständigt. Här kommer ett tankesteg till på samma stege: Låt säga att du lyckas. Hur ENSAM tror du att du kommer att vara då på en skala? Det finns en djup gemenskap i olycka. När du väl ÄR där kommer detta inte att göra dig något, men det förklarar varför lättjan och rädslan blir sådana effektiva mördare av de som SÖKER lyckan.
archaxe skrev:Ja, nu är det ju himlen som är fylld av horor, brinnande lavaflodar och sprit i överflöd, medan helvetet kryllar av änglar, harpmusik och trädgårdsarbete. Jag förstår inte varför du vill dit, enligt din beskrivning verkar du också vilja till himlen. Begreppsförvirring å det grövsta.
Den enes himmel är den andres helvete! Det är individanpassat. Gary Larson visade detta i en härlig strip där en nyligen avliden musiklärare beledsagas av djävulen in i ett rum fullt av feta, unga banjospelare. Själv tror jag att vi kommer att få brinna allesammans, men uppehållstiden varierar. Skitigare vägger måste man blästra hårdare.
I alla fall, här kommer mitt förslag på att lyckas i livet:
1. Att göra vad situationen kräver! Så enkelt - och så svårt - är det. När så krävs driver man månglarna ur templet. När så krävs vänder man andra kinden till. Men den som av feghet allena vänder andra kinden till när situationen kräver något annat har misslyckats!
2. Hur ska man då veta vad som är rätt, vad situationen kräver? Man kommer att göra missbedömningar, fega ur, vara dumdristig, handla överilat, grubbla för länge o.s.v. Man kommer alltså att misslyckas. När man misslyckas kräver situationen att man lär sig av sitt misslyckande. Ja, det krävs även att man lär sig av sina lyckanden! Så kan man alltså vända ett misslyckande till ett lyckande, genom att lära sig av det.
3. Ett tredje är också av vikt för att lyckas i livet. När man i slutet av sitt liv blickar tillbaka och funderar på hur man lyckats i livet, och ser var man lyckats och var man misslyckats och vilka lärdomar man också dragit av det; då gäller det att veta vilka lärdomar man faktiskt tillägnat sig och vilka man ännu inte tillägnat sig. Även om man misslyckas ytterligare en gång genom att inte lära sig av sitt misslyckande får man här en chans till! Så länge man vet vad man vet och vad man i dagsläget inte vet, är man inte fast i sitt misslyckandet och får ständigt nya chanser att lyckas.
Så är det nämligen med lyckanden och misslyckanden: de är inte statiska eller permanenta utan har ständigt potentialen att förbytas i varandra. Om detta skriver Mäster C såhär vackert:
Men lyckan har en förgiftad tagg
Som man bör noga undvika
Hon stannar gärna i några dar
Men om du vill hålla henne kvar
Blir hennes ögon iskalla
och du blir bitter som galla
-
krokodilka
- Inlägg: 19
- Blev medlem: 19 maj 2005 22:54
Må hända att pengar logistiskt och sematiskt är ekvivalent med att lyckas, med jag tycker inte det .
Vidare så tycker jag inte att lyckan på ngt. sätt kan mätas, eftersom den är väldigt individuell i sig( återigen individualistisk nyliberal skitsnack)
Att rätta sig efter situationen kan vara det enda rätta ngn. gång, men man har alltid valfrihet eller?
Och sist så tycker inte jag att alternativa msk.-or mår sämst , dock är en smula själcentriska och självmedvetna
.
Vidare så tycker jag inte att lyckan på ngt. sätt kan mätas, eftersom den är väldigt individuell i sig( återigen individualistisk nyliberal skitsnack)
Att rätta sig efter situationen kan vara det enda rätta ngn. gång, men man har alltid valfrihet eller?
Och sist så tycker inte jag att alternativa msk.-or mår sämst
, dock är en smula själcentriska och självmedvetna Det finns inte en väg till lycka, det som gör dig lycklig nu är förmodligen något helt annat än vad som kommer att göra dig lycklig om 30år.
Det som gör mig lycklig nu är att skaffa mig prylar, pengar och brudar. Ju fler, dyrare, snyggare desto bättre.
Att vara lycklig är att leva som man innerst inne vill. Däremot att verkligen veta vad man egentligen vill är nog ganska få förunnat.
Det som gör mig lycklig nu är att skaffa mig prylar, pengar och brudar. Ju fler, dyrare, snyggare desto bättre.
Att vara lycklig är att leva som man innerst inne vill. Däremot att verkligen veta vad man egentligen vill är nog ganska få förunnat.
Jag ser världen och lyckan som ett konstant skeende. Skulle det kunna vara så att lyckan på något sätt skulle vara obefintlig ibland och ibland fullt påtaglig. Nu pratar jag om lyckan som de processer eller företeelser som resulterar i ett välbefinnande hos personer. Visst är det så att vi uppfattar lyckan som flyktig och svårfångad, men bevisar det någonting. Kan det vara våran upplevelse av den som karakteriserar densamma, i samband med projiceringar, förväntningar och andra "egenskaper" man tillskriver tillståndet.
Skönheten ligger i betraktarens ögon. Och det till 100%. Betyder det att lyckan är flyktig inom oss och gör sig påmind vid vissa stimuli? Betyder det att vi undantränger lyckan i vissa skeden, för att vi tror att den är flyktig?
Att lyckas i livet tycks för mig vara att se skönheten och att känna lyckan vid ett givet tillfälle. Och sedan när man ligger där gammal och senig, så behöver man inte blicka tillbaka och påstå att lyckan fanns då och då, utan koncentrera sig på den lycka som existerar vid det tillfället.
Skönheten ligger i betraktarens ögon. Och det till 100%. Betyder det att lyckan är flyktig inom oss och gör sig påmind vid vissa stimuli? Betyder det att vi undantränger lyckan i vissa skeden, för att vi tror att den är flyktig?
Att lyckas i livet tycks för mig vara att se skönheten och att känna lyckan vid ett givet tillfälle. Och sedan när man ligger där gammal och senig, så behöver man inte blicka tillbaka och påstå att lyckan fanns då och då, utan koncentrera sig på den lycka som existerar vid det tillfället.
Återgå till "Tankar och känslor"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 1 och 0 gäst