Naturligheter och filosofins ställning

[meanman]

Det där med natur, ja. Och regularitet. Naturlagar? Klassiskt formulerade, eller omformulerade enl. Reichenbach, Goodman eller Quine.
Så många här, erfar jag, är införstådda. Men med vad?

Filosofiskt intressant, anser jag, blir en specialvetenskap vid sina randvillkor, och genom de attitydförskjutningar hos allmänheten som dess ev. nya världsbildsfönster åstadkommer.

Ofta säger man, även bland filosoferna själva, att filosofin inte löser problem, utan byter ut dom, allt eftersom modet växlar.

Och nog kokar det i kitteln allt sedan de miletiska naturfilosoferna. Det hade kanske stannat vid det, om inte Platon och Aristoteles höjt sina röster.

Så mycket att protestera mot. Så mycket att spinna vidare på.

Ett pottpuri på ord blev det. Allt från metafysiska systembyggen till semantiska cirkuskonster.

Ett gemensamt drag har därvid varit människans förmåga att använda språk.

Och hur är vi då bekanta med natur och lagar? Jo, genom våra yttranden om deras yttringar. Det är bara det att yttranden så lätt tar över, och lockar till excesser.

Natur? Ja vadå? Varför en benämning? Finns det onatur, icke-natur!
Varför ett namn, om det är ensamt av sitt slag? Ja, t.o.m det enda slaget.

Är yttringarna regelbundna under ett antal människogenerationer, är det en lag då? Är det så naturen fungerar då, i de fallen?

Experiment och förutsägelser då? Ja, jag kan förutsäga att jag strax skriver nästa ord. Och inget oförutsett inträffade. Och om jag knuffar till den här muggen, så faller den väl neråt som Newtons äpple gjorde. Om det inte blir den gång, då den hamnar däruppe, hos Heisenberg.

Vetenskapen har för länge sedan i många fall lämnat stadiet där direkta observationer kan göras. Man förlitar sig t.ex på spår av partiklar i 'dimkammare' etc. Ingen visshet där inte. Kunde vara en liten djävul som förvillade.

Men se på atombomben. Var inte det en bra förutsägelse man kalkylerade fram? Ja efter många försök lyckades man peta på rätt ställe i urverket. Och se, det exploderade i en ringning. Einstein får ursäkta men även Nobel och de gamla kineserna frigjorde energi.

Det matematiska modellerandet då? Ja, bygg en bas av kända hittils regelbundna fysikaliska egenheter, och sätt in processer av hittils pålitliga fysikaliska beteenden, komplettera med hittils endast tänkbara åt alla väderstreck, så är man nästan hundra på att träffa den hypotes om önskat resultat man uppställde.

Nu kanske jag har upprört så många 'vetenskapliga' filosofer, så jag skjuter in ett citat av G.H. von Wright från 'Logik,Filosofi och Språk'
efter det han presenterat huvudströmningarna i västerlandets filosofi:

"(den logiskt-analytiska filosofin).. kallas ibland av sina företrädare 'vetenskaplig filosofi'. Särskilt de logiska empiristerna använde gärna namnet. Benämningen är högst vilseledande. Om den vill antyda, att den logiskt-analytiska filosofins metod vore 'vetenskaplig' och andra metoder i filosofin 'ovetenskapliga' eller att den logiskt-analytiska filosofins resultat vore 'exakta' och 'hållbara' och annan filosofi bara 'ofruktbar spekulation', så har man anledning att energiskt ta avstånd. Sådana anspråk är ingenting annat än dumhet och självförhävelse"

Denna s.k analytiska filosofi, som fortfarande dominerar i USA och Skandinavien, sin heterogena karaktär till trots, skulle hoppades jag närma sig de existensiella frågorna 'utifrån', medan den kontinentala, osystematiska, filosofin, samma förhoppning, skulle närma sig yttervärlden 'inifrån'.

Men aldrig mötas de två, har jag börjat befara. Och det är ju trots allt, vill jag påstå, på det personliga planet, som filosofin är till hjälp för individer i vardagen. Alla trevar mer eller mindre efter en livshållning, och försöker upprätthålla en sådan.

Det som återstår av grekernas 'filosofi', efter avhopp av psykologi och logik och nästan detsamma av t.ex semantik, normativ etik, vetenskapsteori etc., så undrar man när analytisk filosofi sugs in i olika vetenskaper.

Blir det något kvar? Kanske en sinnets filosofi, där upplevelser och beskrivningar kan mötas?

Kommer filosofi att finnas kvar som självständigt ämne på universiteten i framtiden?

[belfegor]

Jag är övetygad om att ämnet kommer att finnas kvar, som du själv beskriver filosofin, så skapas hela tiden nya frågeställningar från gammla.
Vilket innebär att den itne kanske kommer finnas kvar i sin ursprungliga form. även i mer modern tid har ju underrubriker inom filosofin blivit enskilda ämnen. tex argumentations tekinik och semantik.
Jag tror dock det kommer finnas eldsjälar som kommer proxa på att själva upplysningen i sig är viktig, en roll som jag själv anser att skolämnet filosofi har fått mer och mer. eller?

[dromedar]

Jag tror att filosofiämnet kommer att finnas kvar inom överskådlig framtid. Möjligen tror jag att vi får se ett ökat tvärvetenskapligt utbyte (inom t ex politisk teori, kognitionsforskning, etc), vilket jag i princip tycker är bra. Jag tror dock inte att man i första hand överger etablerade institutioner, vilket även det är bra. Man ska vara öppen för nya intryck, men inte förändra för förändringens skull.