SigurdV skrev:Då törs jag svara: Jag VISSTE inte vad jag menade, bara att det MÅSTE finnas nåt som går att hitta om man inte tror jag pratar strunt...
ALLA objekt har (antar jag) ett inre och ett yttre sammanhang! Det framgår så klart när objekt modellen är satserna: Tänk en bok med en sida med satsen "denna sats finns i boken" och riv sedan ut sidan.
Nu är satsens yttre sammanhang ett annat yttre sammanhang men det inre är fortfarande som förut. satsen är en sak i den första situationen men en ANNAN sak i den andra!
Satsen som EGET SJÄLVSTÄNDIGT objekt finns (om alls) endast i medvetandet!
Ett objekt ÄR förhållandet mellan det inre och det yttre sammanhanget! Det finns inte något i yttervärlden som ÄR objektet SATSEN! Satsen är inte verklig om man inte tar med vår eget inre i bilden för där MÅSTE OBJEKTET VARA ett förhållande mellan vårt yttre och vårt inre sammanhang ...när vi ser oss som objekt vill säga. Jag måste framhålla att jag än inte kommit just nånstans när jag blickar inåt...jag har varit HELT upptagen med att arbeta med det yttre. Öh...e de inte lite tvärtom med FMS? Så jag frågade hur det gick med hans yttre sammanhang och Algotezza gav en VÄLDIGT intressant socialpsykologisk identifiens av "det yttre" ...det är spännande när det uppstår resonans mellan oss!
Yttre och inre går kontinuerligt och gränslöst över i varandra. Tinget vi upplever finns både "där ute" och "i hjärnan"/medvetandet. Språket glider omärkligt in och ut ur vår tankevärld... via skrift och tal, kroppsspråk... Vad är tal annat än ljudsatt andning? Skrift annat än bevarade fingerörelser?
/Algotezza