Jag får inleda med att tacka för svaren och be om ursäkt för mitt sena svar. Det har inte varit mycket tid över nu under och efter nyår. Nu hann jag bara med svar till Pilatus, jag återkommer med svar till dig Illusionen.
Pilatus skrev:OblivionII skrev:Sanningen är ju att vi i dagsläget inte med säkerhet kan veta om vårt universum uppstod ur "ingenting" liksom vi inte kan veta ifall det uppstod ur ett redan existerande rum/tillstånd (vilket i det fallet hade inneburit att vi därmed inte bör begränsa vårt universum till vårt big bangs händelsehorisont).
Varför bör det då inte ses som ett misstag att med säkerhet påstå att det inte fanns något innan vårt universum blev till?
Vem påstår med säkerhet att det inte fanns något som föregick universum?
Det gör väl de flesta anhängare till Big Bang-teorin, direkt eller indirekt?
Här är ett exempel på hur det brukar låta när jag tycker forskarna låter lite för säkra på sin sak:
http://science.nasa.gov/astrophysics/fo ... -big-bang/"So the 1929 discovery by Edwin Hubble that the Universe is in fact expanding at enormous speed was revolutionary. Hubble noted that galaxies outside our own Milky Way were all moving away from us, each at a speed proportional to its distance from us. He quickly realized what this meant that there must have been an instant in time (now known to be about 14 billion years ago) when the entire Universe was contained in a single point in space. The Universe must have been born in this single violent event which came to be known as the "Big Bang."
Varför likställs nästan alltid Big Bang med "the entire Universe" när vi inte har den blekaste aning om ifall singulariteten fanns i något redan existerande rum/tillstånd?
När jag själv föreställer mig en singularitet som exploderar och bortser från Big Bang så tänker jag mig ett exploderande svart hål. Nästa fråga för mig blir då - varför skulle inte Big Bang ha kunnat vara ett av många gigantiska svarta hål (eller någon liknande företeelse) som exploderade i ett redan existerande oändligt rum? Menar nu inte att det borde ha varit så det gick till utan mer att det finns väl inget som talar emot t ex. en sån idé? Tvärtom är det väl den enklaste förklaringen man kan föreställa sig - en uppbyggd kraft som resulterar i en explosion/expansion i något som existerar.
Här är ett till exempel med lite för säkra påståenden, från illvet.se:
http://illvet.se/fraga-oss/vad-fanns-fore-big-bang"På samma sätt är frågan om vad som fanns före Big Bang tämligen meningslös. Begreppet tid är inte relevant utan ett rum att relatera den till, och detta rum uppstod först med Big Bang. Utan fysiska förändringar kan det ena ögonblicket ju inte skiljas från det andra – utan en sol som vandrar över himlen finns det inget sätt att mäta tiden.
Vetenskapen kan inte ge något tillfredsställande svar på vad tid är, men om det förhåller sig så att tiden blev till samtidigt som rummet, måste frågan om vad som fanns före Big Bang besvaras med ”ingenting”. En ironisk kosmolog skulle kanske påpeka det paradoxala i frågan genom att fråga: ”Hur mycket var klockan före tidens begynnelse?”
Här verkar resonemanget vara att man bör neka existensen till det man inte känner till. Vet vi inte ifall Big Bang blev till i ett existerande rum så var det nog inte så. Fanns inte tiden som ev. skapades i Big Bang så fanns ingen tid utanför Big Bang heller, för det vet vi inget om.
Knasigt och ovetenskapligt resonemang tycker jag. Iofs framlagt av Illustrerad Vetenskap men så här brukar det ju allt som oftast låta.
Pilatus skrev:OblivionII skrev:Vi har teorier om hur det med dagens "glasögon" "borde" förhålla sig men de är i min mening knappast något att lita på tillräckligt mycket för att med säkerhet kunna påstå att universum uppstod ur antingen någonting eller "ingenting".
Vilken teori säger att universum uppstod ur ingenting eller på något annat sätt?
Big Bang-teorin t ex. är väl inte känd för att mena att universum uppstod i något existerande?
Pilatus skrev:OblivionII skrev:Det var som sagt inte länge sen vi övergav synen på ett homogent universum som tidigare sågs som nära nog ett faktum men det visade sig alltså vara falskt. Det var en egenskap vi uppenbarligen hade mitt framför ögonen på oss men ändå dröjde det till.. vad var det.. några månader sen?.. innan vi förstod att det förhöll sig annorlunda. Hur kan vi då våga oss på det stora monsterklivet från det och komma med säkra påståenden om inte bara det vi med viss sannolikhet faktiskt kan nå, utan om sånt vi troligen aldrig öht kommer kunna nå/hinna få säker information om?
Den kosmologiska principen - ett postulat om att universum ser likadant ut överallt, oavsett i vilken riktning vi riktar teleskopen (det är homogent och isotropt).
Upptäckten av Huge-LQG (Roger Clowes, 11 januari 2012) kan möjligen antyda att den kosmologiska principen måste överges.
Huge-LQG är en stor kvasargrupp som består av 73 kvasarer och sträcker sig över 4 miljarder ljusår.
Nu orkar jag inte gräva djupare och reda ut det närmare men jag tror det var den här Aftonbladet-artikeln från 12 januari 2013 jag hade i åtanke, som jag antar kom ett år efter själva upptäckten:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/rymde ... 6060989.abI artikeln står det bl a: "Robert Cumming vid Onsala rymdobservatorium hörde talas om upptäckten i går. Han rankar upptäckten som en av de konstigaste någonsin."
Lite konstigt också att han inte hörde talas om upptäckten förrän ett år senare... eller så var det då den presenterades (?)
Hursomhelst.. det var både Huge-LQG och CMB Cold Spot jag hade i åtanke när jag lite förhastat skrev att synen på ett homogent universum redan har övergivits. De antyder mer att den kan komma att överges som du skrev.
Lite om CMB cold spot:
http://en.wikipedia.org/wiki/CMB_cold_spothttp://www.epochtimes.se/articles/2007/08/27/13014.htmlPilatus skrev:OblivionII skrev:Jag har sagt det förut och säger det igen (med andra ord) - när det gäller den här frågan så har jag svårt att förstå dig. Du kommer med för mig förståbara påståenden som "Det är osäkert vad som i så fall fanns..." (innan kända universums uppkomst) och "vad som föregick eller orsakade universums tillblivelse är oklart", men sen kommer du med säkra (och för mig motsägande) påståenden som "Premissen att universum är oändligt verkar fel eftersom vårt kända universum har en viss ålder. Det kan därmed inte vara mer än ändligt stort".. och "för egen del räknar jag inte med kausala lagar innan det existerade någonting", och det gör att jag återigen inte förstår dig.
Får jag fråga, bara för att förstå dig bättre, känner du dig säker på att universum är ändligt och/eller att universum uppstod "ur ingenting" eller är du inte säker på det?
Universum är 13,8 miljarder år. Kan det då innehålla oändligt många stjärnor, kan det ha oändlig volym och en utsträckning i det oändliga? Det förefaller inte mig så. Men jag vet inte om kosmologer tar ställning till en sådan fråga.
Är vi alltså säkra på att universum ÄR 13,8 miljarder år gammalt eller är det så länge sen vårt mikroskopiska och obetydliga Big Bang exploderade i det oändliga och eviga universum?
Om universum som helhet är 13,8 miljarder år gammalt så håller jag med om att det borde vara ändligt både i volym och utsträckning i tid.
Pilatus skrev:OblivionII skrev:Ser du det I ALLMÄNHET som att det som tycks vara sant i dagsläget bland forskare av olika slag troligen är det som faktiskt är objektivt sant?
Jag har inte den breda kunskap som skulle behövas för att kunna avgöra vad forskningen i allmänhet håller för sant. Vad vi vet är att ett stort antal teorier om världen inte är vederlagda. Tills dess någon kan visa att en teori måste överges för en teori som bättre beskriver världen, eller en del därav, har vi inte någon större anledning att hävda att det förhåller sig på något sätt som vi själva önskar. Men vi kan ju alltid tillåta oss att spekulera över ett glas.
Håller med, men det gäller väl åt andra hållet också, att man inte bör hävda att det förhåller sig si och så bara för att den rådande teorin säger så.