Begreppsförvirring avseende ontologi(er)?

[ocliff]

Jag sitter och skriver magisteruppsats och har valt att dyka lite djupare ner i de filosofiska frågorna än vanligt. Efter att ha läst mer än 20 vetenskapliga (publicerade) artiklar om allt från aktionsforskning till epistemologi befann jag mig i ett tillstånd av total förvirring. Detta tillstånd upphörde delvis när jag hittade en artikel, publicerad i Pedagogisk Forskning i Sverige, som handlade om "det kvalitativa-kvantitativa argumentets missvisande retorik". (ISSN 1401-6788, http://www.ped.gu.se/biorn/journal/pedf ... asberg.pdf)

I artikeln föreslås en väg ut ur begreppsförvirringen inom det vetenskapsteoretiska fältet. Artikeln visar olika nivåer man kan dela in fältet i: ontologi, epistemologi, metodologi, metod och datanivå.

Jag kan instämma i att denna indelning i nivåer skapar en större klarhet än jag hittat i någon annan artikel - de flesta av artiklarna jag tidigare läst motsäger dessutom varandra och ibland sig själva.

Nu har jag trots allt stött på en ny begreppsförvirring (jag misstänker att den kommer att finnas på alla nivåerna) avseende ontologi.

Ontologi handlar om "verklighetens karaktär" vilket så gott som alla författare är överens om, däremot råder det stor förvirring (iaf för mig) kring vilka synsätt som finns inom ontologin. De två synsätt som förekommer mest frekvent är idealism och materialism men olika författare argumenterar för att även pragmatism, realism, dualism, fenomenalism, positivism och andra ismer är synsätt inom ontologin.

Är det någon som kan identifiera de olika ontologiska synsätten och beskriva dessa kort? Det känns som att jag saknar en viktig pusselbit men det kan ju också vara så att det faktiskt råder begreppsförvirring inom området för fler än mig själv.

[Pilatus]

Ontologi handlar om "verklighetens karaktär" vilket så gott som alla författare är överens om, däremot råder det stor förvirring (iaf för mig) kring vilka synsätt som finns inom ontologin. De två synsätt som förekommer mest frekvent är idealism och materialism men olika författare argumenterar för att även pragmatism, realism, dualism, fenomenalism, positivism och andra ismer är synsätt inom ontologin.

Är det någon som kan identifiera de olika ontologiska synsätten och beskriva dessa kort? Det känns som att jag saknar en viktig pusselbit men det kan ju också vara så att det faktiskt råder begreppsförvirring inom området för fler än mig själv.

Monokategoriska ontologier anser att det bara finns en grundkategori, som förkastas av polykategoriska ontologier. T ex materialism och idealism.
Hierarkiska ontologier hävdar att vissa enheter existerar på en mer grundläggande nivå och att andra enheter är beroende av dem. T ex historiematerialismen
Platt ontologi, å andra sidan, förnekar en sådan privilegierad status till någon enhet.

[Smisk]

Jag ser verkligheten som ett koncept i fösta hand. Då vi använder det konceptet för några olika saker och alltså kommunicerar med det för att få fram saker som är av olika natur så har konceptet inneboende motsättningar.


Om konceptet implicit innefattar uppfattningen att verkligheten är en enda (och specifik) sak så innefattar den en på förhand antagen utgångspunkt. Denna utesluter andra ontologiska uppfattningar.

Om konceptet istället innefattar att uppfattningen som sådan ingår i vad som tolkas som verkligt från ett givet perspektiv inkluderar det andra ontologiska tolkningar.


Konceptet verklighet används ofta så som att det hanterar en specifik ontologisk status som är just hur vida saker existerar eller inte men man har inte sagt vad man menar med existerar. Saker kan existera på olika sätt och då kan saker alltså vara verkliga på olika sätt, det är ju vad ontologi handlar om.

Konceptet verklighet är alltså ofta snävt, reduktionistiskt och uteslutande.


I vår erfarenhet har vi tillgång till minst två breda typer av saker, de inre och de yttre. Då dessa perspektiv är nödvändiga för oss, vi kan alltså inte kliva ur dem, så bör bägge innefattas för att vi skall kunna förklara det vi erfar. Perspektiv måste vara en del av något som är verkligt, det måste vara verkligt sett ur och med perspektiv.

Konceptet verklighet som något som innefattar "allt som är vekligt" och som utesluter olika perspektiv har dålig förklaringskraft för någon "verklighet" som jag ser det.