Förlorande bidrag i tidskriften Skrivas tävlingar

Dela med dig av egen litteratur, musik och konst.

Moderator: Moderatorgruppen

klorofyll
Inlägg: 9311
Blev medlem: 06 jun 2012 20:50

Förlorande bidrag i tidskriften Skrivas tävlingar

Inläggav klorofyll » 14 sep 2015 16:51

Algotezza

Jag läste de allra första sidorna av TAUTOLOGI. De är utsökta. Och jag har utsökt smak. Skrevs detta 1970? Jag ska fortsätta läsa, bara en fråga, har du skickat det till fler förlag? Vilken dramatik!

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 18459
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Förlorande bidrag i tidskriften Skrivas tävlingar

Inläggav Algotezza » 14 sep 2015 18:08

klorofyll skrev:Algotezza

Jag läste de allra första sidorna av TAUTOLOGI. De är utsökta. Och jag har utsökt smak. Skrevs detta 1970? Jag ska fortsätta läsa, bara en fråga, har du skickat det till fler förlag? Vilken dramatik!


Ja, 68-70 skrev jag det. Bonniers ville inte ge ut det. Gav ut det själv på vulkan.se.
Göran Egevad egevad@gmail.com

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 18459
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Förlorande bidrag i tidskriften Skrivas tävlingar

Inläggav Algotezza » 18 sep 2015 14:30

Några låtar för att illustrera TAUTOLOGI (skapelsen)

Tauskatol Pelogisen



Lozdram Fuhach will return



Hymn of Decedel and Dobint

Göran Egevad egevad@gmail.com

klorofyll
Inlägg: 9311
Blev medlem: 06 jun 2012 20:50

Förlorande bidrag i tidskriften Skrivas tävlingar

Inläggav klorofyll » 20 sep 2015 12:31

Algotezza skrev:
klorofyll skrev:Algotezza

Jag läste de allra första sidorna av TAUTOLOGI. De är utsökta. Och jag har utsökt smak. Skrevs detta 1970? Jag ska fortsätta läsa, bara en fråga, har du skickat det till fler förlag? Vilken dramatik!


Ja, 68-70 skrev jag det. Bonniers ville inte ge ut det. Gav ut det själv på vulkan.se.

Jag har inte läst mycket, är inte en snabb konsument, första intrycket är att det liknar Kafka, men att det är mer profetiskt. Skulle dina böcker kunna köpas av, och vara tillgängliga på, Adlibris exempelvis? Har du försökt med att sälja dem böckerna, så att du kunde tjäna pengar på det?

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 18459
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Förlorande bidrag i tidskriften Skrivas tävlingar

Inläggav Algotezza » 20 sep 2015 18:19

klorofyll skrev:
Algotezza skrev:
klorofyll skrev:Algotezza

Jag läste de allra första sidorna av TAUTOLOGI. De är utsökta. Och jag har utsökt smak. Skrevs detta 1970? Jag ska fortsätta läsa, bara en fråga, har du skickat det till fler förlag? Vilken dramatik!


Ja, 68-70 skrev jag det. Bonniers ville inte ge ut det. Gav ut det själv på vulkan.se.

Jag har inte läst mycket, är inte en snabb konsument, första intrycket är att det liknar Kafka, men att det är mer profetiskt. Skulle dina böcker kunna köpas av, och vara tillgängliga på, Adlibris exempelvis? Har du försökt med att sälja dem böckerna, så att du kunde tjäna pengar på det?


Jag tänker fixa utgivning via vulkan. Boken finns inte där längre så jag tänkte börja om från scratch och göra ett proffsigare utseende på den grafiskt.
Göran Egevad egevad@gmail.com

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 18459
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Förlorande bidrag i tidskriften Skrivas tävlingar

Inläggav Algotezza » 24 okt 2015 09:16

Eftertankens tid

Hösten var hans tid. Deras tid. Eftertankens tid.

Då plockade Robert Trébòr gärna fram sin ålderstigna cykel ur garaget, smorde kedjan och putsade dammet från sadeln. Han packade ner målarskrin och akvarellblock. Liksom smörgåsar och en termos svart kaffe. På huvudet hade han sin mörkbruna basker och runt halsen en lång halsduk à la Evert Taube.

Nu skulle han ut i det halländska, karga landskapet, vara kreativ, skapa konst, fånga höstens alla magiska färger. Jordfärgerna. Det var i månadsskiftet september-oktober. En dag med hög klar luft, lite blekt solljus. En dag av krispig kristall, tänkte han nästan men raderade genast när han insåg uttryckets klyschmässighet.

Han stävade ut i det halländska höstlandskapet, lite vemodig men samtidigt med en känsla av stillsam lycka över att finnas till. Han önskade att partnern varit med, Dag F. Cedhage, kompositör med sitt namn som signaturmelodi. Men denne var hellre bilburen och ansträngde sig ogärna fysiskt, följde minsta motståndets lag utom när det gällde komponerandet. Det tog tid att föda hans stycken. På trettio år hade det blivit en symfoni och några mindre kompositioner. Hans stil var en paradox, en syntes mellan romantikens klanger och tolvtonsmusikens ideal. En analog LP hade det blivit. Dag avskydde allt digitalt på grund av den dåliga ljudkvaliteten. Å andra sidan, menade han, fanns det mest skräp i strömningstjänsternas utbud. Den usla ljudkvaliteten gjorde varken från eller till.

Nu trampade emellertid den bittre kompositörens livskamrat ut i höstens famn, på väg mot ett ensligt beläget ställe som inte ens vännen kände till. Hans privata smultronställe.

Han satte sig på en sten invid vattnet med en sanddyn bredvid och några tuvor strandråg. Det var nästan vindstilla för en gångs skull. Några svart ålkråkor i flock flög från söder till norr; några måsar guppade i vattnet och skrek ensligt till ibland. Vatten hämtade han från havet. Vatten, detta livgivande fluidum! Och han andades in den vederkvickande, saltbemängda höstluften.

Han blickade ut över havet. Den gamle och havet, tänkte han och log för sig själv. Så vände han sig om och såg den krumma, vindpinade strandskogen som gick i försvinnande grönt och allt från röda till bruna nyanser. Det var nästan magiskt!

Hans målande var som en meditation för honom, ett sätt att komma bort från allt som tyngde och att få tyst på den inte sällan tjatiga, inre verbalisatorn. Rensa skallen helt enkelt. Det var likadant för Dag och musiken. Han undrade hur vännen hade det hemma vid flygeln, om han fick någon styrfart på komponerandet, om den andra symfonin någonsin skulle bli färdig. Där var Dag perfektionist men inte på alla livsområden. Tur var väl det.

Så besteg han åter sin hjulburna springare och trampade iväg efter ett par koppar kaffe och en smörgås. Han såg verkligen fram emot kvällen: att få sitta med en whiskypinne och en cigarr på verandan i höstskymningen. Växla några ord med Dag. Vara lagom filosofisk och vis. Men också lyssna på partnerns gnäll. Det ingick i relationen.

De läste för tillfället en biografi om Ludwig Wittgenstein. Där fanns ett givet samtalsämne. Wittgenstein var en person han kände viss frändskap med men inte helt. Till skillnad från den gode Ludwig hade Robert social kompetens. Ja, ibland kunde han till och med få dåligt samvete. Tyckte han kunde vara alltför följsam mot andra, nästan inställsam.

Framme vid sekelskiftesvillan stod fönstret öppet. Men det var helt tyst. Inget flygelklink. Han öppnade dörren med en vag känsla av obehag. Varför denna tystnad? Så steg han in genom dörren till Dags arbetsrum. Där fanns tystnadens källa.

Hösten var deras tid. Skördetid. Eftertankens och dess kranka blekhetens tid.
Göran Egevad egevad@gmail.com

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 18459
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Förlorande bidrag i tidskriften Skrivas tävlingar

Inläggav Algotezza » 24 okt 2015 09:18

Algotezza skrev:
klorofyll skrev:Jag har inte läst mycket, är inte en snabb konsument, första intrycket är att det liknar Kafka, men att det är mer profetiskt. Skulle dina böcker kunna köpas av, och vara tillgängliga på, Adlibris exempelvis? Har du försökt med att sälja dem böckerna, så att du kunde tjäna pengar på det?


Jag tänker fixa utgivning via vulkan. Boken finns inte där längre så jag tänkte börja om från scratch och göra ett proffsigare utseende på den grafiskt.


Struntade i det. Det blev för dyrt. Tryckte upp ett par ex på jobbet. Vill du ha ett i pappersform kan jag skicka ett ex.
Göran Egevad egevad@gmail.com

klorofyll
Inlägg: 9311
Blev medlem: 06 jun 2012 20:50

Förlorande bidrag i tidskriften Skrivas tävlingar

Inläggav klorofyll » 24 okt 2015 11:23

Algotezza skrev:
Algotezza skrev:
klorofyll skrev:Jag har inte läst mycket, är inte en snabb konsument, första intrycket är att det liknar Kafka, men att det är mer profetiskt. Skulle dina böcker kunna köpas av, och vara tillgängliga på, Adlibris exempelvis? Har du försökt med att sälja dem böckerna, så att du kunde tjäna pengar på det?


Jag tänker fixa utgivning via vulkan. Boken finns inte där längre så jag tänkte börja om från scratch och göra ett proffsigare utseende på den grafiskt.


Struntade i det. Det blev för dyrt. Tryckte upp ett par ex på jobbet. Vill du ha ett i pappersform kan jag skicka ett ex.

Det var mycket omtänksamt men jag läser faktiskt hellre över internet, ska gå in och kika igen, kommentera mer, du tycks vara en seriös författare så jag tar tillfället i akt.

Det var en man som nyligen berättade för mig om en författare som fick dålig kritik på sitt verk, man sade t.o.m. att han skrivit texten enbart för sig själv, poängen var att det att skriva för sig själv var det viktiga, att man gillar sin egen text, jag tycker att det låter knepigt - kan inte förstå varför inte alla uppskattar bra text - men är det inte helt sant och riktigt? Man ska ju inte skriva för att behaga andra? Det behöver inte finnas en vinnare och en förlorare i varje situation, vara en tävling... bara olika perspektiv i en vin-vin-situation. Hur ser du på det?

När jag läste din text, jag läste inte mycket men, så fick jag en god läsupplevelse som jag inte haft på länge (på flera år), det kändes som att du genom din text kunde lära mig någonting...

Vad är det du vill förmedla med din text? (Är det erfarenhet, är det att skapa en värld i en bok, har det med moral att göra?)
Själv har jag börjat på en skrivkurs... mycket trevligt och lärorikt.

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 18459
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Förlorande bidrag i tidskriften Skrivas tävlingar

Inläggav Algotezza » 24 okt 2015 12:05

Tack för svar!

Ja, det är roligt och givande att gå skrivarkurs. Tack vare mina tre kurser i Creative Writing på Malmö Högskola fick jag lärarlegitimation på gymnasienivå i engelska - annars hade jag bara haft det på grundskolenivå.

Jag använder skrivande terapeutiskt för att utreda, analysera och förstå mina tankar och känslor. Jag använder det för att kommunicera tanker och känslor med andra. I grunden skriver jag därför att det roar mig; det är en angenäm syssla helt enkelt. Den går inte av sig självt men övning ger färdighet.
Göran Egevad egevad@gmail.com

klorofyll
Inlägg: 9311
Blev medlem: 06 jun 2012 20:50

Förlorande bidrag i tidskriften Skrivas tävlingar

Inläggav klorofyll » 25 okt 2015 15:12

Algotezza skrev:Jag använder skrivande terapeutiskt för att utreda, analysera och förstå mina tankar och känslor. Jag använder det för att kommunicera tanker och känslor med andra. I grunden skriver jag därför att det roar mig; det är en angenäm syssla helt enkelt. Den går inte av sig självt men övning ger färdighet.

Jag skriver nog egentligen för att jag känner att livet är meningslöst på många nivåer, jag vet inte vad det beror på, men förmodligen behöver jag bara vänja mig vid "nya förhållanden", vad som är meningsfullt idag kan vara meningslöst imorgon, och tvärt om. Att skriva är även att bygga en framtid. I skrivande märker man hur olika vi är, en del har väldigt bra språk, andra är bra på komma på en handling, vissa böcker gör dig glad, andra varnar dig.

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 18459
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Förlorande bidrag i tidskriften Skrivas tävlingar

Inläggav Algotezza » 25 okt 2015 20:01

klorofyll skrev:
Algotezza skrev:Jag använder skrivande terapeutiskt för att utreda, analysera och förstå mina tankar och känslor. Jag använder det för att kommunicera tanker och känslor med andra. I grunden skriver jag därför att det roar mig; det är en angenäm syssla helt enkelt. Den går inte av sig självt men övning ger färdighet.

Jag skriver nog egentligen för att jag känner att livet är meningslöst på många nivåer, jag vet inte vad det beror på, men förmodligen behöver jag bara vänja mig vid "nya förhållanden", vad som är meningsfullt idag kan vara meningslöst imorgon, och tvärt om. Att skriva är även att bygga en framtid. I skrivande märker man hur olika vi är, en del har väldigt bra språk, andra är bra på komma på en handling, vissa böcker gör dig glad, andra varnar dig.


Ja, i grunden är ju livet bara något som är, bortom både mening och meningslöshet. Man skapar/finner den mening som passar en och ibland hittar man ingen alls. Meningsfullt är ofta att göra något för andra, inte bara för sig själv. Bäst är dock win-win: man gör något bra som på en gång är bra både för en själv och andra.
Göran Egevad egevad@gmail.com

klorofyll
Inlägg: 9311
Blev medlem: 06 jun 2012 20:50

Förlorande bidrag i tidskriften Skrivas tävlingar

Inläggav klorofyll » 26 okt 2015 12:29

Algotezza skrev:Man skapar/finner den mening som passar en och ibland hittar man ingen alls.

Du skrev att du använder skrivande i terapeutiskt syfte. Just det tillvägagångssättet i det syftet bord fler använda sig av. Egentligen tror jag att en person kan leva det helt fullständigt meningsfulla och rika livet utan att ens vara medveten om det, förrän hen lyfter en penna och sätter ord på minnen och upplevelser. Kanske måste man vara klar med det förflutna för att kunna röra sig framåt. Jag tror att det läses mindre kvalitetslitteratur nuförtiden. Är det inte så att människor bara läser studielitteratur inom sitt område? Det viktigaste med läsning är väl att man lär sig bedöma estetisk kvalitet? Litteratur som är av estetisk kvalitet, oavsett ämne, gör oss mer mottagliga för själva innehållet, som förmedlas...

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 18459
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Förlorande bidrag i tidskriften Skrivas tävlingar

Inläggav Algotezza » 26 okt 2015 19:06

klorofyll skrev:
Algotezza skrev:Man skapar/finner den mening som passar en och ibland hittar man ingen alls.

Du skrev att du använder skrivande i terapeutiskt syfte. Just det tillvägagångssättet i det syftet bord fler använda sig av. Egentligen tror jag att en person kan leva det helt fullständigt meningsfulla och rika livet utan att ens vara medveten om det, förrän hen lyfter en penna och sätter ord på minnen och upplevelser. Kanske måste man vara klar med det förflutna för att kunna röra sig framåt. Jag tror att det läses mindre kvalitetslitteratur nuförtiden. Är det inte så att människor bara läser studielitteratur inom sitt område? Det viktigaste med läsning är väl att man lär sig bedöma estetisk kvalitet? Litteratur som är av estetisk kvalitet, oavsett ämne, gör oss mer mottagliga för själva innehållet, som förmedlas...



Man rör sig framåt när man förstått det förflutna och varför man är den man blivit - och fortsätter förändras... Jag läser all möjlig skön- och facklitteratur. Dock sällan deckare...

Man utvidgar och fördjupar sitt liv och sitt medvetande genom att läsa och skriva...
Göran Egevad egevad@gmail.com

klorofyll
Inlägg: 9311
Blev medlem: 06 jun 2012 20:50

Förlorande bidrag i tidskriften Skrivas tävlingar

Inläggav klorofyll » 27 okt 2015 19:18

Mm. Ibland tror man att man inte förstår. Ibland är det man inte förstår att andra inte förstår.


Återgå till "Galleri"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 8 och 0 gäster