Vad tänker du på?
Moderator: Moderatorgruppen
Re: Vad tänker du på?
Om så illusionisten i dig skrev, skrev du... Effektivast är att ställa en enkel fråga. Det är ytterst sällan det missar. Se på Illusionen som ställt samma frågor gång på gång. Han har fått massor av svar. Inte ens Einstein har lyckats ge ett fullt tillfredsställande svar på de frågor han ställt.
Ok Pilatus här följer en enkel fråga (oavsett din av idag rådande trosövertygelse) tror du på livet innan eller efter döden..?
Ok Pilatus här följer en enkel fråga (oavsett din av idag rådande trosövertygelse) tror du på livet innan eller efter döden..?
..~
Re: Vad tänker du på?
"det" på bio nu (skräck, från boken av Stephen King)..... iii...... vill se...
Re: Vad tänker du på?
cawi skrev:Om så illusionisten i dig skrev, skrev du... Effektivast är att ställa en enkel fråga. Det är ytterst sällan det missar. Se på Illusionen som ställt samma frågor gång på gång. Han har fått massor av svar. Inte ens Einstein har lyckats ge ett fullt tillfredsställande svar på de frågor han ställt.
Ok Pilatus här följer en enkel fråga (oavsett din av idag rådande trosövertygelse) tror du på livet innan eller efter döden..?
Platon är vederlagd på den punkten. I en rejäl räcka pedagogiska föreläsningar av Shelly Kagan, Yale university, om bl a Faidon som handlar om Sokrates' syn på livet efter döden reds frågorna ut.
Jag lade upp länkar till föreläsningarna. http://filosofiforum.se/forum/viewtopic.php?f=17&t=7763&p=241513&hilit=Kagan#p241513
annars finns de här https://www.youtube.com/user/YaleCourses
Det är mig något ovisst om jag haft någon tro, men tvivel har jag haft, uppväxt i ett kristet hem som jag är. Men jag kom att lämna kyrkan så snart jag kunde, man skrev på en liten lapp och lämnade in på Pastorsexpeditionen. Det var ett litet högtidligt ögonblick. En frihetskänsla. Annars är det enkelt numera att vara kristen för den som önskar.
Hur är det med dina egna föreställningar om inträdet vid Pärleporten?
Moderator
Re: Vad tänker du på?
Jag skulle kunna men jag har svårt för att här lufta min levda livsbit då jag ser det som ett alltför stort ingrepp på min egenartade integritet och nöjer mig så med att bjuda på följande transumt... Hallå kompis jag kommer inte på din begravning för du kommer ju inte på min ~ Tänk igen..!
..~
Re: Vad tänker du på?
Tror på vad... Karma min vän, vilket betyder handling och syftar till konsekvenser av ens egna handlingar där även tankars konsekvenser bor vilka ångar på och friskar på tanken som i sin tur medför än mer verkan och detta verkliga motsvarar Newtons lag (actio reactio) verkan & återverkan..!
..~
Re: Vad tänker du på?
Anders skrev:Och snällhet liksom vill få en till någon slags mähätillvaro, och det signallerar på något vis att personen inte förstått vilket B-ställe världen är, på många sätt.
Spontant uppvisad snällhet har nog ingen något emot. Man kan också vara ansträngt snäll. Eller falskt snäll.
Re: Vad tänker du på?
cawi skrev:Tror på vad... Karma min vän, vilket betyder handling och syftar till konsekvenser av ens egna handlingar där även tankars konsekvenser bor vilka ångar på och friskar på tanken som i sin tur medför än mer verkan och detta verkliga motsvarar Newtons lag (actio reactio) verkan & återverkan..!
Instant karma
Göran Egevad egevad@gmail.com
Re: Vad tänker du på?
Jag ska försöka ha en mindre konfliktfylld relation till omgivningen.
Re: Vad tänker du på?
klorofyll skrev:Jag ska försöka ha en mindre konfliktfylld relation till omgivningen.
Med hjälp av vilken metod vill du minska din aggressivitet? Djupa andetag, räkna till tre innan du svarar på något som provocerar, försöka ta litet lättare på vad folk anser om vad du gör, ta regelbundna långa promenader?
Moderator
Re: Vad tänker du på?
Pilatus skrev:klorofyll skrev:Jag ska försöka ha en mindre konfliktfylld relation till omgivningen.
Med hjälp av vilken metod vill du minska din aggressivitet? Djupa andetag, räkna till tre innan du svarar på något som provocerar, försöka ta litet lättare på vad folk anser om vad du gör, ta regelbundna långa promenader?
Jag tänker att man lättare blir irriterad av mindre saker om man har en hög stressnivå som grund. Det är nog inte mer komplicerat än så.
Re: Vad tänker du på?
Sedan tror jag på att städa och fokusera. Skräpet kan lika väl sitta i huvudet.
Re: Vad tänker du på?
klorofyll skrev:Jag tänker att man lättare blir irriterad av mindre saker om man har en hög stressnivå som grund. Det är nog inte mer komplicerat än så.
Vad kan du göra för att minska din stressnivå?
Moderator
Re: Vad tänker du på?
Problemet är att jag själv kan uppleva stress inom rimliga gränser som stimulerande. Så det går inte för sig att försöka bli helt stressfri. Funkar n'stan som en drog på hanterbar nivå.
Går stressen över en viss gräns - och den är ju helt individuell - blir man lättirriterad och gnällig, kverulantisk, och går omkring i/med ett grått moln av negativismer. Allt är fel - och det är alltid andras fel att man mår som man mår och här det som man här det. Varför just jag? undrar man och blir lätt fånge i sin syn på sig själv som martyr och den som ständigt helt oskyldigt råkar ut för och får en massa skit från andra.
Been there, got the T-shirt...
Går stressen över en viss gräns - och den är ju helt individuell - blir man lättirriterad och gnällig, kverulantisk, och går omkring i/med ett grått moln av negativismer. Allt är fel - och det är alltid andras fel att man mår som man mår och här det som man här det. Varför just jag? undrar man och blir lätt fånge i sin syn på sig själv som martyr och den som ständigt helt oskyldigt råkar ut för och får en massa skit från andra.
Been there, got the T-shirt...
Göran Egevad egevad@gmail.com
Re: Vad tänker du på?
Pilatus skrev:klorofyll skrev:Jag tänker att man lättare blir irriterad av mindre saker om man har en hög stressnivå som grund. Det är nog inte mer komplicerat än så.
Vad kan du göra för att minska din stressnivå?
Jag tror på att bryta mönster. Enkelhet. Medvetna val. Känsla av mening.
Re: Vad tänker du på?
Algotezza skrev:Problemet är att jag själv kan uppleva stress inom rimliga gränser som stimulerande. Så det går inte för sig att försöka bli helt stressfri. Funkar n'stan som en drog på hanterbar nivå.
Går stressen över en viss gräns - och den är ju helt individuell - blir man lättirriterad och gnällig, kverulantisk, och går omkring i/med ett grått moln av negativismer. Allt är fel - och det är alltid andras fel att man mår som man mår och här det som man här det. Varför just jag? undrar man och blir lätt fånge i sin syn på sig själv som martyr och den som ständigt helt oskyldigt råkar ut för och får en massa skit från andra.
Been there, got the T-shirt...
Då gäller det att hålla sig aktiv och inte stanna upp.
Återgå till "Tankar och känslor"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 35 och 0 gäster