Finns Gud?

[klorofyll]

För ett tag sedan tänkte jag själv att jag hade problem med hjärtat, jag la mig för att sova och vid flera tillfällen började hjärtat slå hårt och det kändes som att höll på å dö, det kändes som att jag kvävdes. Detta hände flera kvällar.
Anledningen till detta var att jag la armarna på bröstet, jag låg på rygg och lät armarna vila på bröstet.. Alltså, den lilla tyngden på bröstet framkallade detta... Konstigt.

[Pilatus]

För ett tag sedan tänkte jag själv att jag hade problem med hjärtat, jag la mig för att sova och vid flera tillfällen började hjärtat slå hårt och det kändes som att höll på å dö, det kändes som att jag kvävdes. Detta hände flera kvällar.
Anledningen till detta var att jag la armarna på bröstet, jag låg på rygg och lät armarna vila på bröstet.. Alltså, den lilla tyngden på bröstet framkallade detta... Konstigt.

Ja det kan vara så att hjärtat är vant att pumpa på hela dagarna, så när vi lägger oss så ändra (minskar) belastningen och då kan det kännas som att hjärtat går i otakt eller flimrar till. Man hajar onekligen till, det brukar hjälpa att sätta sig upp och ta några djupa andetag. Sen kan man återgå till insomningsprocessen, i alla fall som jag känt det.

[Anne]

Men upptäcka en till takt och mänskligt nog bli rädd?

[xion]

Men upptäcka en till takt och mänskligt nog bli rädd?

En sån gång kan det vara bra att "Gud finns"
Ingen fara. Ett sånt gott hjärta som ditt kan inte sluta slå, bara slå lite extra

[Antic]

Hur har ni tänkt er att något skulle kunna hända i en "oberoende fysiskt värld" med "evolution". Det är ju upplevandet som skapar all rörelse. Konstigt att inte världens "kloka" vetenskapsmän insett detta när de antar tron på en fysisk yttre värld som de vet 0% om.

Är jag den ende som insett objektivitetsproblemet och omöjligheten med en sån värld?

Betyder det då att jag tänker längre än någon annan?

Eller använder sunt förnuft helt enkelt?

[xion]

Hur har ni tänkt er att något skulle kunna hända i en "oberoende fysiskt värld" med "evolution". Det är ju upplevandet som skapar all rörelse. Konstigt att inte världens "kloka" vetenskapsmän insett detta när de antar tron på en fysisk yttre värld som de vet 0% om.

Är jag den ende som insett objektivitetsproblemet och omöjligheten med en sån värld?

Betyder det då att jag tänker längre än någon annan?

Eller använder sunt förnuft helt enkelt?

Jag förstår hur du menar men egentligen förändrar det ingenting "i sak".
Även om vi är medveten om att allt är subjektivt så måste vi leva och verka på samma sätt i alla fall.
Det är en insikt som får stor betydelse för förståelsen men liten betydelse i praktiken.

[Antic]

Jag förstår hur du menar men egentligen förändrar det ingenting "i sak".
Även om vi är medveten om att allt är subjektivt så måste vi leva och verka på samma sätt i alla fall.
Det är en insikt som får stor betydelse för förståelsen men liten betydelse i praktiken.

Som att "Vi måste anta att det finns en fysisk värld utanför oss, utan att veta något om den"

Men aldrig varför vi måste anta detta.

Skulle vi så skulle vi förstöra äktheten i det som vi upplever, till att börja med.

Rätt enkelt egentligen?

Upplevandet skapar ALL rörelse

UTAN den rörelsen slockar ALLT och ingenting som är upplevt finns kvar. Det är vad som inträffar när vi tappar ett sinne, det kan inte längre skapa rörelse. Eftersom upplevandet skapar rörelse så innehåller inte den upplevda världen något som är fast och stilla, det gäller även alla objekt som rör sig och förändras efter hur vi upplever dem. I upplevelsen existerar bara "objekt som rörelse".

Så skulle inte en fysisk värld fungera där objekt skulle vara fasta och objektiva., därmed omöjliga att förändras efter hur de upplevs. Så när man pratar om en evolution i en "fysisk yttre oberoende värld", så pratar man evolution utan rörelse. Och utan rörelse finns ingenting av det som vi upplever. Det finns varken rum, materia, upplevd tid eller något annat heller.

Och vad gör man då? Man berättar om en "oberoende fysisk värld" "utan upplevandet" som om den vore upplevd.

[Illusionen]

Antic,

Föreliggande inlägg hör egentligen inte hemma i denna tråd, frågan är var ?
För att kunna följa dina tankar, och försöka bedöma det realistiska i det du skriver,
krävs det att du definierar vad du avser med de begrepp du använder dig av.
Kroken/grunden din teori hänger/vilar på, och som jag tidigare efterlyst, saknas fortfarande !
Tag som ett enkelt belysande exempel begreppet ”rörelse” i ditt senaste inlägg.
Det räcker inte med att här skriva ”rörelse” då du sannolikt avser ”förnimmelsen” av att det
är ”materia” som rör sig i ”rummet” som funktion av ”tid” relativt någon ”referens”.
Dessa begrepp är kopplade till varandra och ingår samtliga i det vi lägger i betydelsen ”rörelse”.
Begreppet ”rörelse” kan vid en första anblick förefalla enkelt, men så är alltså inte fallet när
du vill presentera något som en trovärdig teori inom fysiken.
För att det du skriver skall övergå från ett frisvävande och godtyckligt PÅSTÅENDE till en
någorlunda förankrad TEORI krävs därför att du i detta första enkla exempel redogör för hur
du definierar samtliga ingående begrepp,
• RUM
• TID
• FÖRNIMMELSE
• MATERIA
• RÖRELSE
• REFERENS

/ Illusionen

https://www.youtube.com/watch?v=K8YXU0ZuE_k

[Antic]

Du kan även ersätta "rörelse" med ordet "händelse".

Upplevelsen = enkelriktad rörelse, händelse.

Det som många skulle kalla för tid. Men tid uppstår bara när man mäter hastigheten på upplevelsen, tid existerar inte i den meningen som vi ser tid.

Alla gör samma fel och ser tid som något "utanför och oberoende" av medvetandet. Precis samma fel som man gör när man antar en fysisk värld utanför oss. Varken tid eller en fysisk värld behövs och skulle aldrig kunna fungera rent logiskt. Det enda som behövs är upplevelsen.

Och utan upplevelsen skulle ingenting kunna hända. Just därför finns det ingenting utanför eller oberoende av upplevelsen i den mening vi tror.

[Illusionen]

Du kan även ersätta "rörelse" med ordet "händelse".

Upplevelsen = enkelriktad rörelse, händelse.

Det som många skulle kalla för tid. Men tid uppstår bara när man mäter hastigheten på upplevelsen, tid existerar inte i den meningen som vi ser tid.

Alla gör samma fel och ser tid som något "utanför och oberoende" av medvetandet. Precis samma fel som man gör när man antar en fysisk värld utanför oss. Varken tid eller en fysisk värld behövs och skulle aldrig kunna fungera rent logiskt. Det enda som behövs är upplevelsen.

Och utan upplevelsen skulle ingenting kunna hända. Just därför finns det ingenting utanför eller oberoende av upplevelsen i den mening vi tror.

Det förändrar inget Antic, även "händelsen" hänger fritt.

[klorofyll]

Antic

Varför tror du att du upplever?

[531bts]

Antic: har du varit medvetslös någon gång, isf märkte du ngn skillnad från att ha varit medvetslös till när du vaknade? Hur kan du vara säker på att du fortfarande inte är medvetslös? Det skulle vara intressant att få veta din definition på begreppen medvetande - medvetslös o sinneserfarenhet - verklighetsanknytning. Om man ska ta ditt stolleprov på allvar är all teknologi framtagen av vetenskapen som t.ex seismograf, röntgen, magnetröntgen, spegelteleskop, acceleratorn i Cern inte mycket att bry sig om, vad skit som helst kan ju tolkas av det de visar. För att inte tala om rättsväsendet, vittnesuppgifter kan man ju helt bortse ifrån. Finns det något öht att ta fasta på som yttras av människan, förutom då din teori? Hur ser du på gravitation finns den bara så länge jag är medveten om den? Jag har iofs aldrig prövat att hoppa från 5:e våningen med förbundna ögon o hörsel skydd kanske man slår sig mindre om man tror att det är från nb man hoppar!

[Antic]

Det förändrar inget Antic, även "händelsen" hänger fritt.

Du förstår nog inte riktigt?

Självklart kommer upplevandet från något, från den som fört det vidare. Upplevande skulle bara kunna komma från annat upplevande. Precis som att liv bara skulle kunna komma från annat liv.

[Antic]

Antic: har du varit medvetslös någon gång, isf märkte du ngn skillnad från att ha varit medvetslös till när du vaknade? Hur kan du vara säker på att du fortfarande inte är medvetslös? Det skulle vara intressant att få veta din definition på begreppen medvetande - medvetslös o sinneserfarenhet - verklighetsanknytning. Om man ska ta ditt stolleprov på allvar är all teknologi framtagen av vetenskapen som t.ex seismograf, röntgen, magnetröntgen, spegelteleskop, acceleratorn i Cern inte mycket att bry sig om, vad skit som helst kan ju tolkas av det de visar. För att inte tala om rättsväsendet, vittnesuppgifter kan man ju helt bortse ifrån. Finns det något öht att ta fasta på som yttras av människan, förutom då din teori? Hur ser du på gravitation finns den bara så länge jag är medveten om den? Jag har iofs aldrig prövat att hoppa från 5:e våningen med förbundna ögon o hörsel skydd kanske man slår sig mindre om man tror att det är från nb man hoppar!

Tolkar man dessa med upplevandet? Precis, upplevandet är allt vi vet om. Inget upplevande, inget annat heller.

Världen fungerar oberoende av om vi upplever något eller inte eftersom vi "delar samma upplevelse". Konsekvenserna är desamma för alla oavsett om vi upplever något personligen eller inte.

Med andra ord, om jag är medvetslös eller inte spelar ingen som helst roll för den upplevda delade världen.

Men vi upplever inte bara en delad värld, vi har en personlig värld också, den har inga såna regler. Det man brukar kalla vårt inre. Fast egentligen handlar det mer om "personlig" och "delad". Den delade upplevda världen har strikta regler för hur den skall fungera och vilka konsekvenser något skall få. Det har inte den personliga däremot.

[Pilatus]

Jag förstår hur du menar men egentligen förändrar det ingenting "i sak".
Även om vi är medveten om att allt är subjektivt så måste vi leva och verka på samma sätt i alla fall.

Som att "Vi måste anta att det finns en fysisk värld utanför oss, utan att veta något om den" Skulle vi så skulle vi förstöra äktheten i det som vi upplever, till att börja med.

Hur vill du beskriva gränssnittet mellan dig (din upplevelse) och din fysiska kropp? Om du skadar en fot, så vet du att smärtan kommer av t ex en sträckning i foten, vars nerver signalerar till hjärnans sensoriska centrum och att du därmed blir medveten om att foten är skadad. Hur ser du på detta? Finns smärtan endast i upplevelsen, eller ser du det som att smärtan orsakas av din svullnade fot? Vad händer om du får en bedövningsspruta i foten? Varför försvinner upplevelsen av smärta?