Motsatsen till metafysik

[Anders]

Vad är motsatsen till en metafysisk fråga? En vetenskaplig fråga? En fråga där man kan med bestämdhet ge svaret? En fråga som kan besvaras direkt med input från upplevelser?

[naturaleeduco]

Vad är motsatsen till en metafysisk fråga? En vetenskaplig fråga? En fråga där man kan med bestämdhet ge svaret? En fråga som kan besvaras direkt med input från upplevelser?

Det är väl det man menar att man inte kan veta vem som har rätt angående metafysik så motsatsen blir väl då precis som du säger en vetenskaplig fråga.

[xion]

Vad är motsatsen till en metafysisk fråga? En vetenskaplig fråga? En fråga där man kan med bestämdhet ge svaret? En fråga som kan besvaras direkt med input från upplevelser?

Alla frågor är metafysiska frågor, eftersom de har sitt ursprung i medvetandet.
Så vad kan vara motsatsen till en metafysisk fråga?
Kanske ett fysiskt svar, som en smäll på käften t.ex?

[naturaleeduco]

Vad är motsatsen till en metafysisk fråga? En vetenskaplig fråga? En fråga där man kan med bestämdhet ge svaret? En fråga som kan besvaras direkt med input från upplevelser?

Alla frågor är metafysiska frågor, eftersom de har sitt ursprung i medvetandet.
Så vad kan vara motsatsen till en metafysisk fråga?
Kanske ett fysiskt svar, som en smäll på käften t.ex?

Det är ologiskt men ok. Jag förklarar hur jag tänker. Jag förstår hur du tänker ändå.

Här kommer något logiskt. Det goda överskrider långt det onda, hela världen är bevis för det.

[Esther]

Vad är motsatsen till en metafysisk fråga? En vetenskaplig fråga? En fråga där man kan med bestämdhet ge svaret? En fråga som kan besvaras direkt med input från upplevelser?

Inom filosofiska frågor som inte är metafysiska är bla: ontologiska, epistemologiska, logiska, semantiska mm - sedan kan ju listan göras mycket lång --- för moralfrågor och politiska frågor mm (vilka alla föds inom filosofin) hör ju knappast heller till metafysiken.
Metafysik är ett område inom filosofin som inte är avgränsat visserligen (på så sätt) att frågorna som finns (väcks) där ofta spiller över till andra områden.

[Anders]

Så här skriver wikipedia (och ogillar någon det rekommenderar jag denne att uppdatera)

"Metafysik är den gren inom filosofin som behandlar frågan om verklighetens grundläggande natur och försöker göra rationella utsagor om fundamentala drag hos allt varande. Metafysik handlar om sådant som vi inte kan uppfatta med våra sinnen, som finns bortom det fysiska, men detta är inte en tillräcklig definition. Från att ursprungligen ha varit ett mer väldefinierat ämne – som kan sägas ha haft "varande i sig" eller "första orsaker" som sitt studieämne – har det idag kommit att inkludera frågor som exempelvis viljans frihet, som förr inte skulle ha betraktats som en metafysisk fråga. Andra frågor som har behandlats inom metafysiken är Hur är naturen beskaffad?, Finns Gud?, Vilken är människans plats i universum? samt begrepp som existens, rum, tid och kausalitet. Denna utveckling av ämnet har gjort att det numera är mycket svårdefinierbart. Metafysiken är ingen vetenskap; där vetenskapen slutar börjar metafysiken."

Frågan är då var, som Esther var inne på, politiken hamnar. En fråga som filosofer inte skall diskutera...? Vem skall då diskutera det? Alltså inte politiken i bemärkelse "vad borde vi göra med flyktingpolitiken just nu" (Något som i och för sig borde vara en utmärkt fråga för en politiskt filosofisk institution) utan snarare "hur borde hur borde egentligen ett land styras". Finns en skala av abstraktioner här.

En fråga här : Vem skulle verkligen kunna kartlägga hur det är med frågan om man borde/inte borde ta emot flyktingar? Och på samma sätt frågan om global uppvärmning?

Det här glappet som finns mellan vetenskap och metafysik som finns här är knepigt. Då det finns en del vetenskapliga fakta, men som inte ger helheten på om ett beslut borde tas för något (förhoppningsvis viktigt) och komplext.

[Esther]

Så här skriver wikipedia (och ogillar någon det rekommenderar jag denne att uppdatera)

"Metafysik är den gren inom filosofin som behandlar frågan om verklighetens grundläggande natur och försöker göra rationella utsagor om fundamentala drag hos allt varande. Metafysik handlar om sådant som vi inte kan uppfatta med våra sinnen, som finns bortom det fysiska, men detta är inte en tillräcklig definition. Från att ursprungligen ha varit ett mer väldefinierat ämne – som kan sägas ha haft "varande i sig" eller "första orsaker" som sitt studieämne – har det idag kommit att inkludera frågor som exempelvis viljans frihet, som förr inte skulle ha betraktats som en metafysisk fråga. Andra frågor som har behandlats inom metafysiken är Hur är naturen beskaffad?, Finns Gud?, Vilken är människans plats i universum? samt begrepp som existens, rum, tid och kausalitet. Denna utveckling av ämnet har gjort att det numera är mycket svårdefinierbart. Metafysiken är ingen vetenskap; där vetenskapen slutar börjar metafysiken."

Frågan är då var, som Esther var inne på, politiken hamnar. En fråga som filosofer inte skall diskutera...? Vem skall då diskutera det? Alltså inte politiken i bemärkelse "vad borde vi göra med flyktingpolitiken just nu" (Något som i och för sig borde vara en utmärkt fråga för en politiskt filosofisk institution) utan snarare "hur borde hur borde egentligen ett land styras". Finns en skala av abstraktioner här.

En fråga här : Vem skulle verkligen kunna kartlägga hur det är med frågan om man borde/inte borde ta emot flyktingar? Och på samma sätt frågan om global uppvärmning?

Det här glappet som finns mellan vetenskap och metafysik som finns här är knepigt. Då det finns en del vetenskapliga fakta, men som inte ger helheten på om ett beslut borde tas för något (förhoppningsvis viktigt) och komplext.

Allt som man inte kan eller har tillräcklig information om är eller ter sig alltid knepigt.
Det finns inga problem mellan teoretisk filosofi och metafysiska frågor inom detta område.
Politiken föds (alla teorier) ur filosofi.
Locke, Marx, och alla andra som uppfann politiska idéer var filosofiskt förankrade.

[xion]

Så här skriver wikipedia (och ogillar någon det rekommenderar jag denne att uppdatera)

Bra att du har frågor.
Frågor är ett friskhetstecken för en filosof.
För min del börjar det bli brist på frågor.
En filosof utan frågor är som en bil som fått soppatorsk.
Vad gör man när man inte längre ser några intressanta frågor?

[Esther]

Så här skriver wikipedia (och ogillar någon det rekommenderar jag denne att uppdatera)

Bra att du har frågor.
Frågor är ett friskhetstecken för en filosof.
För min del börjar det bli brist på frågor.
En filosof utan frågor är som en bil som fått soppatorsk.
Vad gör man när man inte längre ser några intressanta frågor?

Man frågar sig själv om man drabbats av akut hybris och därmed tror man vet allt?
Beroende på svaret går man vidare eller ej.

[Algotezza]

Både idealism och materialism vilar på obevisbara metafysiska antaganden om verklighetens grundläggande natur. Idealister antar att verkligheten i grunden är andlig till sin natur, materialister att den är fysisk, materiell. Man måste börja med antaganden för att komma någonstans. När man väl antagit dem och vant sig vid dem, förefaller de självklara nästan axiomatiska. Utan de metafysiska grundantaganden som naturvetenskapen och annan vetenskap bygger på, hade vi inte haft någon naturvetenskap eller någon vetenskap alls.

Sedan finns metafysik som skällsord, använt av bl.a. en del naturvetare. De avfärdar andlighet som metafysik. Då har alltså metafysisk fått betydelsen andlig. Så resonerar t.ex. fysik- och mattelärare på mitt jobb.

[Pilatus]

Vad är motsatsen till en metafysisk fråga?

Kanske finns det grundläggande frågor där vi med stor säkerhet kan yttra oss utan att göra några djupare antaganden om verkligheten som den är oberoende av oss. Om vi säger "Jag borstar tänderna." Vi vet alla vad det är, vi sätter litet tandkräm på en liten borste med skaft. Sedan gnuggar vi tänderna, sköljer och spottar. Inte så invecklat och inte så metafysiskt.

En vetenskaplig fråga? En fråga där man kan med bestämdhet ge svaret? En fråga som kan besvaras direkt med input från upplevelser?

Aristoteles talade om det mest grundläggande, den första filosofin, generella utsagor, kategorier. Enklast uttryckt är metafysik utsagor om verkligheten som den är oberoende av våra sinnens förmåga, sådant vi inte kan uppleva. Men vi kan ibland säga något om världen. Vi upplever ju världen, bildar begrepp om vad vi antar om världen, vi har våra sinnens filter mellan världen och vår upplevelse. Men vi kan aldrig komma bortom världen som den tycks vara.

Så snart vi säger något om verkligheten så bygger detta på föreställningar om verkligheten.

Ref. filosofen Anna-Sofia Maurin

[Anders]

Vad är motsatsen till en metafysisk fråga?

Kanske finns det grundläggande frågor där vi med stor säkerhet kan yttra oss utan att göra några djupare antaganden om verkligheten som den är oberoende av oss. Om vi säger "Jag borstar tänderna." Vi vet alla vad det är, vi sätter litet tandkräm på en liten borste med skaft. Sedan gnuggar vi tänderna, sköljer och spottar. Inte så invecklat och inte så metafysiskt.

En vetenskaplig fråga? En fråga där man kan med bestämdhet ge svaret? En fråga som kan besvaras direkt med input från upplevelser?

Aristoteles talade om det mest grundläggande, den första filosofin, generella utsagor, kategorier. Enklast uttryckt är metafysik utsagor om verkligheten som den är oberoende av våra sinnens förmåga, sådant vi inte kan uppleva. Men vi kan ibland säga något om världen. Vi upplever ju världen, bildar begrepp om vad vi antar om världen, vi har våra sinnens filter mellan världen och vår upplevelse. Men vi kan aldrig komma bortom världen som den tycks vara.

Så snart vi säger något om verkligheten så bygger detta på föreställningar om verkligheten.

Ref. filosofen Anna-Sofia Maurin

Ett fenomen, är det något vi kan uttala oss om enbart beroende på våra sinnens förmåga? Kärleken, klimatfrågan, flyktingmottagning, marknadshyrornas lämplighet?
Tror det här är oerhört viktigt, då man kommer till sådant som miljö och flyktingmottagning. Annars blir det döda barn på stränder och kändisungar som skolkar som får styra och ställa. Om man skall vara brutal. Kan inte fatta varför man vräker resurser över, och forskar oerhört mycket på hur man skall diskutera svåra frågor av den typen. Roslings har fattat vinken. Deras ”metafysik” i Factfulness är strålande.

[Pilatus]

Roslings har fattat vinken. Deras ”metafysik” i Factfulness är strålande.

Nej, Rosling gjorde antaganden om verkligheten, självklart, som han inte kunde erfara. Och då är vi inne på metafysiken. Han studerade statistik och kunde jämföra tabeller om hur levnadsstandarden ökat, barnadödligheten minskat och mycket annat. De slutsatser han drog av detta hade han ofta goda skäl att anta, att de (någotsånär) motsvarade verkliga förhållanden. Det var i alla fall så han framställde sina utsagor. Men det är alltid metafysik att anta att en utsaga motsvarar något bortom vad han kunde förnimma.

Så snart vi säger något om verkligheten så bygger detta på föreställningar om verkligheten.

Frågan, är människokroppen något utöver molekyler, kemiska substanser, materia? Vad letar vi efter? Själen, men den hittade han ju aldrig René Descartes. Hur vi än väljer att besvara frågan hamnar vi i metafysiska antaganden om människans beskaffenhet. Den kritiske menar antagligen att all metafysik är meningslös, hur han nu kan veta det.

[Anders]

Roslings har fattat vinken. Deras ”metafysik” i Factfulness är strålande.

Nej, Rosling gjorde antaganden om verkligheten, självklart, som han inte kunde erfara. Och då är vi inne på metafysiken. Han studerade statistik och kunde jämföra tabeller om hur levnadsstandarden ökat, barnadödligheten minskat och mycket annat. De slutsatser han drog av detta hade han ofta goda skäl att anta, att de (någotsånär) motsvarade verkliga förhållanden. Det var i alla fall så han framställde sina utsagor. Men det är alltid metafysik att anta att en utsaga motsvarar något bortom vad han kunde förnimma.

Så snart vi säger något om verkligheten så bygger detta på föreställningar om verkligheten.

Frågan, är människokroppen något utöver molekyler, kemiska substanser, materia? Vad letar vi efter? Själen, men den hittade han ju aldrig René Descartes. Hur vi än väljer att besvara frågan hamnar vi i metafysiska antaganden om människans beskaffenhet. Den kritiske menar antagligen att all metafysik är meningslös, hur han nu kan veta det.

Vad mer exakt avser ditt nej?

Sen, grejen med Factfulness är inte siffrorna, utan hur en människa bör reagera på siffrorna.

[xion]

Antag att du tar fram ett papper och skriver ett ord på detta.
Bokstäverna på papperet kan uppfattas av dig och andra. Du kan välja att sudda bort dom om dom är skrivna med blyerts.
Bokstäverna är alltså fysik.
Tillsammans bildar bokstäverna ett ord som har en betydelse för dig, kanske också för andra.
Ordets betydelse är metafysik.
Betydelsen finns i ditt medvetande, inte i själva bokstäverna.
Klart som korvspad, eller hur?