Anders skrev:Algotezza skrev:Pengar i sig är ingenting - det är vad man gör med dem, för de ger möjligheter. Bl.a. att hjälpa andra.
Jag tror man känner så ju mer pengar man har i sin bakgrund. För mej är pengar trygghet, det som gör att jag och de mina kan överleva och ha en viss standard. Och så har det varit för alla i min släkt.
Jag växte upp i en familj med fem barn och en inkomst, och min far var folkskollärare. Ingen hög lön. Under våra 3 barns uppväxt var min fru hemma och vi levde på min lön. Jag gick till socialen en gång för att kolla hur mycket vi hade haft att röra oss med om vi fått socialbidrag i stället. Socialbidrag hade gett oss mer penagar att leva för än om jag jobbade. Det var först när barnen flugit ut och min fru utbildat sig till lärare och fått jobb som vi fått lite mer pengar att röra oss med. Nu har jag så jag kan dela med mig. Jag har fortsatt arbeta efter 67. Fyllde 68 i maj.
Jag har alltså inte gott om pengar "i min bakgrund". Jag har pengar nu så länge det varar pga att jag arbetat och fortfarande gör det. Livet som pensionär ser jag ej fram emot. Nu har jag pengar men ej tid, och då kommer jag att ha tid men sakna pengar.
Mina bröder och jag var bland de första i släkten som blev akademiker. Min fars släkt är bönder och min mors hantverkare.
Min far gick på seminarium i Lund så man kan iofs kalla honom halvakademiker.