xion skrev:iris skrev:
Det är väl bara att läsa innantill och vara - hur omöjligt det än är - rättvis. Det står - de blev utvalda.
Inte att de utvalde sig själva.
Och hur gick detta till rent praktiskt tror du?
Rent praktiskt? Patriarkerna ...
Moderator: Moderatorgruppen
xion skrev:iris skrev:
Det är väl bara att läsa innantill och vara - hur omöjligt det än är - rättvis. Det står - de blev utvalda.
Inte att de utvalde sig själva.
Och hur gick detta till rent praktiskt tror du?
iris skrev:xion skrev:iris skrev:
Det är väl bara att läsa innantill och vara - hur omöjligt det än är - rättvis. Det står - de blev utvalda.
Inte att de utvalde sig själva.
Och hur gick detta till rent praktiskt tror du?
Rent praktiskt? Patriarkerna ...
iris skrev:De nedtecknade narrativ som sedan utbreddes till allmän kunskap via att alla (när svennar fortfarande sprang omkring i djurhudar och resen av världen ägnade sig åt människooffer och barnamord) pojkar läste dessa narrativ och kunde dem - skapade en slags mindset hos detta folk.
iris skrev:Pilatus skrev:iris skrev:De nedtecknade narrativ som sedan utbreddes till allmän kunskap via att alla (när svennar fortfarande sprang omkring i djurhudar och resen av världen ägnade sig åt människooffer och barnamord) pojkar läste dessa narrativ och kunde dem - skapade en slags mindset hos detta folk.
Du får läsa på om klädedräktens historia, djurhudar brukar förknippas med stenålderstid. Hur menar du att nomadfolken i Kanaan gick klädda under denna tid?
Hur såg svennar ut för tvåtusen år sedan? Du kan alltid läsa Tactitus narrativ skrivna vid år 98.
Hur judarna såg ut? Titta på baksidan av myntet där de är avbildade:
iris skrev:Saken är bara att det är lögner. För judarna var ALLA läskunniga. Och såg till att förbli det. DÄRFÖR drog de på sig än mer avund när de kom hit till Europa - där visserligen djurhudar hade lagts på hyllan men folk ännu var extremt primitiva och kunde som gemeneman inte läsa eller skriva - och ... judarna kunde. De blev därmed arkitekter, de blev nära maktens folk rådgivare mm - för de hade dessa kunskaper och --- blev hatade.
Avund.
Same same...
iris skrev:Pilatus skrev:Du får läsa på om klädedräktens historia, djurhudar brukar förknippas med stenålderstid. Hur menar du att nomadfolken i Kanaan gick klädda under denna tid?
Hur såg svennar ut för tvåtusen år sedan? Du kan alltid läsa Tactitus narrativ skrivna vid år 98.
Hur judarna såg ut?
Pilatus skrev:iris skrev:Pilatus skrev:Du får läsa på om klädedräktens historia, djurhudar brukar förknippas med stenålderstid. Hur menar du att nomadfolken i Kanaan gick klädda under denna tid?
Hur såg svennar ut för tvåtusen år sedan? Du kan alltid läsa Tactitus narrativ skrivna vid år 98.
Hur judarna såg ut?
Du jämför Vespasianus 69-79 med Sverige under samma tid, räknas som järnålder. Inte en djurhud i sikte. Bilden jag valde är en skolplansch.
Vertumnus skrev:
Men vadan denna dräktpalaver?
Vertumnus skrev:Men vadan denna dräktpalaver?
iris skrev:Det är bara Pilatus som måste ha rätt...
Pilatus skrev:iris skrev:Det är bara Pilatus som måste ha rätt...
Vad håller du på med, iris?
He wore a tunic, called a chiton in Greek. Often you would have two: an outer one and a thinner inner one, sometimes called a sindon (Mark 14:63). An outer tunic in Judaea was invariably made of two pieces of material, one front and one back, joined at the shoulders and sides, with stripes running from shoulder to hem. The inner tunic could be made of one piece. This is a detail of interest to me, because Jesus is said in the Gospel of John (19:23-24) to have worn a one-piece tunic. John the Baptist asked people to give away their second tunic (see Luke 3:11). Wouldn’t Jesus have done so? In wearing only an inner tunic, he would have been dressed in very basic clothing.
Men’s tunics were usually knee-length. Long tunics (stolai) were worn by women or occasionally by wealthy men in high-honour positions. But Jesus states: “Beware of the scribes who desire to walk in long tunics (stolai), and to have salutations in the marketplaces, and have the most important seats in the synagogues and the places of honour at banquets” (Mark 12:38). Clearly he is not one of them.
Over a tunic, a man would wear a mantle (himation, Mark 10: 50). This was a large piece of woollen material. Power and prestige were indicated by the quality and colour: purple and certain types of blue and red. Jesus’s disciples see his clothing (mantle and tunic) transform into a bright white hue at the Transfiguration (Mark 9:3=Matt. 17:2), which means these were not coloured or bright white as a rule. In terms of the “before” and “after” of a washing powder advertisement, Jesus’s clothing was the “before”.
Thus in the end we see him as a man of Middle Eastern appearance, with scruffy, shortish hair and beard, wearing very basic clothing: a knee-length, thin, one-piece tunic and an undyed mantle.
With a close reading of the Gospels, it turns out that Jesus’s appearance coheres perfectly with his teaching. In advocating his disciples give away all but their essentials to the needy (Matt. 19:20-22), he practised what he preached. I wonder if we would recognise him, as he really looked, if we met him on the way.
Joan E Taylor is Professor of Christian Origins and Second Temple Judaism, King’s College London
iris skrev:Anders skrev:iris skrev:
Jag är det inte - däremot konstaterar jag hur läget är.
Läget idag är just detta: jag tror inte på det (whatevr) och DÅ... är det min sanning och den gäller...
Du brukar vara tydligheten själv, Iris, men det här om läget idag kan du gärna förtydliga lite.
Med glädje Anders (förtydligande).
För att göra saken förklarlig och vad som ligger under vår egen föreställning om vårt "rationella vetenskapliga jag" (som inte alls existerar då människan omöjligt är objektiv och neutral i sina föreställningar om världens och sitt eget vara) - är det emotionella.
Det emotionella är djupt liggande former av vårt ego. På dessa kommer sedan våra känslor (vilkas kontext utgörs av erfarenheter också - därmed förväntningar).
Detta sagt - kan vi konstatera att det vi säger eller TROR (eftersom det sistnämnda är just frågan här) om oss själva och verklighetens väv - även det externa i form av "värld" som finns utanför oss som är extremt sammansatt - är ytterst alltid baserat på emotioner och i detta känslor.
Vi tror på det som vi känner passar oss. Fast om detta är vi inte medvetna utan tror oss vara helt neutrala och vetenskapliga och rationella. Vilket vi inte är.
För att göra saker enkelt kan man säga att vi är digitala. Vi är helt enkelt inte neutrala (om detta tillstånd säger Gud: jag ska spy ut er (de ljumna).
Vi är därmed mörkrets människor som älskar nattens gärningar eller vi är motsatsen - vad vi däremot inte vill är erkänna oss till det första. Vi vill gärna alla se oss vara det sista men påstår samtidigt att den som behärskar den sista sfären inte existerar --- fast vi tror oss vara där i den sfären.
Detta är så klart ologiskt och konträrt till all slags logik. Men vi inser inte det då våra känslor bedrar oss.
Vi kan säga att det finns mörk materia och ljus materia - det kan bli lättare så. Och alla vi vill vara ljus materia men är egentligen mörk. Och (här kommer sak) när vi inte ens kan bekänna (lite vanvördigt sagt) den ljusa materians urgrund (Gud) men ändå vill vara del i den - vad vi gör då är ju ologiskt och vi tror saker vi inte har eller är.
Vetenskapen framstår för lekmän som vore det AXIOM - vilket det inte är. Det är förklaringsmodeller. För hur vi tänker oss det externa från oss är sammansatt och fungerar och det vi vet idag.
Vad vi borde koncentrera oss på - istället för det vi ändå inte kan veta fullt ut - är att lära känna Ljusets upphov - det vill säga ljus materias upphov --- det vill säga Gud. Det vill säga Livet självt.
Men det sk...er vi i. För att vi menar oss ändå ha allt och då kan vi visa vårt förakt för livets upphov och upprätthållare. Sådant är emotivit grundat högmod. Vilket vi alla lider av i olika grander - men kan befria oss ifrån.
lite så
iris skrev:iris skrev:xion skrev:Och hur gick detta till rent praktiskt tror du?
Rent praktiskt? Patriarkerna ...
Ja, det är ju den superkorta versionen av något ofattbart komplext. Vi skriver en liten saga "for your eyes only" ...
De nedtecknade narrativ som sedan utbreddes till allmän kunskap via att alla (när svennar fortfarande sprang omkring i djurhudar och resen av världen ägnade sig åt människooffer och barnamord) pojkar läste dessa narrativ och kunde dem - skapade en slags mindset hos detta folk. Denna mindset gick ut på att bli något emot den mänskliga naturen. Den mänskliga naturen är girighet, själviskhet, mord, stöld, barnamord och kvinnorov.
Som idag.
Detta folk - blev därmed --- genom detta studium (vi kristna vet detta genom de narrativ om den lille gossen från Nasareth som likt alla judiska små pojkar för 2000 år sedan) läste 8 timmar Tanah och sedan jobbade 8 timmar. Det gjorde de alla.
De var totalt unika.
När man läser de avundsjukas narrativ på Wiki idag har de skrivit att judarna inte alls var läskunniga - utan någon gubbe i något annat månggudadyrkande folk var det.
Saken är bara att det är lögner. För judarna var ALLA läskunniga. Och såg till att förbli det. DÄRFÖR drog de på sig än mer avund när de kom hit till Europa - där visserligen djurhudar hade lagts på hyllan men folk ännu var extremt primitiva och kunde som gemeneman inte läsa eller skriva - och ... judarna kunde. De blev därmed arkitekter, de blev nära maktens folk rådgivare mm - för de hade dessa kunskaper och --- blev hatade.
Avund.
Same same...
Min lilla korta historia är tyvärr sann. Och folket förblev mot alla odds - spridda ute i världen - ett enda folk. Via vad? Tanah, visshet om deras enhet i Gudstro och sin längtan: nästa år - i Jerusalem.
Också sant.
Återgå till "Religion och andlighet"
Användare som besöker denna kategori: 5 och 0 gäster