Melasu skrev:rekoj skrev:Wittgenstein skrev:[We] may not advance any kind of theory. There must not be anything hypothetical in our considerations. All explanation must disappear, and description alone must take its place.
Intressant, men bildteorin är väl en slags förklaring, och motsägelsen kvarstår, eller?
Det där är frågor vi varit inne på tidigare i denna tråden, och jag medger att det må vara lite knepigt att besvara. Påstod W själv att han hade någon "bildteori"? Eller är det hur andra tolkat honom?
Jag uppfattar det som att Wittgenstein själv aldrig påstod sig ha någon "teori" om något, och inte heller att hans syfte var att "förklara" något. Om andra tolkar det som att Wittgenstein hade teorier och försökte ge förklaringar, tänker jag att det är något som får stå för de själva. Det må vara deras egen tolkning av W, men jag menar då att de ska vara försiktiga med att påstå att deras egen tolkning är i linje med W:s avsikt.
Här kan det nog annars också vara värt att påpeka detta om att spela flera olika språkspel parallellt. Från visst språkspels perspektiv må det förefalla som självklart att detta handlar om både "teorier" och "förklaringar"...men det behöver inte betyda att W själv hade nån avsikt att spela just det språkspelet. Även om det till synes kan vara teorier och förklaringar behöver det inte vara i linje med någon primär intention.
Melasu skrev:rekoj skrev:Lösningens grund måste vara den egna insikten, inte lärarens auktoritet.
En plausibel förklaring om man gillar Wittgenstein tycker jag då. Jag har väl inte så mycket emot honom och har sett denna förklaring tidigare, men jag sväljer inte det direkt utan tror ändå att det faktum att man skall slänga trappan är förknippat med ovan nämnda motsägelse. Det passar för väl in i övrig text. Som jag ser det är nonsens nonsens och kan slängas, därigenom även Tractatus. Jag kan acceptera att det som du säger kan vara en delförklaring. I övrigt har jag läst att Wittgenstein som lärare var auktoritär, men det kan vara en skröna, det vet jag inte med säkerhet. Om det är så skulle det eventuellt passa in dåligt så som du beskriver det.
Men när lösningens grund är den egna insikten spelar det ju inte heller någon roll vad Wittgenstein sagt eller inte sagt. Det handlar då om att förstå själv och inte anförtro sig åt någon annans auktoritet. Angående Tractatus, så visst är det en bok som kan slängas. Själv skulle det nog inte falla mig in att rekommendera Tractatus för någon annan. Inte då bara för att boken är nonsens, men snarare då för att jag upplever att det är ganska ointressant nonsens. Men jag tror inte om Wittgenstein själv skulle hålla med om det, för honom var nog Tractatus mer viktig, trots dess "tomma" satser.
Wittgenstein var ganska kontroversiell som lärare. Han agade barnen när de var olydiga, eller kanske rent av bara för att de inte förstod. Det som var kontroversiellt var dock inte så mycket att han agade barn, för det ska ha varit vanligt att lärarna gjorde under den tiden, men Wittgenstein agade också flickorna - och det var att han agade flickor som gjorde att han hamnade i blåsväder, har jag läst. Efteråt åkte han i alla fall runt till barnens familjer och bad om ursäkt,,.. om det var nån tröst vet jag inte.
Men jag tror iaf att Wittgenstein som lärare (han undervisade matte, om jag inte missminner mig) ville att barnen skulle förstå, inte att de bara skulle repetera vad han själv sa, och grunden för den förståelsen borde rimligtvis vara egna insikten och inte ett förlitande till lärarens auktoritet.
Melasu skrev:Jaså, jag har fantasi. Ok, jag erkänner att jag inte har säkra kort på hand. Jag förberedde heller inte min inlägg heller utan det kom spontant. Jag tänkte som så att trappan möjligtvis kunde vara en väg ur tvivel och speciellt när man tvivlar på sig själv så kan man drabbas av kval och lidande, därigenom den då fantasifulla tolkningen av trappan. Men jag har inga direkta belägg för att Wittgenstein lidit på så sätt. Har alltid tänkt att antalet huvudargument har en symbolisk signifikans, men det är sant det kan vara fel och jag har inga bra belägg för detta heller. Wittgenstein talade tydligen ibland om att gå i kloster, så nåt religiös intresse måste han faktiskt dock ha haft. Totalt får jag erkänna att det inte räcker hela vägen för att jag skall kunna på ett bra sätt argumentera för min tolkning. Jag har alltid varit kortfattad, tyvärr. Men tackar för kommentar angående min argumentationsstil. Tyvärr är jag inte 100% påläst heller.
Det är ju upp till var och en att göra sin egen läsning och tolkning, jag vill inte bestrida detta. Får du ut något speciellt av en viss typ av läsning, då kan det väl det vara något att ta till vara på.
Själv är jag inte heller 100% påläst. Men jag uppfattar det som att det inte heller handlar om att vara 100% påläst...som liknelsen med Kejsarens nya kläder, där det inte handlar om att vara 100% påklädd...
