Vad tänker du på?

[Anders]

Därför borde alla jobba dagtid med det som deras lärare ser att de har driv och begåvning för. Då lägger du din kraft på din utbildning eller lärlingsskap i unga år och sen jobbet och familjen som vuxen. Och vilar ut som gammal. Problem solved.

Kierkegaard växte upp i en av Danmarks rikaste familjer... och jävlar vad han led av allt detta vad-göra-med-sitt-liv. Det här med Liberalism är klart överskattat.

[Algotezza]

Därför borde alla jobba dagtid med det som deras lärare ser att de har driv och begåvning för. Då lägger du din kraft på din utbildning eller lärlingsskap i unga år och sen jobbet och familjen som vuxen. Och vilar ut som gammal. Problem solved.

Kierkegaard växte upp i en av Danmarks rikaste familjer... och jävlar vad han led av allt detta vad-göra-med-sitt-liv. Det här med Liberalism är klart överskattat.

Oavsett om du jobbar eller går sysslolös kan du få ångest av en mängd olika orsaker. Du kan få det av att bryta mot ditt samvete exempelvis. Eller av stress, inte räcka till som medmänniska, förälder.

Den frihet jag talar om är inte så mycket fysisk frihet utan den andliga, att tänka vad vi vill och kan, att vi kan tro på vad vi vill - eller inte tro. Skapa en mening åt livet eller låta bli.

Var Kierkegaard en förgrundsgestalt för liberalismen?

Jobb är ett bra sätt att slippa försöka förstå sina känslor men det kanske är en lyx att försöka förstå sig själv och varför man agerar och reagerar som man gör, emotionellt och socialt. Fungerar arbete också som botemedel mot panikångest?

Många gräver ner sig i arbete som en flyktmetod och sedan när de går i pension befinner de sig i ett vakuum. Av frihet kanske. När man jonbbar har man pengar men inte tid och n som pensionär har man tid men inga pengar, är kanske en sanning idag.

Ångest är kanske också överskttat men det är populärt idag att berätta att man har det, liksom en rad andra diagnoser.

För egen del gillar jag att jobba och det har funkat bra som flyktmetod men också som läkning. Tänker jag.

[Anders]

Därför borde alla jobba dagtid med det som deras lärare ser att de har driv och begåvning för. Då lägger du din kraft på din utbildning eller lärlingsskap i unga år och sen jobbet och familjen som vuxen. Och vilar ut som gammal. Problem solved.

Kierkegaard växte upp i en av Danmarks rikaste familjer... och jävlar vad han led av allt detta vad-göra-med-sitt-liv. Det här med Liberalism är klart överskattat.

Oavsett om du jobbar eller går sysslolös kan du få ångest av en mängd olika orsaker. Du kan få det av att bryta mot ditt samvete exempelvis. Eller av stress, inte räcka till som medmänniska, förälder.

Den frihet jag talar om är inte så mycket fysisk frihet utan den andliga, att tänka vad vi vill och kan, att vi kan tro på vad vi vill - eller inte tro. Skapa en mening åt livet eller låta bli.

Var Kierkegaard en förgrundsgestalt för liberalismen?

Jobb är ett bra sätt att slippa försöka förstå sina känslor men det kanske är en lyx att försöka förstå sig själv och varför man agerar och reagerar som man gör, emotionellt och socialt. Fungerar arbete också som botemedel mot panikångest?

Många gräver ner sig i arbete som en flyktmetod och sedan när de går i pension befinner de sig i ett vakuum. Av frihet kanske. När man jonbbar har man pengar men inte tid och n som pensionär har man tid men inga pengar, är kanske en sanning idag.

Ångest är kanske också överskttat men det är populärt idag att berätta att man har det, liksom en rad andra diagnoser.

För egen del gillar jag att jobba och det har funkat bra som flyktmetod men också som läkning. Tänker jag.

Kierkegaard är nog ingen formell förgrundsgestalt för liberalismen. Men det är samma andas barn. Lockes two treasies är definitivt en förebild för liberalismen och där handlar det i princip om "ägande" människors rätt att hitte på. Lite som Nozick. Det är väl lite så, att oavsett vilken hotshotfilosof man var fordom, förutom undantaget Kant, så var man från en bakgrund som gav en väldigt mycket tid att gå och spekulera.

Jag tror att arbetet som institution handlar om andlig frihet. Fick mig faktiskt att fundera på ett av de många begrepp och symboler som Nazisterna våldtog - Arbeit macht frei. Det skall ha kommit från en roman av en Diefenbach på 1800-talet. Vore spännande att veta vad han skrev. Men jag kan förstå uttrycket - i en kontext av arbete.

Tänk såhår - De 8 timmarna (eller 6 om alla kommer överens om det), timmar vi lägger på arbetet är timmar vi lägger för det gemensamma. Det är inte vår fria tid, utan vi koncentrerar oss på det vi har att göra, och det har jag inte sett någon enda egentligen ha något problem med, från de höga chefer jag umgåtts med till de som hela dagarna satt och granskade kretskort i mikroskop på Datasaab. Man gör jobbet och det är en kollektiv syssla.

Sedan är du ledig och kan göra vad du vill med din fritid. Den kommer vara begränsad, så du behöver utnyttja den väl. Småbarnsåren - ingen fritid alls, ingen frihet alls, men vem går under på det? De flesta lyfter sig. Jag lyfte mig.

[Algotezza]

Därför borde alla jobba dagtid med det som deras lärare ser att de har driv och begåvning för. Då lägger du din kraft på din utbildning eller lärlingsskap i unga år och sen jobbet och familjen som vuxen. Och vilar ut som gammal. Problem solved.

Kierkegaard växte upp i en av Danmarks rikaste familjer... och jävlar vad han led av allt detta vad-göra-med-sitt-liv. Det här med Liberalism är klart överskattat.

Oavsett om du jobbar eller går sysslolös kan du få ångest av en mängd olika orsaker. Du kan få det av att bryta mot ditt samvete exempelvis. Eller av stress, inte räcka till som medmänniska, förälder.

Den frihet jag talar om är inte så mycket fysisk frihet utan den andliga, att tänka vad vi vill och kan, att vi kan tro på vad vi vill - eller inte tro. Skapa en mening åt livet eller låta bli.

Var Kierkegaard en förgrundsgestalt för liberalismen?

Jobb är ett bra sätt att slippa försöka förstå sina känslor men det kanske är en lyx att försöka förstå sig själv och varför man agerar och reagerar som man gör, emotionellt och socialt. Fungerar arbete också som botemedel mot panikångest?

Många gräver ner sig i arbete som en flyktmetod och sedan när de går i pension befinner de sig i ett vakuum. Av frihet kanske. När man jonbbar har man pengar men inte tid och n som pensionär har man tid men inga pengar, är kanske en sanning idag.

Ångest är kanske också överskttat men det är populärt idag att berätta att man har det, liksom en rad andra diagnoser.

För egen del gillar jag att jobba och det har funkat bra som flyktmetod men också som läkning. Tänker jag.

Kierkegaard är nog ingen formell förgrundsgestalt för liberalismen. Men det är samma andas barn. Lockes two treasies är definitivt en förebild för liberalismen och där handlar det i princip om "ägande" människors rätt att hitte på. Lite som Nozick. Det är väl lite så, att oavsett vilken hotshotfilosof man var fordom, förutom undantaget Kant, så var man från en bakgrund som gav en väldigt mycket tid att gå och spekulera.

Jag tror att arbetet som institution handlar om andlig frihet. Fick mig faktiskt att fundera på ett av de många begrepp och symboler som Nazisterna våldtog - Arbeit macht frei. Det skall ha kommit från en roman av en Diefenbach på 1800-talet. Vore spännande att veta vad han skrev. Men jag kan förstå uttrycket - i en kontext av arbete.

Tänk såhår - De 8 timmarna (eller 6 om alla kommer överens om det), timmar vi lägger på arbetet är timmar vi lägger för det gemensamma. Det är inte vår fria tid, utan vi koncentrerar oss på det vi har att göra, och det har jag inte sett någon enda egentligen ha något problem med, från de höga chefer jag umgåtts med till de som hela dagarna satt och granskade kretskort i mikroskop på Datasaab. Man gör jobbet och det är en kollektiv syssla.

Sedan är du ledig och kan göra vad du vill med din fritid. Den kommer vara begränsad, så du behöver utnyttja den väl. Småbarnsåren - ingen fritid alls, ingen frihet alls, men vem går under på det? De flesta lyfter sig. Jag lyfte mig.

Fast det du skriver motsäger ju inte direkt det jag skrivit att friheten ger ångest. Jag menar, om Kierkegaard hade ångest pga att han hade mycket fritid så bekräftar det min tes. Likaså om jobb och plikter gör oss mindre fria men gör att vi mår bättre och slipper ångesten, så bekräftar det också min tes, att friheten ger ångest och att vi på olika sätt försöker slippa den.

Sedan beror väl den posiitva känslan av frihet, den eftersträvansvärda frihetskänslan, på att man ser och har möjligeter som man inte alltid utnyttjar men att de finns där som en bordun i livet. Att känna att man saknar möjligheter ger å andra sidan känslan av ofrihet och mentalt fängelse, även om en person inte förverkligar sina drömmar mer när hon har möjligehter jämfört med när hon saknar dem.

En del av arbetet är för det gemensamma, annat för en själv, om vi tänker på det eknomiska.

Jag har alltid sett arbetet som något viktigt för egen del och att bidra till att hålla samhället igång. Det har också varit ett sätt att träffa andra på ett naturligt och vardagligt sätt, vilket jag känner av nu när jag bara jobbar på distans hemifrån.

En annan sak jag tänkt på är uttrycket avvtt vi är flockdjur men vi har också en sida som vetter åt ett annat håll, behovet av ensamhet. Det gäller att ha balans där.

[Anders]

Precis. Och jag kan tycka att den arbetstid som vi pendlat in mot - för de allra flesta - är just en bra balans. Lagom fullt upp men annat än en själv men ändå tid för sig själv.
Ang hemmasittandet så har det varit mina bästa jobbår de sista två, men mest för att mina nuvarande arbetsuppgifter är som klippta och skurna för Teams och Zoom. Sen är jag inte kungen av att komma på fyndiga kommentarer och skratta med vid ett fikabord heller. Men jag har uppskattat de tider då man förväntas vara 2 dagar/vecka på kontoret. Det blir så i mars är det sagt nu.

[David H]

Väldigt ofta har jag väldigt banala tankar.
Ibland har jag fått frågan vad jag tänker på.
Då blir jag generad.
För mina tankar kan vara förbjudna, löjliga, högtflygande, nördiga, nobla, medmänskliga, banala och mycket mer.
Ska jag avslöja mig eller skryta?
Alla dessa val!

Valet beror väl ofta på sammanhanget? Är det en trygg atmosfär där det finns personer som det går att lita på..då kanske det inte tar emot lika mycket att avslöja sig.

[David H]

Väldigt ofta har jag väldigt banala tankar.
Ibland har jag fått frågan vad jag tänker på.
Då blir jag generad.
För mina tankar kan vara förbjudna, löjliga, högtflygande, nördiga, nobla, medmänskliga, banala och mycket mer.
Ska jag avslöja mig eller skryta?
Alla dessa val!

Valet beror väl ofta på sammanhanget? Är det en trygg atmosfär där det finns personer som det går att lita på..då kanske det inte tar emot lika mycket att avslöja sig.

Jag gnäller bara!
Jag - och alla andra - får väl göra det, eller?

Ja, det får du. Upplever du att det är bästa sättet att bidra på så uppmuntrar jag dig gärna till det också. Klagomål kan nog ofta vara minst lika nyttigt som beröm. Har du inget att gnälla på i tråden om intersubjektivitet? Du klagade på att intersubjektivitet inte uppmärksammas, men sen när det skapas en tråd om intersubjektivitet, så har du inget att säga?

[Algotezza]

Väldigt ofta har jag väldigt banala tankar.
Ibland har jag fått frågan vad jag tänker på.
Då blir jag generad.
För mina tankar kan vara förbjudna, löjliga, högtflygande, nördiga, nobla, medmänskliga, banala och mycket mer.
Ska jag avslöja mig eller skryta?
Alla dessa val!

Valet beror väl ofta på sammanhanget? Är det en trygg atmosfär där det finns personer som det går att lita på..då kanske det inte tar emot lika mycket att avslöja sig.

Hur mycket finns att avslöja, kanske "det som är botten i dig också är botten i mig"? Det finns nog mycket att ömsesidigt känna igen när man känner sig trygg därtill genom att "blotta sig" och visa att "I am you and you are me and we are all together".

[David H]

Hur mycket finns att avslöja, kanske "det som är botten i dig också är botten i mig"? Det finns nog mycket att ömsesidigt känna igen när man känner sig trygg därtill genom att "blotta sig" och visa att "I am you and you are me and we are all together".

Mm, men kan nog vara lättare sagt än gjort. En människas olika försvarsmekanismer är omfattande, och medvetandet skyddas från att bli medvetet.

Livets största myt är kanske "jag"-begreppet. En människa delar på sig i mindre bitar, och sen förstår inte de olika delarna att de hör ihop, kanske rent av riktar vapen mot varandra, är det inte märkligt? Som att ena handen skulle gå till attack mot andra handen...

[David H]

24 februari 2022 är en dag som kommer gå till historien då krig i Ukraina utbröt i stor skala.

[Jörgen]

24 februari 2022 är en dag som kommer gå till historien då krig i Ukraina utbröt i stor skala.

Jo, tänkte byta tankar på flashback, men det var för mycket prat där, om rysstroll bland annat,
samma sak på YouTube, mina tankar skulle försvinna i floden,
Här på FF händer det däremot nästan ingenting.

Vem tror på den goda sidan mot den onda sidan?
Allt för många individer är begränsade i sin uppfattning av denna polarisering,
Det vet krigsprofitörerna - de flesta individer vill ha enkla sanningar, annars så får de huvudvärk.
Så då fabriceras till folket de enkla sanningar.

[Anders]

24 februari 2022 är en dag som kommer gå till historien då krig i Ukraina utbröt i stor skala.

Jo, tänkte byta tankar på flashback, men det var för mycket prat där, om rysstroll bland annat,
samma sak på YouTube, mina tankar skulle försvinna i floden,
Här på FF händer det däremot nästan ingenting.

Vem tror på den goda sidan mot den onda sidan?
Allt för många individer är begränsade i sin uppfattning av denna polarisering,
Det vet krigsprofitörerna - de flesta individer vill ha enkla sanningar, annars så får de huvudvärk.
Så då fabriceras till folket de enkla sanningar.

Onda och onda... Kina och Ryssland är maktcentra och har varit det under århundraden. Murens fall innebar inte att vi är en massa syskon som tycker om varann. Naturligtvis handlar konflikten om dollar och rubel som vanligt, och med ett väst som inte direkt är stabilt som på Bush d:ä och Clintons dagar, och som dessutom byggt bort sin kärnkraft och gjort sig beroende av rysk gas, det är väl egentligen inget överraskande även om det är chockerande. Att Ukraina och Ryssland har ett långt och komplicerat förhållande och att Ryssarna inte direkt jublade då Ukraina förklarade sig fria är väl inte så överraskande. Så länge det var ryssvänner i regering så var det väl OK, men då Ukraina skall bli EU och Nato, knappast. Nu har det ju tagit sig våldsammare former än antagligen vad till och med de flesta i den "ryska regeringen" hade tänkt sig, men likväl, samma maktspel som inte springer och gömmer sig. Framför allt känns det väldigt lämpligt om näste amerikanska president blir nåt i stil med de senare 1900-talets presidenter, som kan visa att det finns kraft bakom friheten. Presidenterna under 2000-talet har inte direkt på allvar försökt göra America great på ett sant great sätt. Reagan-Bush-Clinton. Det var bra tider för världsfreden.

Det blir riktig jobbigt om Ping börjar mullra mot Taiwan och Putin börjar skramla mot Baltikum.

[David H]

Onda och onda... Kina och Ryssland är maktcentra och har varit det under århundraden. Murens fall innebar inte att vi är en massa syskon som tycker om varann. Naturligtvis handlar konflikten om dollar och rubel som vanligt, och med ett väst som inte direkt är stabilt som på Bush d:ä och Clintons dagar, och som dessutom byggt bort sin kärnkraft och gjort sig beroende av rysk gas, det är väl egentligen inget överraskande även om det är chockerande. Att Ukraina och Ryssland har ett långt och komplicerat förhållande och att Ryssarna inte direkt jublade då Ukraina förklarade sig fria är väl inte så överraskande. Så länge det var ryssvänner i regering så var det väl OK, men då Ukraina skall bli EU och Nato, knappast. Nu har det ju tagit sig våldsammare former än antagligen vad till och med de flesta i den "ryska regeringen" hade tänkt sig, men likväl, samma maktspel som inte springer och gömmer sig. Framför allt känns det väldigt lämpligt om näste amerikanska president blir nåt i stil med de senare 1900-talets presidenter, som kan visa att det finns kraft bakom friheten. Presidenterna under 2000-talet har inte direkt på allvar försökt göra America great på ett sant great sätt. Reagan-Bush-Clinton. Det var bra tider för världsfreden.

Det blir riktig jobbigt om Ping börjar mullra mot Taiwan och Putin börjar skramla mot Baltikum.

Är du mer intresserad av att förstå eller sprida din version av händelseförloppet? Jag menar inte att det du skriver är grundlöst, men verkligheten är ofta komplex. Gällande amerikanska presidenter så kan jag tycka det blir lite av en anakronism att försöka placera in presidenter från 1900-talet till en dagsaktuell kontext på 2020-talet. Hela samhället är annorlunda nu, och t ex en nutida Clinton eller Bush dä tror jag inte skulle uppfattas på samma sätt nu som de gjorde då. Förutsättningarna är annorlunda. Vad som behövs är väl en president som är väl orienterad i samtiden tänker jag. Det går inte att gå tillbaka till vad som var förr. Önskar man nåt bättre än vad som är nu, gäller det att blicka framåt tror jag. Håller i övrigt med om det du skriver i sista meningen.

[David H]

24 februari 2022 är en dag som kommer gå till historien då krig i Ukraina utbröt i stor skala.

Jo, tänkte byta tankar på flashback, men det var för mycket prat där, om rysstroll bland annat,
samma sak på YouTube, mina tankar skulle försvinna i floden,
Här på FF händer det däremot nästan ingenting.

Vem tror på den goda sidan mot den onda sidan?
Allt för många individer är begränsade i sin uppfattning av denna polarisering,
Det vet krigsprofitörerna - de flesta individer vill ha enkla sanningar, annars så får de huvudvärk.
Så då fabriceras till folket de enkla sanningar.

Jag tror på kampen mellan gott och ont, men knappast att ena sidan är 100% god och andra parten är 100% ond. Vad vore annars alternativet? Att alla handlingar är precis lika goda eller precis lika onda? Verkligheten är komplex, men att ta bort moraliska aspekten och säga att gott och ont inte existerar tror jag inte ger mer sanna verklighetsbeskrivningar.
Mycket tror jag handlar om att kunna väga saker mot varandra. Det räcker inte med att du har ett bra argument för en viss positionering, om ett ännu bättre argument finns för en annan positionering. Och är det två grupper som båda visar brister kan det vara värt att stödja den grupp som visar den mindre bristen.

[hakkapeliitta]

Ukraina har kommit i kläm mellan Ryssland och imperialistiska EU/USA.
EU/USA har ett konstant behov att utvidga sina gränser. Handlar om geopolitik hur annars tolka att EU har skräpländer som Bulgarien och Rumänien med som inte tillför något positivt? EU är ett skitprojekt vars enda syfte är dels politiskt, dels utvidga marknader till gagn för ett fåtal.

Orange revolutionen (2005) kan sägas vara startpunkten till dagens problematik. Presidentvalet då var mellan den ryssvänlige Viktor Janukovytj och orangeledaren Viktor Jusjtjenko.
Valet gick till en andra omgång där ryssvänlige Janukovytj vann men naturligtvis underkändes valet av EU/USA, haha….
Vem hade trott nåt annat?

I presidentvalet 2010 vann den ryssvänlige Viktor Janukovytj, ett rejält bakslag för EU/USA och alla CIA-operationer som ständigt försökt destabilisera landet.

Jag själv är rätt neutral i konflikten, jag förstår Putin som känner sej alltmer hotad av globalismen, sen förstår jag även EU och USA som i sann imperialistisk anda vill utvidga sina marknader och ser Ryssland som potentiell jungfrulig marknad med enorma naturtillgångar och med 170 miljoner konsumenter redo att exploateras. Hela Ukraina ska göras till en supermarket.