Finns Gud?

[Anders]

Jag måste vara bra korkad som aldrig egentligen förstått det där med mening och syfte i en existentiell mening. Man bara lever på och försöker göra det bästa av det, liksom.

[Pilatus]

Jag måste vara bra korkad som aldrig egentligen förstått det där med mening och syfte i en existentiell mening. Man bara lever på och försöker göra det bästa av det, liksom.

Men vi är ju inte vegeterande individer, inte heller djur är det. Jag känner till människor som försökt ge bort en undulat, den dog kort efter. Meningen i dess tillvaro hade försvunnit. Det finns mängder av historier med liknande innebörd. Tänk efter, Anders, vi finns alla i ett sammanhang där vi hela tiden finner det meningsfullt att göra dagens sysslor.

[Anders]

Jag måste vara bra korkad som aldrig egentligen förstått det där med mening och syfte i en existentiell mening. Man bara lever på och försöker göra det bästa av det, liksom.

Men vi är ju inte vegeterande individer, inte heller djur är det. Jag känner till människor som försökt ge bort en undulat, den dog kort efter. Meningen i dess tillvaro hade försvunnit. Det finns mängder av historier med liknande innebörd. Tänk efter, Anders, vi finns alla i ett sammanhang där vi hela tiden finner det meningsfullt att göra dagens sysslor.

Jo det finns en mening i sysslorna i sig, och jag kan ju vara användbar för diverse kommuniteter, men rent existensiellt har jag, eller känner jag inget vidare syfte och har inget behov av det.

[Pilatus]

Men vi är ju inte vegeterande individer, inte heller djur är det. Jag känner till människor som försökt ge bort en undulat, den dog kort efter. Meningen i dess tillvaro hade försvunnit. Det finns mängder av historier med liknande innebörd. Tänk efter, Anders, vi finns alla i ett sammanhang där vi hela tiden finner det meningsfullt att göra dagens sysslor.

Jo det finns en mening i sysslorna i sig, och jag kan ju vara användbar för diverse kommuniteter, men rent existentiellt har jag, eller känner jag inget vidare syfte och har inget behov av det.

Det finns den mening vi nämnt, men ingen metafysisk (divina significatio).
För övrigt får vi väl sjunga med så gott vi mäktar: så lunka vi så småningom från Bacchi buller och tumult, ...

[Pilatus]

Det finns den mening vi nämnt, men ingen metafysisk (divina significatio).
För övrigt får vi väl sjunga med så gott vi mäktar: så lunka vi så småningom från Bacchi buller och tumult, ...

Kul!
Men alla påståenden om Gud är spännande. Smisk skriver 17/12
"Gud hanterar mening, syfte och moralitet mm, alltså värdeaspekter, av tillvarons natur i först hand."
Och jag frågar hur Smisk vet det. Inget svar. Bara hen som känner Gud vågar uttala sig om Guds natur.
Alla som frågar sig Finns Gud? vill veta. Eller?

Det som finns är vår syn på Gud och den har varierat en del genom historien. I dag är vi litet självupptagna och ser gärna Gud som (i alla fall till en stor del) vår bild i spegeln. Ingen på forumet har refererat till en bestämd gestaltning, eller så har jag missat vad slags gudsbild som man refererat till. De som tror på Gud har säkert, i likhet med Kant, bestämt sig för att han existerar (postulerat Guds existens). Det finns ett behov av att få tröst och mening, för ibland kan livet vara mycket prövande.

[Anders]

Jo det finns en mening i sysslorna i sig, och jag kan ju vara användbar för diverse kommuniteter, men rent existentiellt har jag, eller känner jag inget vidare syfte och har inget behov av det.

Det finns den mening vi nämnt, men ingen metafysisk (divina significatio).
För övrigt får vi väl sjunga med så gott vi mäktar: så lunka vi så småningom från Bacchi buller och tumult, ...

Kul!
Men alla påståenden om Gud är spännande. Smisk skriver 17/12
"Gud hanterar mening, syfte och moralitet mm, alltså värdeaspekter, av tillvarons natur i först hand."
Och jag frågar hur Smisk vet det.
Inget svar.
Bara hen som känner Gud vågar uttala sig om Guds natur.
Alla som frågar sig Finns Gud? vill veta. Eller?

Tror inte man nödvändigtvis måste veta? Tro, hopp och kärlek.Har aldrig hört ”jag vet på Gud”

[Anders]

Men vi är ju inte vegeterande individer, inte heller djur är det. Jag känner till människor som försökt ge bort en undulat, den dog kort efter. Meningen i dess tillvaro hade försvunnit. Det finns mängder av historier med liknande innebörd. Tänk efter, Anders, vi finns alla i ett sammanhang där vi hela tiden finner det meningsfullt att göra dagens sysslor.

Jo det finns en mening i sysslorna i sig, och jag kan ju vara användbar för diverse kommuniteter, men rent existentiellt har jag, eller känner jag inget vidare syfte och har inget behov av det.

Det finns den mening vi nämnt, men ingen metafysisk (divina significatio).
För övrigt får vi väl sjunga med så gott vi mäktar: så lunka vi så småningom från Bacchi buller och tumult, ...

Och det är just den här metafysiska meningen med livet jag inte känner något som helst behov av. Eller att” göra något med sitt liv”.

[Pilatus]

Det finns den mening vi nämnt, men ingen metafysisk (divina significatio).
För övrigt får vi väl sjunga med så gott vi mäktar: så lunka vi så småningom från Bacchi buller och tumult, ...

Och det är just den här metafysiska meningen med livet jag inte känner något som helst behov av. Eller att” göra något med sitt liv”.

Men kommer vi undan med att bara blint lunka med? Vi kan inte bli eviga annat än i glömskan efter oss, men vi hoppas ändå litet att någon skall minnas oss och nämna våra namn då vi inte längre är med.

[Anders]

Det finns den mening vi nämnt, men ingen metafysisk (divina significatio).
För övrigt får vi väl sjunga med så gott vi mäktar: så lunka vi så småningom från Bacchi buller och tumult, ...

Och det är just den här metafysiska meningen med livet jag inte känner något som helst behov av. Eller att” göra något med sitt liv”.

Men kommer vi undan med att bara blint lunka med? Vi kan inte bli eviga annat än i glömskan efter oss, men vi hoppas ändå litet att någon skall minnas oss och nämna våra namn då vi inte längre är med.

Lunka med och lunka med. Leva ett liv som en hyggligt fungerande medborgare. Om nån skall nämna mig efteråt? Nja.om man kläcker nåt riktigt klokt som ger eko även i framtiden, kanske. Men läsning av filosofi och fakta i största allmänhet ger de tankarna automatiskt. Läsning är i generna, starkt främjat av webben, och reaktionerna kommer av sig själva. Sen är man väl vare sig einstein, wittgenstein eller nån stein alls. Men om tankarna blir en produkt, så blir det så. Annars - i mitt jobb gör jag numer något jag känner bidrar till ett bra samhälle. Det ger tillfredsställelse.p
Men som hrannungarna som vill göra om världen blir jag aldrig.

[Smisk]

Om Gud ej är observerbar beror bevis på hens existens hur man tolkar det observerbara. Då är Gud ett observerbart och empirskt ingenting. Ingenting kan tolkas som "inte ett ting eller objekt". Gud som det yttersta subjektet kan aldrig objektifieras. Då är det bara bilden av Gud man talar om. Kan vi tala om något annat?

Det finns gott om saker vi utgår ifrån existerar men som vi inte kan observera.
Alla direkta erfarenheter kan inte observeras, istället är det med dem vi erfar saker.
Jag utgår ifrån att någon kan läsa denna texten för att jag förstår att andra kan ha ett inre med.

Inom Vedanta så är Gud då alltså rent universellt medvetande och det har inga egenskaper vi kan tilldela det med tänkandet eller empiriskt. Det är existensens fundamentala natur och frågan där är inte om Gud existerar utan om något som helst annat existerar.

[Smisk]

Om nån säger ”kan vara”, har denne gjort anspråk på att veta något?

Precis, jag har inte gjort något sådant anspråk i detta fall.

[Smisk]

Den här tråden skulle lika gärna ha kunnat heta "Flykten från meningslösheten".
Det är nämligen precis vad det handlar om. Jag har umgåtts en hel del med troende människor. Här på bondvischan är många religiösa.
Dom brukar säga att "finns inte Gud så vore ju allt meningslöst". Därför föredrar dom at tro.
Meningslöst eller meningsfullt.
Precis som om det inte skulle kunna finnas något där emellan.
Tron blir räddaren från meningslösheten.
Men mening förutsätter syfte. Allt vi gör har ett syfte. Därför tror vi att allt omkring oss också måste ha ett syfte. Annars vore ju allt omkring oss meningslöst.
Ett syfte kräver ett subjekt. Därför har vi uppfunnit Gud som härbärgerar denna mening och syfte.
Om jag försöker tänka mig in i hur Gud skulle se på saken.
Vilket är då hans syfte? Vad förväntar sig Gud av mig?
Skulle han kräva tillbedjan, vördnad och underkastelse? Knappast. Så är fallet med Jordiska härskare och diktatorer. Inte med en Gud som förutsätts vara perfekt och felfri. Skulle han vilja att vi byggde helgedomar med utsmyckningar där vi "dansar runt guldkalven". Icke.
Om Gud har skapat mig så som jag är, så är allt jag behöver göra är att göra så gott jag kan utifrån min natur.
Jorden är det enda Paradiset och ormen är vår egen dumhet. Vi väljer eller tolererar ledare som mördar, skövlar och förstör.

Precis, jag har uttryckt detta perspektiv ett par gånger med.

Däremot skulle jag inte kalla det en flykt utan ett skapande. Alla mentala aktiviteter ser jag som något som skapas genom oss och hur vi fungerar. Vi är vidare skapade så som existensen är och fungerar både med fysiska egenskaper, mentala och själsliga.

För en del så är tanken av en skapare som en genväg eller metod om man så vill för att få till moralitet, skönhet och andlighet.
Eftersom vi inte kan veta något om dessa saker genom logik eller våra 5 sinnen så behöver vi förhålla oss till dem på annat sätt. Med intuition, känslor, kreativitet, intersubjektivitet osv.

Alltså på samma sätt som exempelvis en tro.

[Smisk]

Jag måste vara bra korkad som aldrig egentligen förstått det där med mening och syfte i en existentiell mening. Man bara lever på och försöker göra det bästa av det, liksom.

Men vi är ju inte vegeterande individer, inte heller djur är det. Jag känner till människor som försökt ge bort en undulat, den dog kort efter. Meningen i dess tillvaro hade försvunnit. Det finns mängder av historier med liknande innebörd. Tänk efter, Anders, vi finns alla i ett sammanhang där vi hela tiden finner det meningsfullt att göra dagens sysslor.

Jo det finns en mening i sysslorna i sig, och jag kan ju vara användbar för diverse kommuniteter, men rent existensiellt har jag, eller känner jag inget vidare syfte och har inget behov av det.

Jag är övertygad om att det är olika hjärnors sätt att arbeta på som delvis bidrar till detta.
Det är inte för att du är dum utan att den vänstra hjärnhalvan är dominant tillsammans med lite andra faktorer.

[Smisk]

Om Gud ej är observerbar beror bevis på hens existens hur man tolkar det observerbara. Då är Gud ett observerbart och empirskt ingenting. Ingenting kan tolkas som "inte ett ting eller objekt". Gud som det yttersta subjektet kan aldrig objektifieras. Då är det bara bilden av Gud man talar om. Kan vi tala om något annat?

Det finns gott om saker vi utgår ifrån existerar men som vi inte kan observera.
Alla direkta erfarenheter kan inte observeras, istället är det med dem vi erfar saker.
Jag utgår ifrån att någon kan läsa denna texten för att jag förstår att andra kan ha ett inre med.

Inom Vedanta så är Gud då alltså rent universellt medvetande och det har inga egenskaper vi kan tilldela det med tänkandet eller empiriskt. Det är existensens fundamentala natur och frågan där är inte om Gud existerar utan om något som helst annat existerar.

Om jag säger "Inom kristenheten så är Gud" och ger en definition så får jag hur många invändningar som helst.
Varför ska jag eller nån annan tro att det du säger vad Gud är "Inom Vedanta" är sant?

Det skall du inte. Du sätter orden i munnen på mig. Jag tror inte på någon Gud och har inga avsikter att övertyga någon om det eller något annat.

Du missförstår mig.

[David H]

Citerar från poesi-tråden:

Jag har sjungit i kyrkokör i mer än 30 år trots att jag är ateist.
Många texter innehåller mycket poesi som jag kan ta till mig i alla fall. Till exempel denna:

"Led mig Gud
Led mig i rättfärdighet
Låt mina ögon se din väg.
Ty endast du Gud, endast du
låter själen få ro och trygghet"

Istället för Gud tänker jag mig istället mitt förnuft
Låt förnuftet leda mig
Låt mina ögon välja den rätta vägen
Ty endast då kan jag leva i ro och trygghet

Kanske är det så att för dig är ditt förnuft Gud,, och då skulle jag kunna svara med att för mig är min okunskap Gud. Gud är inte svaret som jag har, men Gud är svaret som jag söker. Och jag tror på att Gud finns, på liknande sätt som att jag tror på att jag lider av okunskap, att det finns något okänt för mig att lära om det goda och det sanna.