Vad är - TID??

[Rising]

Är det kanske KLOCKAN, som är svaret på frågan???

Näää, va? Klockan simulerar ju bara tiden, och dessutom bara såsom vi upplever den här på jorden. Vad var det Einstein teoriserade kring för tidtagare? Någon sorts apparat med en ljusstråle som flög fram och tillbaka mellan två speglar, visst var det så? Den teoretiska tidtagaren kan väl vara svaret på frågan, men ingen annan. (Eftersom ljusets hastighet är konstant)

Och det är väl svaret på frågan överhuvudtaget; tid är en process; och den skiljer sig åt från alla andra processer genom att den är processen av processer.

Den "psykologiska tiden" det talades om ovan är alltså upplevelsen av en individs inre processer (minnen, förnimmelser o.dyl), medan den faktiska tiden grundar sig på en konstant process; ljusets hastighet.

[Angelina]

Tiden speglar händelseförloppet. Tiden saktar ned upplevelserna så att vi kan reflektera över dem. Men vad är tiden? Den utdragna materian? En bubbla av expanderad rymd? En skapad sfär av densitet och tröghet. Den fysiska dimensionen är beroende av tid, annars kollapsar den.

[Stefan]

I Filosfiska undersökningar citerar Wittgenstein Augustinus, som säger så här om tiden:

What then is time? If no one asks me, I know what it is. If I wish to explain it to him who asks, I do not know.

Kärnfullt, tycker jag.

[Rising]

I Filosfiska undersökningar citerar Wittgenstein Augustinus, som säger så här om tiden:

What then is time? If no one asks me, I know what it is. If I wish to explain it to him who asks, I do not know.

Kärnfullt, tycker jag.

Fast... Är det verkligen det? Det låter ju visserligen som ett utslag av blygsamhet; "jag kan inte förklara vad tid är", men är det i egentligen någon skillnad på det uttalandet och att säga "tja, jag kan inte förklara vad tid är, men jag vet ändå vad det är, och eftersom jag tagit del av andras försök till förklaringar så betyder det att jag också vet att de allihop har fel. Men, och det här är det fina med kråksången, jag behöver inte förklara varför de har fel, för; som jag sade i början; så har jag svurit mig fri från allt sådant ansvar genom att antyda att tid i själva verket är omöjligt att förklara."

Jag tycker det är fint att tänka som Augustinus, men finns det verkligen någon annan anledning att göra den typen av uttalanden än sådana som bottnar i intellektuell fåfänga? Trodde Augustinus verkligen att någon skulle ha nytta av att ta del av hans intetsägande tankar om tid? (=fåfänga) Ville han bara, utan att ha något på fötterna, rikta kritik mot andra som trott sig komma med giltiga förklaringar? (=fåfänga) Eller gillade han bara att höra sin egen röst och se sina egna tankar nedpräntas i text? (=fåfänga)

Nu finns det visserligen få saker som det är så lätt att hänföras av såsom andra personers fåfänga, men jag tror vi gör bäst i att låta bli i det här fallet.

[laotzu]

En central fråga för den empiriska metafysikens trotjänare verkar vara om tid är en del av eller en förutsättning för yttervärlden. Om detta vet jag föga. Allt jag kan bidra med är egna reflektioner.

Upplevelsen är full av regelbundenhet. Utöver att inge en känsla av trygghet möjliggör detta struktur och planering, vilket i sin tur inger en än starkare trygghetskänsla. Tänk så tryggt det skulle kännas om vi planerade allt, precis allt. Och så pragmatiskt det vore sen! (Om andra människor sen redan har en tidsindelning kan man i värsta fall tvinga på dessa människor sin egen... jag menar, för trygghets skull. Eller vadå, i värsta fall? Etiskt är vi tvungna att undsätta de stackars psykiskt nödsatta, idioterna: Oförstånd är inte trygghet, inte riktig trygghet. Riktighet i allmänhet och riktig trygghet i synnerhet är en rättighet!)

Insikten om medvetandets begränsningar föder intet trygghet. Glitchar i medvetandeströmmen till trots är den allt vi har. Flykten från total mental kollaps föder tron på något utanför, något beständigt, det fulländade, det ofelbara. (Låt oss kvantifiera det, vad det än är!)

Så trygg jag känner mig nu, på avstånd, från trygghetens källa, dum och ovetande.

Hälsningar från underjordisk sommar vid ett kylaggregat,
Gustaf

PS. Vad är det att fråga, Vad är? DS.

PS2. Sådana här inlägg brukar jag aldrig posta. Svammel. Ska dock försöka vädra mina tankar, även om de som dessa är flummiga, lite mer frekvent. Skyll inte på mig: Skyll på hovnarr! DS2.

[daemonion]

Suchanother:

Psykologisk tidsuppfattning, vad är det?
När du har en tid att passa vad väljer du? Din "psykologiska tid"?
Sicket flumsnack.

Vi pratar om två olika saker här:

Dels den kronologiska tiden som är ett sätt att mäta förändringar
i naturen. När jorden snurrat ett varv runt solen har ett år gått.
Kronologiska tiden kanske skulle kunna liknas vid ett verktyg, nu säger vi att det är år 2006 efter vanlig tideräkning, och vi har kommit fram till detta genom att vi skapat en kalender som vi utgår ifrån och sedan "räknar vi upp" tiden genom att mäta/observera förändringar i naturen. (jag inkluderar sådant som atomklockor i detta naturbegrepp)
Sedan kan man förstås ifrågasätta vilket som är det bästa sättet att mäta dessa naturliga förändringar på.

Dels pratar jag om den psykologiska tiden, d.v.s subjektiva *uppfattningen* om hur mycket tid som gått. Du kan ju *tro* att två kronologiska timmar gått fast klockan visar att bara en kronologisk timme gått.

Självklart skulle det jag sagt vara väldigt flummigt om jag hade förväxlat
kronologiska tiden och psykologiska tiden. Jag ifrågasätter inte att vi rättar oss efter klockorna när vi avtalar möten o.s.v. (under förutsättning att vi har en klocka vill säga)

[Inkognito]

Här beskrivs de olika dimensioner på ett pedagigiskt och bra sätt, det kan kanske ge lite klarhet i det hela.
http://www.tenthdimension.com/flash2.php

[J R Auk]

I Filosfiska undersökningar citerar Wittgenstein Augustinus, som säger så här om tiden:

What then is time? If no one asks me, I know what it is. If I wish to explain it to him who asks, I do not know.

Kärnfullt, tycker jag.

Fast... Är det verkligen det? Det låter ju visserligen som ett utslag av blygsamhet; "jag kan inte förklara vad tid är", men är det i egentligen någon skillnad på det uttalandet och att säga "tja, jag kan inte förklara vad tid är, men jag vet ändå vad det är, och eftersom jag tagit del av andras försök till förklaringar så betyder det att jag också vet att de allihop har fel. Men, och det här är det fina med kråksången, jag behöver inte förklara varför de har fel, för; som jag sade i början; så har jag svurit mig fri från allt sådant ansvar genom att antyda att tid i själva verket är omöjligt att förklara."

Jag tycker det är fint att tänka som Augustinus, men finns det verkligen någon annan anledning att göra den typen av uttalanden än sådana som bottnar i intellektuell fåfänga? Trodde Augustinus verkligen att någon skulle ha nytta av att ta del av hans intetsägande tankar om tid? (=fåfänga) Ville han bara, utan att ha något på fötterna, rikta kritik mot andra som trott sig komma med giltiga förklaringar? (=fåfänga) Eller gillade han bara att höra sin egen röst och se sina egna tankar nedpräntas i text? (=fåfänga)

Nu finns det visserligen få saker som det är så lätt att hänföras av såsom andra personers fåfänga, men jag tror vi gör bäst i att låta bli i det här fallet.

Du tolkar uttalandet som du vill.

Jag ser i det ett försök att uttrycka relationen till "tid" och sedan relationen till begreppet "tid".

Inget fåfängt utan ett försök att förmedla den komplikation som han upplever inför sin uppfattning av "tid".

Jag tror inte hans uttalande relaterar till någon annans uttalande om tid och inte heller sätter sig över andras uttalande om tid.

Det är en generell osäkerhet som han söker uttrycka.

Enligt min tolkning.

Trodde Rising verkligen att någon skulle ha nytta av att ta del av hans intetsägande tankar om Augustinos tankar om tid? (=fåfänga) Ville han bara, utan att ha något på fötterna, rikta kritik mot andra som trott sig komma med giltiga förklaringar, på Augustinos tankar om tid? (=fåfänga) Eller gillade han bara att höra sin egen röst och se sina egna tankar nedpräntas i text? (=fåfänga)

Passar det inte in på din text också?
Så även på många texter.
Tänkvärt men inte eftertanksamvärt.

[J R Auk]

Vi baserar vårat varande på det vi sparat som varit varande.
Därav tiden. Att vi kan spara det som varit i en bild gör att vi kan benämna förändring som periodiskt.
Annars är det förändring som leder till förändring som leder till förändring osv.

Min fråga för dagen, finns tiden någon annanstans än där den är.

Finns tiden utan subjektet.

[Rising]

Trodde Rising verkligen att någon skulle ha nytta av att ta del av hans intetsägande tankar om Augustinos tankar om tid? (=fåfänga) Ville han bara, utan att ha något på fötterna, rikta kritik mot andra som trott sig komma med giltiga förklaringar, på Augustinos tankar om tid? (=fåfänga) Eller gillade han bara att höra sin egen röst och se sina egna tankar nedpräntas i text? (=fåfänga)

Passar det inte in på din text också?

Jo, men du har ju alldeles på pricken rätt!

[J R Auk]

Va bra för det är allt för sällan som jag har det

[sethny]

Tid är något som vi upplever då allt förändras hela tiden, tiden är ju rent fysiska förändrigar vår blir till sommar natt blir till dag osv av dessa förändringar har vi börjat räkna tid som ett hjälpmedel i vår materiella utveckling.

[* KYREUS *]

Så du anser att tiden har med vår materiella utveckling att göra? Inte den själsliga och psykologiska?

Undrande *KADMOZ

[suchanother]

Hej Kadmos,
du skriver anno 2006 så tydligen är tiden mätbar och har en kvantitativ egenskap.
Men har tiden en kvalitativ egenskap ock? Einstein skulle säkert svara ja på frågan. Vi har bara en tid så någon jämförelse är omöjlig men är tiden bara ett kontinuum, ett jämnt flöde utan språng och kvalitativa skillnader?

[Inkognito]

"Vi har bara en tid så någon jämförelse är omöjlig men är tiden bara ett kontinuum, ett jämnt flöde utan språng och kvalitativa skillnader?"
Det stämmer inte. Tiden är relativ till ens hastighet.
Ju fortare man rör sig desto långsamera går tiden i förhållande till de som rör sig långsamare än sig själv.

/Inkognito