Feminism

Moderator: Moderatorgruppen

Cizzif
Inlägg: 1
Blev medlem: 28 mar 2004 17:16

Feminism

Inläggav Cizzif » 28 mar 2004 17:23

Hej!

Jag ska skriva en kortare uppsatts om feminism och behöver lite inspiration, för att få gång mitt tänkande. Vad är feminism för er?
Vore kul att få lite olika teorier. Man får ju olika svar beroende på vem man frågar har jag märkt.

/ Cizzi :roll:

Fann
Inlägg: 482
Blev medlem: 28 nov 2003 14:34

Re: Feminism

Inläggav Fann » 28 mar 2004 17:38

Cizzif skrev:Hej!

Jag ska skriva en kortare uppsatts om feminism och behöver lite inspiration, för att få gång mitt tänkande. Vad är feminism för er?
Vore kul att få lite olika teorier. Man får ju olika svar beroende på vem man frågar har jag märkt.

/ Cizzi :roll:


Om du ska skriva en uppsats föreslår jag att du läser in dig på de olika teorier som man brukar tala om. Vill du ha tankehjälp av "allmänheten" kan du ju precisera en fråga utifrån denna läsning. Kolla tex vad liberala resp radikala feminister anser om någon specifik fråga o fråga sedan andra vad de anser. Att använda en site som denna som uppsalsgbok är nog ingen bra idé. Vad vi som finns här kan om feministisk teori vet jag inte men jag tror faktiskt inte just detta forum representerar någon särskilt hög kompetens på området.

sparta
Inlägg: 9
Blev medlem: 28 mar 2004 20:16

Feminism

Inläggav sparta » 28 mar 2004 20:24

Enligt mig är femenism när man bemöter en individ som en människa i första hand och som en kvinna/man i andra hand och inte tvärt om.

Användarvisningsbild
archaxe
Inlägg: 1353
Blev medlem: 15 nov 2003 01:35

Inläggav archaxe » 30 mar 2004 11:36

Vad sparta anser vara feminism, anser jag vara humanism.

Pip
Inlägg: 2
Blev medlem: 30 mar 2004 21:24

Feminism

Inläggav Pip » 30 mar 2004 21:55

Feminism är att inse det faktum att män som grupp är överordnad kvinnor som grupp -- inom alla områden i samhället, över hela världen -- och att vilja ändra på detta faktum.

Så är det. Frågan Vad är feminism för dig? blir då smått fånig. Det är som att fråga: Vad är kapitalism för dig? Det kan ju inte vara något annat än det är, det vi bestämt att det är.

Sedan kan man ha åsikter om feminism, eller om kapitalism. Det är en annan sak.

Feminism är ett förhållningssätt, ett sätt att se på makt och kön, ett sätt att se på och tolka världen. Feminister utgår från olika riktningar. Alla feminister har dock inte ett identiskt sätt att se på världen. Särartsfeministerna har ett angreppssätt medan anarkafeministerna har ett annat.

Jämlikhetsarbete är politiskt och handlar om att praktiska saker som att kämpa för att lika jobb ska ge lika lön och sånt. Undrar om inte Spartas"humaistfeminism" går in här också.

Man behöver inte vara feminist för att man är för lika lön för lika arbete; man kan fortfarande tycka att det är okej att kvinnor som grupp är underordnade män som grupp.

För dig som ska skriva uppsats rekommenderar jag Valerie Solanas Scummanifestet som nyligen översatts av Sara Stridsberg. Otroligt inspirerande! Man blir glad av den för att den är så respektlös och arg och genomskådande och obarmhärtig.

För övrigt: Hej alla! Detta inlägg är min debut på detta forum.

Pip

Nnik
Inlägg: 17
Blev medlem: 02 mar 2004 16:29

Inläggav Nnik » 31 mar 2004 00:19

Cizzif, för mig är feminismen det ultimata botemedlet mot den sinnesförvirring som lätt drabbar unga kvinnor, jag har själv dragits med den och det var sannerligen ingen behaglig upplevelse. Jag vill passa på att rekommendera tre böcker som jag verkligen uppskattar:

Det andra könet - Simone de Beauvoir
Vill man få ett okej hum om de grundvalar feminismen vilar på så är den här boken ett måste (och då menar jag inte den nedkortade förstautgåvan). Att Beauvoir i alla år fått stå i skuggan av Sartre är tragiskt, t o m min morfar tycker att hon är fenomenal.

Queerfeministisk agenda - Tiina Rosenberg
Innan man ger sig i kast med de amerikanska förlagorna kan det vara lämpligt att grunda med Rosenberg. Hon kanske inte presterar världens mest underhållande läsning, men den är synnerligen informativ.

Ställd: Förräderiet mot mannen - Susan Faludi
Faludi är fantastisk på att lyfta fram det horribla i mannens situation. Hennes exkursion i männens värld visar med största möjliga tydlighet att feminismen faktiskt är båda könens angelägenhet


Det kan verka problematiskt att det finns så många feministiska åskådningar som det gör, och på ett sätt är det nog det. Samtidigt tycker jag att det är av större vikt att uppmärksamma vad som förenar de olika feminismerna, än att fokusera på det som splittrar dem.

Något jag tror mig dela med en hel del andra feminister är önskan om att könen skall värderas lika. Som det ser ut idag vet jag egentligen inte om man kan hävda att kvinnans underordnade position inte är motiverad, åtminstone inte om man bortser från lagstiftningen. Min uppfattning är att vårt och vår kulturs sätt att systematiskt missgynna kvinnan faktiskt är i enlighet med den föreställning vi har av henne. Vill man komma någon vart med jämställdheten tror jag det vore idé att helt enkelt avskaffa könsdikotomin, om det går. Så länge mannen och kvinnan tillåts definiera varandras motsatser kommer endera könet ofrånkomligen att inneha en överordnad roll, vilket bekräftas av den rådande mansnormen. De motpoler tror jag inte existerar som i betraktarens öga är fullkomligt likvärdiga. (Därmed inte sagt att den nedvärderade halvan av en dikotomi behöver ha en helt igenom negativ laddning, positiva inslag kan förekomma även där.)

Det skulle kunna vara en utväg om man tillskrev den biologiska könstillhörigheten minimal betydelse, och uppfann ett antal sociala kön vilkas inbördes relation fick vara i stil med veckodagarnas. Jag tycker personligen att två könsroller är väl snävt. Förmodligen skulle det fortfarande uppstå någon form av hierarki, men det skulle inte vara fråga om samma tydliga, oppositionella könsindelning.

Användarvisningsbild
Rusco
Inlägg: 1
Blev medlem: 22 maj 2004 01:24
Ort: Stockholm
Kontakt:

problemet uttrycket 'feminism'

Inläggav Rusco » 02 jun 2004 00:36

Bara ett påpekande, eftersom du forskar med feminism och därför lär träffa på synen på feminism som förespråkare av matriarkat;

Det egentliga problemet med feminismen är antagligen själva uttrycket. Många misstar feminismen för att vilja se kvinnan överordnad mannen -s.k. matriarkat-, vilket (åtminstone jag) anser lika fel som den samhällsstruktur vi har idag. (Mannen överlägsen kvinnan, -patriarkat).
Det vilseledande med namnet feminism är väl just femininum kontra maskulinum. Andledningen till att det heter feminism grundar sig ju i att det är kvinnan som är lägre värderad idag.
Som någon uttryckte tidigare; "Feminism är att se att det idag finns ett kvinnoförtryck, och vilja göra något åt det"
Om vi en dag uppnår jämställdhet (vilket är vad feminism, enl. mig, eftersträvar) kommer uttrycket inte längre att ha någon mening.
I ett jämställt samhälle skulle feminism/'maskulinism' (uttrycker lär inte vara allmänt myntat) vara fel. Det samhället lever vi, tyvärr, inte i idag.

Så, för att sammanfatta; Problemet med feminism är egentligen själva uttrycket.
Feminismen eftersträvar jämlikhet mellan könen och inget annat, (märk väl, inte 'utjämning av könstillhörighet', bara utjämning av värderingarna på det området) Alla andra former av 'feminism' är ju i regel manshat under täckmantel

Så evigt trött på att höra feminism (i den bemärkelse jag beskrivit ovan) blandas ihop med manshat. Men det är väl själva uttrycket (och några högljudda manshatares) fel. :/
Rusco

Användarvisningsbild
yavolo
Inlägg: 19
Blev medlem: 01 maj 2004 18:39
Ort: Stockholm
Kontakt:

Feminism

Inläggav yavolo » 02 jun 2004 11:29

det maskulina uppfyller det feminina och även mer än så, eftersom det feminina inte kan uppnå det maskulina.

tycker också du att feminismen börjar gå för långt?

isf tycker jag att Du ska börja ta ställning, gå in på:
http://www.antifeminist.nu och ta reda på vad feminism egentligen handlar om!
warm regards
yavolo

Användarvisningsbild
yavolo
Inlägg: 19
Blev medlem: 01 maj 2004 18:39
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inläggav yavolo » 02 jun 2004 11:36

När feministerna inte har något viktigt att kämpa för, då sätter de helt enkelt igång med något tramsigt och onödigt istället. Det är klart att det finns saker som är viktiga, men de är ju så mycket svårare att behöva anstränga sig. Lättare då att göra vad feminister är bäst på.

De gamla suffragetterna vrider sig i sina gravar.

Själva kämpade de, ofta med livet som insats, för drägliga livsvillkor, laglig abort, sex och samlevnad, preventivmedel och kanske mest av allt, kvinnlig rösträtt.

Det finns fortfarande många länder där dessa saker inte är självklarheter. De som ägnar sig åt att kämpa för kvinnorna i dessa länder har allt mitt stöd. Varför ska någon behöva drabbas av könsstympning, "hedersmord" eller laglig våldtäkt? Eller tvingas gifta sig med någon mot sin vilja? Eller förbjudas att studera eller gå till doktorn?

Dessa, och många liknande saker, är allvarliga. Folk som kämpar mot sådant har all heder. Det handlar inte om kvinnokamp, utan om kamp för mänskliga rättigheter.

Här i Sverige finns det många som kallar sig feminister. Det är väldigt populärt, speciellt bland politiker. Alla verkar ha sin egen åsikt om vad en feminist är. Det har naturligtvis jag med...

En feminist är en bitter manshatare, sällan med något ordentligt att kämpa för. Åtminstone inte något som är tillräckligt lätt. De flesta feminister är småtjejer i tonåren, ofta med andra griller i huvudet också- de brukar gärna vara långt åt vänster politiskt, och inte sällan inom veganrörelsen.

Så brukar de springa omkring och vandalisera på stan, klä sig i palestinashalar (som om nu palestinier vore feminister?) och klottra: "krossa porren!" lite här och var, gärna på H&M-reklampelare. De vet förstås inte att det en gång i tiden var kvinnosakskämpar som var med och såg till att porren överhuvudtaget blev laglig, under 50- och 60-talen...

Nu har det kommit en ny feministisk innefluga, dummare än alla andra. Man ska införa ett nytt namn på det kvinnliga könsorganet, gudbevars.

RFSU försöker med stor framgång få dagis runt om i landet att använda det nya ordet. Skribenter, exempelvis Metros Lena Sundström, skriver artiklar och kåserier till dess lov. Författare skriver till och med barnböcker om det.

Det nya namnet är "snippa", minsann.
Varför nu detta trams? Finns det inte redan tillräckligt med namn på könsorgan, varför hitta på fler?
Nej, sägs det, för ordet "fitta" som oftast används, är ett så fult ord medan pojkar däremot har det gulliga ordet "snopp". Vad är det för idioti?

För det första tycker jag "fitta" är ett vackert och romantiskt ord, ett fornnordiskt ord som betyder våt strandäng. "Snopp" däremot är riktigt äckligt, det betyder utväxt. Hur roligt är det egentligen på en skala, att få sitt könsorgan kallat för något som betyder vårta eller fnaset på ett krusbär?

För det andra är ordet "snippa" inget annat än en feminisering av "snopp". Som om kvinnor inte hade ett eget könsorgan, utan behövde låna mannens för att ens få ett namn på sitt! ("Hon skall heta Maninna, ty av Man är hon tagen". Första Mosebok, 2:23)

Nu hävdar ju många att kvinnans könsorgan behöver ett nytt namn just eftersom "fitta" används som ett skällsord. Jaha? Är det inte så med mannens också? ("Varför måste vi bo i fucking djävla Kuk-Åmål!")
Se sanningen. Fittan är här för att stanna ändå, som tur är. Ett ord som antagligen är flera tusen år petas inte bort hux flux av ett påhittat Politiskt Korrekt ord.

Och om så vore, skulle det inte dröja länge innan också "snippa" blev ett skällsord. Hur kommer det sig?
Skällsordet sitter i samhällets relationer. Så länge könsorgan ses som något fult kommer deras namn ses som svordomar.

Krossa porren, eller hur, feminister? :lol:
warm regards

yavolo

Deuce Deceptor
Inlägg: 318
Blev medlem: 23 maj 2004 23:12

Feminism

Inläggav Deuce Deceptor » 02 jun 2004 23:22

Lämpligt kan ju vara att slå upp feminism i en ordbok eller uppslagsbok. Inledningen till NEs uppslagsbok beskriver det som följer: "ursprungligen hävdandet av kvinnors rätt och rättigheter, ibland synonymt med kvinnorörelse eller kvinnosak. Stundom har innebörden vidgats till att omfatta en total förvandling av samhället med avståndstagande från mannen som norm för det mänskliga."

I NEs ordbok står: "(åsikts)riktning som strävar efter att förbättra kvinnans ställning i samhället.

Vad gäller defenition av ord kan det kanske vara lämpligt att kolla i ord/uppslagsböcker.

Olika feminister verkar betona olika punkter som kärnan osv. Andra människor defenierar ju också feminism på olika sätt (ovanstående inlägg är ju bevis på detta). Jag är inte så förtjust i när en person försöker definiera bort andra eller på annat sätt säga sig sitta inne med monopol på vad ett begrepp betyder. Som Pip menar att feminism innebär att man inser ett faktum har jag svårt att hålla med om. Feminism borde liksom alla ideologier grundas på subjektiva antaganden.

Det viktiga i en disskution borde inte vara att hitta objektiva defenitioner(dessa finns enligt mig inte), utan att enas om ett behändigt begrepp. Det är väll inget fel med att fråga vad olika människor anser ett begrepp betyda.

Hade fint!/DD

eyerouge
Inlägg: 7
Blev medlem: 01 aug 2004 19:25
Ort: lund
Kontakt:

Feminism

Inläggav eyerouge » 02 aug 2004 14:29

svar till yavolo
Dessa, och många liknande saker, är allvarliga. Folk som kämpar mot sådant har all heder. Det handlar inte om kvinnokamp, utan om kamp för mänskliga rättigheter

Sure, så kan man uttrycka det, men rent konkret är det den kvinnliga halvan av mänskligheten som utestängs och de diskrimineras, inte p.g.a. att de är människor, utan i geneskap av att vara kvinnor. Ingen feminist hade dessutom nekat att de slåss för sina mänskliga rättigheter och att bli bemött som människa, oavsett kön.

En feminist är en bitter manshatare, sällan med något ordentligt att kämpa för. Åtminstone inte något som är tillräckligt lätt. De flesta feminister är småtjejer i tonåren, ofta med andra griller i huvudet också- de brukar gärna vara långt åt vänster politiskt, och inte sällan inom veganrörelsen.

Det du gör är att rent godtyckligt välja en grupp människor och utropa dem som "the feminists". Jag är vegan, jag är anarkist, och feminist. Förvisso har jag bara läst 25p genus, men det räcker gott och väl för att förstå att det du skriver är på tok för snedvridet: Att en grupp förvirrade tonåringar, med palestinasjal, klistermärken eller en krukväxt på huvudet, kallar sig själva för feminister innebär inte automagiskt att dessa är representativa eller ens förespråkare för feminismen. Du fångar det själv när du parodiserar över att de flesta feminister är småtjejer i tonåren.

Att trivialisera feminismen genom att först omdefiniera den som du gör är att motarbeta det feminismen försöker åstadkomma. Det är fullt jämförbart med att sabotera för t.ex. antirasister.

Om du retar dig på alla sk. feminister, förvirrade tonåringar, till synes onödiga och fullstänidgt jippoladdade projekt o.s.v. gör då feminismen, dig själv och alla andra en tjänst och rikta dig in på att upplysa allmänheten om att dessa sk. feminister är produkten av ett "stort missförstånd" eller helt enkelt att det de sysslar med är allt annat än feminism.

I den värld där en feminist är en "bitter manshatare" finns en väldigt snäv bild av feminism är för något. Ingen som på fullaste allvar hade läst grundläggande feministisk litteratur hade slängt sig ur det påståendet om den ens förstått hälften av texten.

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Feminism

Inläggav J R Auk » 02 aug 2004 15:34

Liksom i rasism, katolicism, patriotism, nazism och så vidare och vidare.
Därför ska man döma ut idiologin och inte individen, vilket verkar vara det som vissa manliga representanter upplever feminismen som.

Jag måste hålla med om att feminismen är fel, men bara för att jag redan definerat in allt sådant i ett humanisiskt perspektiv som ter sig trevligare att följa.
Jag tror att mycket av kvinnoförtrycket skapas av den splittring som feminism skapar, hur ofta är det inte kvinnor som förtrycker kvinnor efter "mäns" ideal?
Låt lika för alla vara just vad det säger och stå fast vid det. Så ter sig disskutionen banal och efterhängsam.
Vi vore bättra av med att ponera kring vilka positiva effekter våra skillnader ger, och uttnyttja det för det gemensammas bästa :)
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 4 och 0 gäster