Finns en absolut sanning?

[hakkapeliitta]

Implikationen: om A så B, alla ryggradsdjur är vertebrater, är giltig och de finns i världen.
Absoluta sanningar är universellt och oföränderligt sanna, oberoende av kontext eller perspektiv.

Håller inte med alls. Dessa är tankar, en text på ett forum, och dem syftar på ett förhållande mellan våra inre med dettas tankar och hur vi erfar och förhåller oss till världen vi erfar för oss. Detta är definitionen av vad som är relativt, inte absolut eller universellt. Det du beskriver kräver kontext så därför är det ogiltigt logiskt sätt då det säger emot sig självt.

Du svamlar vidare i din metafysiska värld.
Det gäller att landa i verkligheten. Vad är absolut/universell sanning enligt dig?
Vad är kriteriet? Jag tror inte att någon i tråden har hävdat/påstått sitta med absolut sanning, vad det nu än må vara.
Jag tror att du strävar, söker, efter absolut sanning och den verkar vara en gudomlig sanning.
Se människan som en led i utvecklingen som strävar efter bättre förståelse om omvärlden, så funkar människan och vetenskapen har utmejslat metoder att studera vår omgivning med de bästa verktyg vi har. Mer kan man inte begära och dags att fimpa snacket om "absolut" och "yttersta sanning", den finns inte.

[Pilatus]

Om många är överens om att det finns absoluta sanningar, finns de då?

Sanning har med överensstämmelse att göra, inte vad många anser. Många kristna läser den apostoliska trosbekännelsen, jag antar att den kristna församlingen håller dess utsagor för sanna.
Men övertygelse är inte ett tillräckligt villkor för sanning. Ett logiskt argument är sant om slutsatsen följer premisserna enligt de formella reglerna för logik. Ett sådant argument anses vara sant på grund av dess interna koherens, objektivitet och formella struktur.

[Algotezza]

Om många är överens om att det finns absoluta sanningar, finns de då?

Sanning har med överensstämmelse att göra, inte vad många anser. Många kristna läser den apostoliska trosbekännelsen, jag antar att den kristna församlingen håller dess utsagor för sanna.
Men övertygelse är inte ett tillräckligt villkor för sanning. Ett logiskt argument är sant om slutsatsen följer premisserna enligt de formella reglerna för logik. Ett sådant argument anses vara sant på grund av dess interna koherens, objektivitet och formella struktur.

Fast nu skrev jag om absoluta sanningars eventuella existens. Vilka sanningskriterier som skall gälla för sakpåståenden är väl en annan fråga.

[xion]

Det gäller att landa i verkligheten. Vad är absolut/universell sanning enligt dig?
Vad är kriteriet? Jag tror inte att någon i tråden har hävdat/påstått sitta med absolut sanning, vad det nu än må vara.
Jag tror att du strävar, söker, efter absolut sanning och den verkar vara en gudomlig sanning.
Se människan som en led i utvecklingen som strävar efter bättre förståelse om omvärlden, så funkar människan och vetenskapen har utmejslat metoder att studera vår omgivning med de bästa verktyg vi har. Mer kan man inte begära och dags att fimpa snacket om "absolut" och "yttersta sanning", den finns inte.

[Smisk]

Om många är överens om att det finns absoluta sanningar, finns de då?

Det finns ingen koppling alls mellan vad vi tänker och vad som är sant.
Antalet personer som gör x leder inte till att något blir fakta.

[Smisk]

Du svamlar vidare i din metafysiska värld.
Det gäller att landa i verkligheten. Vad är absolut/universell sanning enligt dig?
Vad är kriteriet? Jag tror inte att någon i tråden har hävdat/påstått sitta med absolut sanning, vad det nu än må vara.
Jag tror att du strävar, söker, efter absolut sanning och den verkar vara en gudomlig sanning.
Se människan som en led i utvecklingen som strävar efter bättre förståelse om omvärlden, så funkar människan och vetenskapen har utmejslat metoder att studera vår omgivning med de bästa verktyg vi har. Mer kan man inte begära och dags att fimpa snacket om "absolut" och "yttersta sanning", den finns inte.

Jag strävar inte efter en absolut sanning, det stämmer inte, jag är komplex och strävar efter många olika saker i olika kontext.
För filosofi söker jag ofta klarhet, insikt, perspektiv och det jag gillar mest är att det är stimulerande och underhållande. Inte att det skulle vara universellt eller absolut sant.

Detta ingår i ämnet metafysik och detta är ett filosofiskt forum så det följer från det att vi talar om metafysik
"Landa i verkligheten" är ett komplext ämne och att tala om kunskap och sanningar kring detta är inte uppenbart alls.

Relationer mellan idéer är en sak och världen är en annan. Världen/existensens natur är en komplex scen som jag ser det och det är inte en "värld där ute med sanningar i". Istället är det våra erfarenheter och föreställningar som kan skapa "relationer mellan idéer" så som tanken "om a så b". Detta är inte en "sanning om världen" utan logiska relationer mellan idéer.

Sanning är sanna relationer mellan idéer och hur väl dessa beskriver tillstånd i världen.

Dem är alltså per definition inte universella eller absoluta utan relativa.

Jag är pluralist i alla avseenden och då även i avseendet om kunskap och existens. Det finns olika typer av kunskap och olika saker att ha kunskap om och det är komplext.


Exemplet jag tagit är hierarkier av existens i naturen som atomer-molekyler-celler. Dessa är olika nivåer av existens där varje nivå måste förstås från sin egen nivå eftersom dem har egenskaper som inte KAN existera på de andra nivåerna. Atomer KAN inte vara levande som celler är eftersom komplexiteten krävs för dem.

För att förstå saker som materia, liv och medvetande så krävs det att vi ser varje sak från "sättet dem existerar" på.
Vi kan inte enbart förklara saker på en nivå med egenskaper från en annan eftersom komplexiteten tillför nya egenskaper/kvalitéer från perspektivet den nivån kan ge oss om existensen.

Existensens natur och kunskapens natur är relativa, komplexa och vi behöver överlappa och använda flera perspektiv och se flera olika saker för att kunna få mer klarhet i vad som existerar och vad vi kan veta.

"En absolut sanning" är en motsättning av idéer, det är en ologisk tanke som bryter mot sig själv, eftersom vi kan veta att olika typer av saker och sanningar existerar.

Med det sagt kan vi givetvis tänka oss att det som Nagarjuna inom Buddhismen säger existerar flera nivåer av existens där en är spirituell och en är världslig. Så länge vi vet vad vi menar med tankarna inom en given kontext. Metaforen visdomstraditionerna har är ett rep som ser ut som en orm i ett mörkt rum. Tänder man ljuset och ser att det är ett rep tänker och känner man inte samma sak längre eftersom man vet bättre även när rummet är mörkt. Att verklighetens natur är "en direkt enhet" vi missuppfattar som "jag i världen" som får oss att tänka och känna saker är en användbar metafor från det spirituella perspektivet av den Buddhistiska vägen.

[Pilatus]

Sanning har med överensstämmelse att göra, inte vad många anser. Många kristna läser den apostoliska trosbekännelsen, jag antar att den kristna församlingen håller dess utsagor för sanna.
Men övertygelse är inte ett tillräckligt villkor för sanning. Ett logiskt argument är sant om slutsatsen följer premisserna enligt de formella reglerna för logik. Ett sådant argument anses vara sant på grund av dess interna koherens, objektivitet och formella struktur.

Fast nu skrev jag om absoluta sanningars eventuella existens. Vilka sanningskriterier som skall gälla för sakpåståenden är väl en annan fråga.

Analytiska satser är universellt giltiga i alla tider. Att något är obetingat sant och oberoende av konjunkturer i mänskligt tyckande. Enkla universellt giltiga sanningar är väl något som vetenskapen hela tiden strävar efter.

I kristen tradition betraktas Gud som den absoluta existensen, eftersom Gud anses vara evig, oföränderlig och oberoende av något annat. Det absoluta finns, äger existens inom metafysiken och Gudsbevisen. Bevisens giltighet är numera ifrågasatta.

[Algotezza]

Sanning har med överensstämmelse att göra, inte vad många anser. Många kristna läser den apostoliska trosbekännelsen, jag antar att den kristna församlingen håller dess utsagor för sanna.
Men övertygelse är inte ett tillräckligt villkor för sanning. Ett logiskt argument är sant om slutsatsen följer premisserna enligt de formella reglerna för logik. Ett sådant argument anses vara sant på grund av dess interna koherens, objektivitet och formella struktur.

Fast nu skrev jag om absoluta sanningars eventuella existens. Vilka sanningskriterier som skall gälla för sakpåståenden är väl en annan fråga.

Analytiska satser är universellt giltiga i alla tider. Att något är obetingat sant och oberoende av konjunkturer i mänskligt tyckande. Enkla universellt giltiga sanningar är väl något som vetenskapen hela tiden strävar efter.

I kristen tradition betraktas Gud som den absoluta existensen, eftersom Gud anses vara evig, oföränderlig och oberoende av något annat. Det absoluta finns, äger existens inom metafysiken och Gudsbevisen. Bevisens giltighet är numera ifrågasatta.

Analytiska satser är alltid sanna och kontradiktoriska alltid falska. Måste vi därför kalla dem absoluta?

[Smisk]

Fast nu skrev jag om absoluta sanningars eventuella existens. Vilka sanningskriterier som skall gälla för sakpåståenden är väl en annan fråga.

Analytiska satser är universellt giltiga i alla tider. Att något är obetingat sant och oberoende av konjunkturer i mänskligt tyckande. Enkla universellt giltiga sanningar är väl något som vetenskapen hela tiden strävar efter.

I kristen tradition betraktas Gud som den absoluta existensen, eftersom Gud anses vara evig, oföränderlig och oberoende av något annat. Det absoluta finns, äger existens inom metafysiken och Gudsbevisen. Bevisens giltighet är numera ifrågasatta.

Analytiska satser är alltid sanna och kontradiktoriska alltid falska. Måste vi därför kalla dem absoluta?

Att kalla dem för fakta om något i världen är problematiskt eftersom vi föreställer oss dem helt på egen hand.
Vi måste först veta att föreställningarna stämmer med något vi menar existerar, först då vet vi om något i själva världen.

Om världen vet vi att allt är föränderligt och detta vet vi genom erfarenheten som ständigt flyter.
Vi kan inte "kliva ner i samma erfarenhet två gånger" som dem säger

[Algotezza]

Analytiska satser är universellt giltiga i alla tider. Att något är obetingat sant och oberoende av konjunkturer i mänskligt tyckande. Enkla universellt giltiga sanningar är väl något som vetenskapen hela tiden strävar efter.

I kristen tradition betraktas Gud som den absoluta existensen, eftersom Gud anses vara evig, oföränderlig och oberoende av något annat. Det absoluta finns, äger existens inom metafysiken och Gudsbevisen. Bevisens giltighet är numera ifrågasatta.

Analytiska satser är alltid sanna och kontradiktoriska alltid falska. Måste vi därför kalla dem absoluta?

Att kalla dem för fakta om något i världen är problematiskt eftersom vi föreställer oss dem helt på egen hand.
Vi måste först veta att föreställningarna stämmer med något vi menar existerar, först då vet vi om något i själva världen.

Om världen vet vi att allt är föränderligt och detta vet vi genom erfarenheten som ständigt flyter.
Vi kan inte "kliva ner i samma erfarenhet två gånger" som dem säger

Analytiska satser och kontradiktoriska satser har sanningsvärden oberoende av den empiri som finns tillgänglig. Det räcker att veta vad orden betyder, så kan sanningshalten avgöras, men då blir kruxet att vi kan ge olika betydelser åt orden, så sammanhanget avgör.

[Smisk]

Analytiska satser och kontradiktoriska satser har sanningsvärden oberoende av den empiri som finns tillgänglig. Det räcker att veta vad orden betyder, så kan sanningshalten avgöras, men då blir kruxet att vi kan ge olika betydelser åt orden, så sammanhanget avgör.

Man behöver veta ett gäng saker för att kunna avgöra vad man menar och om det man menar stämmer med vad som är sant dock.
Det är komplext tycker jag nog.

Från ett filosofiskt perspektiv krävs många detaljer om vad man menar med sanning, absolut, objektiv, subjektiv, vårat inre, världens natur osv för att få klarhet i detta.

Det är ganska lätt att förstå att om jag skriver att "x existerar" och att "om x existerar så existerar y" och att "x existerar, alltså existerar y". Om dessa har något med existensen att göra går dock inte att förklara med dessa påståenden och resonemang.

Filosofer har länge givit exempel som att existensen kan vara som en dröm, en simulering eller skapad av en demon. Eller den och vår erfarenhet kan vara en liten del av en större verklighet vi inte kan känna till mm.

När du skriver "sanningsvärde" säger det ganska lite. Kan du utveckla vad du menar med det?

Jag ber AI berätta lite om det:

Inom filosofin refererar “sanningsvärde” till huruvida ett påstående är sant eller falskt. Det är en central idé inom logik och filosofi, där man ofta diskuterar olika teorier om vad som gör ett påstående sant eller falskt.

Här är några av de huvudsakliga teorierna om sanningsvärde:

Korrespondensteorin: Denna teori hävdar att ett påstående är sant om det överensstämmer med verkligheten. Till exempel är påståendet “snö är vit” sant om och endast om snö faktiskt är vit1.

Koherensteorin: Enligt denna teori är ett påstående sant om det är koherent, det vill säga om det är logiskt sammanhängande med en uppsättning andra påståenden som vi också anser vara sanna

Pragmatisk teori: Denna teori föreslår att ett påstående är sant om det fungerar praktiskt och leder till framgångsrika resultat i verkligheten1.

Deflationism: Denna teori menar att sanning inte är en djup egenskap utan snarare en enkel språklig konstruktion. Att säga att “det är sant att snö är vit” är bara ett annat sätt att säga "snö är vit"2.

Dessa teorier visar hur komplex och mångfacetterad frågan om sanningsvärde kan vara inom filosofin.

Jag frågar sedan om det finns en absolut sanning:

Frågan om absolut sanning är en av de mest debatterade inom filosofin. Här är några perspektiv:

Absolut sanning: Vissa filosofer hävdar att det finns absoluta sanningar, det vill säga sanningar som är oberoende av individers åsikter eller uppfattningar. Ett exempel kan vara matematiska sanningar, som att 2 + 2 = 41.

Relativism: Andra filosofer argumenterar för att sanning är relativ och beroende av kontext, kultur eller individuella perspektiv. Enligt denna syn finns det inga universella sanningar, utan vad som är sant kan variera beroende på situation och perspektiv

Pragmatism: En tredje syn är att sanning är det som fungerar i praktiken. Enligt denna teori är ett påstående sant om det leder till framgångsrika och praktiska resultat3.

Korrespondensteorin: Denna teori menar att ett påstående är sant om det överensstämmer med verkligheten. Om påståendet “snö är vit” stämmer överens med den faktiska färgen på snö, är det sant1.

Det finns alltså olika sätt att se på sanning, och huruvida det finns en absolut sanning beror på vilken filosofisk teori man föredrar. Vad tycker du själv? Tror du att det finns absoluta sanningar, eller är allt relativt?

Jag menar att alla dessa hanterar olika aspekter av kunskap, jag har vad det verkar en pluralistisk uppfattning.
Jag har nog en snäv uppfattning om vad man borde kalla absolut eller objektivt och är mycket skeptisk till att något vi kan ha kunskap om ger en "komplett bild" eller "total sanning".

[Pilatus]

Analytiska satser och kontradiktoriska satser har sanningsvärden oberoende av den empiri som finns tillgänglig. Det räcker att veta vad orden betyder, så kan sanningshalten avgöras, men då blir kruxet att vi kan ge olika betydelser åt orden, så sammanhanget avgör.

Man behöver veta ett gäng saker för att kunna avgöra vad man menar och om det man menar stämmer med vad som är sant dock.

Så svårt är det inte, men några saker måste man känna till.
Satser (propositioner) är uttalanden som kan vara sanna eller falska. Exempel: Carl XVI Gustaf är Sveriges statschef
Det vi behöver veta för att avgöra om satsen är sann kan vi läsa om i Successionsordning (1810:0926) + ändringar.

[Smisk]

Analytiska satser och kontradiktoriska satser har sanningsvärden oberoende av den empiri som finns tillgänglig. Det räcker att veta vad orden betyder, så kan sanningshalten avgöras, men då blir kruxet att vi kan ge olika betydelser åt orden, så sammanhanget avgör.

Man behöver veta ett gäng saker för att kunna avgöra vad man menar och om det man menar stämmer med vad som är sant dock.

Så svårt är det inte, men några saker måste man känna till.
Satser (propositioner) är uttalanden som kan vara sanna eller falska. Exempel: Carl XVI Gustaf är Sveriges statschef
Det vi behöver veta för att avgöra om satsen är sann kan vi läsa om i Successionsordning (1810:0926) + ändringar.

Dessa saker här är beskrivningar av saker vi bestämmer. För att förstå vad sanning är så behöver man förstå mycket mer än att vi kan säga att "jag heter smisk och är en person". När vi tar in erfarenheter från världen gör vi det med fakulteter/förmågor som gör att vi kan ta in data. Detta är inte alls samma typ av sak som att beskriva saker i vi tänker om världen, som du gör här. Vi behöver veta skillnaden mellan dessa och hur dem fungerar tillsammans osv. Vi behöver även veta vad vi menar med absolut, objektiv, relativ och subjektiv, kunskap, erfarenhet, det inre och yttre osv. Det räcker inte med att påstå en enkel sak som innehåller massa på förhand antagna saker vi inte kikat på med filosofiskt öppna ögon.

Det du beskriver om Gustav och dennes situation är inte nödvändigtvis någon sanning alls om saker i världen. Idag är det fredag sägs det men detta är inte en entydig sanning, det är något vi själva hittat på att beskriva saker som. Jag tror dock inte du och jag kommer längre här och vi har troligen helt olika uppfattningar.

[hakkapeliitta]

Man behöver veta ett gäng saker för att kunna avgöra vad man menar och om det man menar stämmer med vad som är sant dock.

Så svårt är det inte, men några saker måste man känna till.
Satser (propositioner) är uttalanden som kan vara sanna eller falska. Exempel: Carl XVI Gustaf är Sveriges statschef
Det vi behöver veta för att avgöra om satsen är sann kan vi läsa om i Successionsordning (1810:0926) + ändringar.

Dessa saker här är beskrivningar av saker vi bestämmer.

Är väl inte vi som bestämmer att Carl XVI Gustaf är knugen av Sverige? Eller hur menar du? Vi behöver "veta ett gäng saker" skriver du. Vilka då?
Svårt att förstå hur du tänker. Finns det inga sanningar i din värld? Världen, verkligheten, är inte konstruerad efter dina tankar utan dina tankar konstrueras efter verkligheten. Så funkar det för de flesta.

[Smisk]

Är väl inte vi som bestämmer att Carl XVI Gustaf är knugen av Sverige? Eller hur menar du? Vi behöver "veta ett gäng saker" skriver du. Vilka då?
Svårt att förstå hur du tänker. Finns det inga sanningar i din värld? Världen, verkligheten, är inte konstruerad efter dina tankar utan dina tankar konstrueras efter verkligheten. Så funkar det för de flesta.

Det är människor som bestämmer saker som vad vi kallar oss, hur vi tänker kring vilka vi är, om vi är ditten och datten.
Vad bestämmer annars det?

Jag har aldrig påstått att det inte finns några sanningar. Vi talar om sanningar här. Däremot är det högst tveksamt om det finns någon absolut sanning, det känner jag inte till. Kunskap kräver av nödvändighet erfarenhet och tänkande osv som förhåller sig till saker vi tänker om som vi syftar på som sanna. Sanning är inte något "i världen" det är förhållanden mellan saker vi tänker.

Är det sant att det är fredag idag?

Det som gör att det är sant är att vi tillsammans tänker oss fredag och denna dag och sedan är det per definition ett sant påstående som en FÖLJD av att vi på förhand tänker oss dessa saker. Dem är inte "sanna saker i världen som sådan" utan "tänkta saker vi resonerar kring". En myra har aldrig någon kunskap om en fredag eller om vår kung osv. Inte universum som sådant heller eller några föremål i det.

Jag håller givetvis med om att vi har vetenskapliga metoder för att få kunskap och dessa är en specifik typ av metoder som handlar om en specifik typ av saker vi kan erfara och testa osv, det är inte någon "absolut eller komplett metod" för att få kunskap om allt som existerar.

Som sagt, begrepp som absolut, objektivt och sanning har flera fasetter och som jag ser på absolut och objektiv så har dessa ofta tveksamma saker förknippade med sanningar som ju är perspektivbundna och relativa.