Vad är andlighet?

[Anders]

Senaste söndagsintervjun, med Josef Fares, galet kreativ och ytterst framgångsrik gav mig en bild av andlighet, något i häraden av kreativitet, koppla bort tankarna och empati/kärlek. Högra hjärnhalvan. En öppenhet.

[Algotezza]

Senaste söndagsintervjun, med Josef Fares, galet kreativ och ytterst framgångsrik gav mig en bild av andlighet, något i häraden av kreativitet, koppla bort tankarna och empati/kärlek. Högra hjärnhalvan. En öppenhet.

Att andlighet innehåller både kreativitet/ fantasi och kärlek både till allt levande och till det man sysslar med, håller jag med om. Andlighet handlar om mer än att tro på Gud. För övrigt finns det en hel de personer som säger att de tror på Gud utan att verka det minsta andliga.

[Mlw]

Att andlighet innehåller både kreativitet/ fantasi och kärlek både till allt levande och till det man sysslar med, håller jag med om. Andlighet handlar om mer än att tro på Gud. För övrigt finns det en hel de personer som säger att de tror på Gud utan att verka det minsta andliga.

"Tro" betyder egentligen självuppgivelse inför Guds vilja samt att böja sig för en högre auktoritet. Det betyder inte att tro att Gud finns. Under 1900-talet förändrades innebörden av ordet "tro" till att betyda att anta något som sant. Medan "jag tror på Gud" förr betydde "jag överlämnar härmed mitt hjärta och min själ till Honom och väljer att leva i trohet mot Honom" betyder det idag "jag bedömer att Gud existerar" (jfr. Smith, "Belief and History", 1977, s. 44).

Vetenskapen kommer aldrig att kunna frambringa obestridliga bevis för eller emot Guds existens. Att enbart tro på Guds existens eller icke-existens är i båda fallen meningslöst. Det väsentliga är istället att underkasta sig en högre makt, oavsett om denna existerar eller ej. Alternativet är att man underkastar sig världsliga makter i deras olika skepnader, och därmed förlorar sin själsliga renhet.

[Algotezza]

Att andlighet innehåller både kreativitet/ fantasi och kärlek både till allt levande och till det man sysslar med, håller jag med om. Andlighet handlar om mer än att tro på Gud. För övrigt finns det en hel de personer som säger att de tror på Gud utan att verka det minsta andliga.

"Tro" betyder egentligen självuppgivelse inför Guds vilja samt att böja sig för en högre auktoritet. Det betyder inte att tro att Gud finns. Under 1900-talet förändrades innebörden av ordet "tro" till att betyda att anta något som sant. Medan "jag tror på Gud" förr betydde "jag överlämnar härmed mitt hjärta och min själ till Honom och väljer att leva i trohet mot Honom" betyder det idag "jag bedömer att Gud existerar" (jfr. Smith, "Belief and History", 1977, s. 44).

Vetenskapen kommer aldrig att kunna frambringa obestridliga bevis för eller emot Guds existens. Att enbart tro på Guds existens eller icke-existens är i båda fallen meningslöst. Det väsentliga är istället att underkasta sig en högre makt, oavsett om denna existerar eller ej. Alternativet är att man underkastar sig världsliga makter i deras olika skepnader, och därmed förlorar sin själsliga renhet.

Problemet är att det ofta är världsliga personer som menar sig representera den högre makten och som begär att man för den högra maktens skull skall underordna sig dessa världsliga representanter.

[Mlw]

Problemet är att det ofta är världsliga personer som menar sig representera den högre makten och som begär att man för den högra maktens skull skall underordna sig dessa världsliga representanter.

Ja, detta har blivit allt vanligare i takt med att människor förlorat sin förankring i en högre makt. Istället böjer de sig för auktoriteter inom diverse institutioner och accepterar deras ord som sanning. Ett exempel är när en kvinna ringer in till "Ring P1" och hävdar att hög invandring är nödvändig för våra pensioner. Detta trots att ekonomer tvärtom varnar för att pensionssystemet kan kollapsa på grund av invandringen. Men när en politiker framför påståendet om invandrare som pensionsräddare, så upphöjs det till etablerad sanning, just för att människor är så benägna att underordna sig världsliga auktoriteter. Ju mer människor fjärmar sig från tron på en högre makt, desto mer mottagliga blir de för indoktrinering. Svenskarna är sannolikt världens mest indoktrinerade folk. Den som tror att nordkoreaner eller iranier är mer indoktrinerade misstar sig. De senare tiger bara om sina verkliga åsikter.

[xion]

Att andlighet innehåller både kreativitet/ fantasi och kärlek både till allt levande och till det man sysslar med, håller jag med om. Andlighet handlar om mer än att tro på Gud. För övrigt finns det en hel de personer som säger att de tror på Gud utan att verka det minsta andliga.

"Tro" betyder egentligen självuppgivelse inför Guds vilja samt att böja sig för en högre auktoritet. Det betyder inte att tro att Gud finns. Under 1900-talet förändrades innebörden av ordet "tro" till att betyda att anta något som sant. Medan "jag tror på Gud" förr betydde "jag överlämnar härmed mitt hjärta och min själ till Honom och väljer att leva i trohet mot Honom" betyder det idag "jag bedömer att Gud existerar" (jfr. Smith, "Belief and History", 1977, s. 44).

Vetenskapen kommer aldrig att kunna frambringa obestridliga bevis för eller emot Guds existens. Att enbart tro på Guds existens eller icke-existens är i båda fallen meningslöst. Det väsentliga är istället att underkasta sig en högre makt, oavsett om denna existerar eller ej. Alternativet är att man underkastar sig världsliga makter i deras olika skepnader, och därmed förlorar sin själsliga renhet.

Varför ska vi underkasta oss en makt som vi inte ens vet om den existerar.
Denna "högre" makt är bara ytterligare en världslig makt i religiös skepnad.

[Mlw]

Varför ska vi underkasta oss en makt som vi inte ens vet om den existerar.
Denna "högre" makt är bara ytterligare en världslig makt i religiös skepnad.

Den avgörande skillnaden mellan världslig och andlig makt ligger i deras olika perspektiv. Medan den världsliga makten fokuserar på temporära frågor som politik, ekonomi och samhällsreformer, riktar kristendomen blicken mot det transcendenta. I trosbekännelsen uttrycker vi vår tillit till Jesus Kristus, Guds ende Son, född av Fadern före all tid. Han som steg ner från himlen, blev människa, led korsfästelsens död för vår skull, uppstod på tredje dagen och uppsteg till himlen där han sitter på Faderns högra sida. Han ska återkomma i härlighet för att döma levande och döda, och hans rike ska vara utan ände.

Den världsliga makten begränsar sig till frågor om samhällets organisation: maktrelationer, identitetspolitik, ekonomi, välfärdssystem, konflikter och politiska reformer. Skillnaden mellan världsligt och andligt blir därmed tydlig.

Att omfatta den kristna tron innebär att man öppnar sig för ett perspektiv som transcenderar världsliga kategorier. Det gudomliga överskrider vår förmåga till fullständig rationell förståelse. Som människor ser vi endast en begränsad del av verkligheten och kan inte på egen hand greppa dess totalitet.

[Algotezza]

Att andlighet innehåller både kreativitet/ fantasi och kärlek både till allt levande och till det man sysslar med, håller jag med om. Andlighet handlar om mer än att tro på Gud. För övrigt finns det en hel de personer som säger att de tror på Gud utan att verka det minsta andliga.

"Tro" betyder egentligen självuppgivelse inför Guds vilja samt att böja sig för en högre auktoritet. Det betyder inte att tro att Gud finns. Under 1900-talet förändrades innebörden av ordet "tro" till att betyda att anta något som sant. Medan "jag tror på Gud" förr betydde "jag överlämnar härmed mitt hjärta och min själ till Honom och väljer att leva i trohet mot Honom" betyder det idag "jag bedömer att Gud existerar" (jfr. Smith, "Belief and History", 1977, s. 44).

Vetenskapen kommer aldrig att kunna frambringa obestridliga bevis för eller emot Guds existens. Att enbart tro på Guds existens eller icke-existens är i båda fallen meningslöst. Det väsentliga är istället att underkasta sig en högre makt, oavsett om denna existerar eller ej. Alternativet är att man underkastar sig världsliga makter i deras olika skepnader, och därmed förlorar sin själsliga renhet.

Varför ska vi underkasta oss en makt som vi inte ens vet om den existerar.
Denna "högre" makt är bara ytterligare en världslig makt i religiös skepnad.

Ja, "någon" har ju i regel berättat om denna högre makt - utifrån sin agenda, vilken ofta innebär att få oss att känna, tänka och agera enligt denna persons vilja.

[Algotezza]

Att omfatta den kristna tron innebär att man öppnar sig för ett perspektiv som transcenderar världsliga kategorier. Det gudomliga överskrider vår förmåga till fullständig rationell förståelse. Som människor ser vi endast en begränsad del av verkligheten och kan inte på egen hand greppa dess totalitet.

Det gäller även musik, konst och viss litteratur.

Vi är dömda att inte kunna greppa totaliteten, med eller utan tro, eftersom vi upplever perspektiviskt och begränsat, och perspektiv och begränsning är nödvändiga för att varsebli något alls. Oceaniska upplevelser är bara möjliga som anomalier i ett annars begränsat och perspektivbetingat förnimmande.

[Mlw]

Ja, "någon" har ju i regel berättat om denna högre makt - utifrån sin agenda, vilken ofta innebär att få oss att känna, tänka och agera enligt denna persons vilja.

Alldeles riktigt. Den som berättade om denna högre makt var Jesus Kristus, och vi ska känna, tänka och agera enligt denna persons vilja.

[Mlw]

Varför ska vi underkasta oss en makt som vi inte ens vet om den existerar?

Pascals vad är ett filosofiskt argument framfört av matematikern och filosofen Blaise Pascal. Det går ut på följande resonemang:

1. Antingen existerar Gud eller så existerar Gud inte
2. En rationell person bör "satsa" på att Gud existerar, eftersom:

• Om Gud existerar och man tror så vinner man oändlig salighet
• Om Gud existerar och man inte tror så förlorar man oändlig salighet
• Om Gud inte existerar och man tror så förlorar man lite tid och vissa jordiska nöjen
• Om Gud inte existerar och man inte tror så vinner man lite tid och vissa jordiska nöjen

Enligt Pascal är det därför rationellt att tro på Gud, eftersom den potentiella vinsten (oändlig salighet) är så mycket större än den potentiella förlusten (begränsade jordiska uppoffringar). Detta gäller även om sannolikheten för Guds existens skulle vara mycket liten.

Detta är ett rationellt, matematiskt argument för tro, även om många teologer har påpekat att äkta tro knappast kan baseras på ett sådant nyttokalkylerande.

[Algotezza]

Varför ska vi underkasta oss en makt som vi inte ens vet om den existerar?

Pascals vad är ett filosofiskt argument framfört av matematikern och filosofen Blaise Pascal. Det går ut på följande resonemang:

1. Antingen existerar Gud eller så existerar Gud inte
2. En rationell person bör "satsa" på att Gud existerar, eftersom:

• Om Gud existerar och man tror så vinner man oändlig salighet
• Om Gud existerar och man inte tror så förlorar man oändlig salighet
• Om Gud inte existerar och man tror så förlorar man lite tid och vissa jordiska nöjen
• Om Gud inte existerar och man inte tror så vinner man lite tid och vissa jordiska nöjen

Enligt Pascal är det därför rationellt att tro på Gud, eftersom den potentiella vinsten (oändlig salighet) är så mycket större än den potentiella förlusten (begränsade jordiska uppoffringar). Detta gäller även om sannolikheten för Guds existens skulle vara mycket liten.

Detta är ett rationellt, matematiskt argument för tro, även om många teologer har påpekat att äkta tro knappast kan baseras på ett sådant nyttokalkylerande.

Vad är oändlig salighet? Vad är ändlig salighet? Vad är salighet?

[Mlw]

Vad är oändlig salighet? Vad är ändlig salighet? Vad är salighet?

I kristendomen syftar evig salighet på efterlivet med betoning på den personliga relationen med Gud och den kroppsliga uppståndelsen. Det innebär befrielse från synd och ofullkomlighet, fullständig inre frid samt en djup, bestående glädje som övergår jordisk lycka.

[Algotezza]

Vad är oändlig salighet? Vad är ändlig salighet? Vad är salighet?

I kristendomen syftar evig salighet på efterlivet med betoning på den personliga relationen med Gud och den kroppsliga uppståndelsen. Det innebär befrielse från synd och ofullkomlighet, fullständig inre frid samt en djup, bestående glädje som övergår jordisk lycka.

Alla religioner utfärdar löften till människorna att de har receptet på både att slippa lida, slippa smärta, och att dö, De lockar med evig salighet och lycka, Moksha, Nirvana, upplysning, paradiset, himmelriket. om vi bara tror på rätt sätt, gör de rätta övningarna. Olika politiska läror med utgångspunkt från Marx tankar lockar med sina mer världsliga utopier. Eckart Tolle lockar med att bara om vi blir ett med nuet och är i nuet, slipper vi allt vad lidande heter. Martinus lockar med framtidens sanna människorike där lyckan bor, men först skall vi igen igenom tredje världskriget.

Det är inte så lätt att vara människa och vi behöver väl något att hoppas på när det mörknar runt horisonten.

[Mlw]

Alla religioner utfärdar löften till människorna att de har receptet på både att slippa lida, slippa smärta, och att dö, De lockar med evig salighet och lycka, Moksha, Nirvana, upplysning, paradiset, himmelriket. om vi bara tror på rätt sätt, gör de rätta övningarna. Olika politiska läror med utgångspunkt från Marx tankar lockar med sina mer världsliga utopier. Eckart Tolle lockar med att bara om vi blir ett med nuet och är i nuet, slipper vi allt vad lidande heter. Martinus lockar med framtidens sanna människorike där lyckan bor, men först skall vi igen igenom tredje världskriget.

Det är inte så lätt att vara människa och vi behöver väl något att hoppas på när det mörknar runt horisonten.

Skillnaden är att kristendomen förkastar idéer om världslig fulländning. Enligt Augustinus strävar historien inte mot något slut eller fullbordan i denna värld. Han avvisar därför stoikernas föreställning om en universell kosmopolis, en vision som har paralleller i moderna utopiska samhällsteorier.

I linje med detta säger den katolske teologen Douglas B. Farrow att "eukaristins politik inte är framgångens politik enligt några världsliga mått. Vi lever inte i en tid där ondskan gradvis försvinner, vilket många föredrar att tro. Tvärtom fortsätter ondskan att växa genom att förvränga det goda som tillhör kyrkan, ofta genom skickliga och subtila parodier, likt ett virus som härmar friska cellers struktur" (Farrow, "Ascension Theology", s. 98).

Kristendomens övernaturliga inriktning utgör en avgörande skillnad som kan skydda mot ideologisk fanatism och världsliga villfarelser. Det är dags att inse att den kristna världsbilden är överlägsen allt annat, även om moderna teologer har gjort allt för att förstöra den.