VERKLIGHETEN, som funktion av referensberoende komplex skalär differens ?

[Algotezza]

Hmm - materialistisk vetenskap?
Om du menar vetenskaplig metod som vi bara har haft 200 år kanske, så är väl halva sanningen, än så länge halva sanningen, bra nog?
Hur många procent av sanningen kände människor till på Galileis tid?

Det blir nog allt svårare att argumentera för den saken. Tanken att människan föds som ett oskrivet blad och skapar sig själv är inte lika levande som den en gång var. Vilken är balansen mellan miljö och genetik? Med ökande forskning tycks genetiken få allt större tyngd.

Vi föds inte som oskrivna blad utan har egenskaper, förmågor och karma med oss från föregående inkarnationer. Förmågor tar lång tid att öva upp. Dwt genetiska arvet ger bara yttre ramar. Vi fyller själva dessa ramar med innehåll via det vi har med oss från tidigare inkarnationer.

Materialistisk vetenskap ger bara halva bilden, nämligen den kvantitativa dimensionen.

Verkligheten är oändlig. Detbfinns alltid mer att upptäcka.

Precis allt har en mördare sida, menar jag, också medverandet. Den andra sidan av verkligheten är "den kvalitativa insidan," av der mätbara, upplevelsesidan, förståelsesidan, viljeföring, aavsikter.

Logisk fantadiförmåga kan leda vidare.

[Vertumnus]

Allt i vårt inre kommer utifrån och är betingat av sinnena, vår iakttagqlseförmåga och logik. Även fantasin får näring utifrån. Det menar jag.

Det blir nog allt svårare att argumentera för den saken. Tanken att människan föds som ett oskrivet blad och skapar sig själv är inte lika levande som den en gång var. Vilken är balansen mellan miljö och genetik? Med ökande forskning tycks genetiken få allt större tyngd.

Vi föds inte som oskrivna blad utan har egenskaper, förmågor och karma med oss från föregående inkarnationer. Förmågor tar lång tid att öva upp. Dwt genetiska arvet ger bara yttre ramar. Vi fyller själva dessa ramar med innehåll via det vi har med oss från tidigare inkarnationer.

Materialistisk vetenskap ger bara halva bilden, nämligen den kvantitativa dimensionen.

Vi föds inte enbart med våra sinnen, ev. inkarnationer kan vi lämna utanför, utan också med scheman för hur sinnesintryck tas emot och organiseras. Det är alldeles givet att vårt tänkande får näring utifrån, men vår tendens att organisera tänkandet enligt vissa mönster som logik, matematik mm återspeglar primärt inte omvärlden utan beror på medfödda strukturer i våra hjärnors uppbyggnad.

[xion]

Mot bakgrunden av nya rön om ärftligheten så känns det allt viktigare att man väljer rätt biologiska föräldrar.
Miljön spelar visserligen roll men det genetiska arvet kommer man inte undan. Att vi skulle födas som ett oskrivet blad är bara nonsens.
Det är kanske därför mina egna barn är vackra, snälla och intelligenta

[Algotezza]

Det blir nog allt svårare att argumentera för den saken. Tanken att människan föds som ett oskrivet blad och skapar sig själv är inte lika levande som den en gång var. Vilken är balansen mellan miljö och genetik? Med ökande forskning tycks genetiken få allt större tyngd.

Vi föds inte som oskrivna blad utan har egenskaper, förmågor och karma med oss från föregående inkarnationer. Förmågor tar lång tid att öva upp. Dwt genetiska arvet ger bara yttre ramar. Vi fyller själva dessa ramar med innehåll via det vi har med oss från tidigare inkarnationer.

Materialistisk vetenskap ger bara halva bilden, nämligen den kvantitativa dimensionen.

Vi föds inte enbart med våra sinnen, ev. inkarnationer kan vi lämna utanför, utan också med scheman för hur sinnesintryck tas emot och organiseras. Det är alldeles givet att vårt tänkande får näring utifrån, men vår tendens att organisera tänkandet enligt vissa mönster som logik, matematik mm återspeglar primärt inte omvärlden utan beror på medfödda strukturer i våra hjärnors uppbyggnad.

Var sitter de strukturerna i hjärnan? Har man kommit fram till det? Hur ser dessa strukturer ut?

Finns det inte logik och matematik I omvärlden utan vi tycker oss se dessa strukturer betingat av medfödda strukturer i hjärnan? Vilket överlevnadsvärde har dessa strukturer om de bara finns i hjärnan?

[Pilatus]

Vi föds inte enbart med våra sinnen, ev. inkarnationer kan vi lämna utanför, utan också med scheman för hur sinnesintryck tas emot och organiseras. Det är alldeles givet att vårt tänkande får näring utifrån, men vår tendens att organisera tänkandet enligt vissa mönster som logik, matematik mm återspeglar primärt inte omvärlden utan beror på medfödda strukturer i våra hjärnors uppbyggnad.

Var sitter de strukturerna i hjärnan? Har man kommit fram till det? Hur ser dessa strukturer ut?

Finns det inte logik och matematik I omvärlden utan vi tycker oss se dessa strukturer betingat av medfödda strukturer i hjärnan? Vilket överlevnadsvärde har dessa strukturer om de bara finns i hjärnan?

Det finns en del teorier om att hjärnan är förberedd för vissa uppgifter, en slags språkmodul som hjälper oss att lära oss ett språks regler. Jag tror människan har den längsta vägen till att bli en mogen individ, som klarar sig någorlunda bra bland primaterna. Så en del stöd av förberedda hjärnfunktioner är nödvändigt. Det är mycket som skall läras in för att vi skall bli anställningsbara och kunna fylla i en cv.

[Vertumnus]

Vi föds inte som oskrivna blad utan har egenskaper, förmågor och karma med oss från föregående inkarnationer. Förmågor tar lång tid att öva upp. Dwt genetiska arvet ger bara yttre ramar. Vi fyller själva dessa ramar med innehåll via det vi har med oss från tidigare inkarnationer.

Materialistisk vetenskap ger bara halva bilden, nämligen den kvantitativa dimensionen.

Vi föds inte enbart med våra sinnen, ev. inkarnationer kan vi lämna utanför, utan också med scheman för hur sinnesintryck tas emot och organiseras. Det är alldeles givet att vårt tänkande får näring utifrån, men vår tendens att organisera tänkandet enligt vissa mönster som logik, matematik mm återspeglar primärt inte omvärlden utan beror på medfödda strukturer i våra hjärnors uppbyggnad.

Var sitter de strukturerna i hjärnan? Har man kommit fram till det? Hur ser dessa strukturer ut?

Finns det inte logik och matematik I omvärlden utan vi tycker oss se dessa strukturer betingat av medfödda strukturer i hjärnan? Vilket överlevnadsvärde har dessa strukturer om de bara finns i hjärnan?

Det mänskliga förståndet handlar om överlevnad, men den saken kräver inte en förståelse av omvärlden i vidare mening. Vad det handlar om är huruvida våra sätt att organisera sinnesintrycken är relevanta som vägledning för vårt handlande, om vårt sätt att tänka, om vår logik och vårt sätt att förstå naturen kan omsättas i praktiskt användbara resultat. Det vi gör för vår överlevnad i naturen är att tillrättalägga den för att motsvara våra behov, dvs. det vi sysslar med, vägledda av förnuftets regler, kan närmast beskrivas som tillverkning.

[Pilatus]

Var sitter de strukturerna i hjärnan? Har man kommit fram till det? Hur ser dessa strukturer ut?

Finns det inte logik och matematik I omvärlden utan vi tycker oss se dessa strukturer betingat av medfödda strukturer i hjärnan? Vilket överlevnadsvärde har dessa strukturer om de bara finns i hjärnan?

Det mänskliga förståndet handlar om överlevnad, men den saken kräver inte en förståelse av omvärlden i vidare mening.

Så var det säkert ursprungligen. Men vi lever ju numera i ett samhälle som hjälper oss från födsloögonblicket, tills någon vänlig sköterska sluter våra ögonlock.

Vad det handlar om är huruvida våra sätt att organisera sinnesintrycken är relevanta som vägledning för vårt handlande, om vårt sätt att tänka, om vår logik och vårt sätt att förstå naturen kan omsättas i praktiskt användbara resultat.

Har inte evolutionen gett oss en högt utvecklad hjärna som har en otrolig förmåga att lära sig väldigt mycket om naturen och om hur vi skall leva som sociala varelser?

Det vi gör för vår överlevnad i naturen är att tillrättalägga den för att motsvara våra behov, dvs. det vi sysslar med, vägledda av förnuftets regler, kan närmast beskrivas som tillverkning.

Vi är samhällsbyggare, vi klumpar ihop oss i städer, gärna i dess kärna. Som äldre flyttar vi ut på landet och odlar vår trädgård.

[Vertumnus]

Var sitter de strukturerna i hjärnan? Har man kommit fram till det? Hur ser dessa strukturer ut?

Finns det inte logik och matematik I omvärlden utan vi tycker oss se dessa strukturer betingat av medfödda strukturer i hjärnan? Vilket överlevnadsvärde har dessa strukturer om de bara finns i hjärnan?

Det mänskliga förståndet handlar om överlevnad, men den saken kräver inte en förståelse av omvärlden i vidare mening.

Så var det säkert ursprungligen. Men vi lever ju numera i ett samhälle som hjälper oss från födsloögonblicket, tills någon vänlig sköterska sluter våra ögonlock.

Vad jag avser är omvärlden i form av naturen, inte den människotillverkade världen som ju bygger på mänskligt tänkande. Ordvalet var kanske inte de bästa.

Vad det handlar om är huruvida våra sätt att organisera sinnesintrycken är relevanta som vägledning för vårt handlande, om vårt sätt att tänka, om vår logik och vårt sätt att förstå naturen kan omsättas i praktiskt användbara resultat.

Har inte evolutionen gett oss en högt utvecklad hjärna som har en otrolig förmåga att lära sig väldigt mycket om naturen och om hur vi skall leva som sociala varelser?

Min utgångspunkt är evolutionen, människans överlevnad. Vår överlevnad beror främst på hur vi agerar i naturen och i det spelet är "vad" alltid underordnat "hur". I den mänskliga komedin framstår naturen alltid som rekvisitan, aldrig som protagonisten.

Det vi gör för vår överlevnad i naturen är att tillrättalägga den för att motsvara våra behov, dvs. det vi sysslar med, vägledda av förnuftets regler, kan närmast beskrivas som tillverkning.

Vi är samhällsbyggare, vi klumpar ihop oss i städer, gärna i dess kärna. Som äldre flyttar vi ut på landet och odlar vår trädgård.

[Pilatus]

Fram till slutet av 1990-talet var troligen den dominerande uppfattningen bland fysiker att den
kosmologiska konstanten var noll, vilket dock förändrades 1998 i samband med upptäckten av att
universums expansion accelererar. Konsekvensen har blivit att konstaterandet av att universum
accelererar har stärkt teorin om att den kosmologiska konstanten har ett positivt värde, vilket
innebär att den bidrar till en acceleration snarare än en balansering.

Principen om energins oförstörbarhet. Om jag skjuter med en pistol i rymden och ingenting hindrar dess flykt kommer kulan att fortsätta sin likformiga rörelse. Men eftersom universum expanderar accelererande kommer kulan till sist att stå still, utan att någon fysisk lag påverkats. Vad händer då med kulans rörelseenergi? Förvandlas den till potentiell energi? Energin finns kvar relativt skytten och försvinner bort snabbare och snabbare. I ett expanderande universum – som förändras över tid – kan energin faktiskt inte definieras globalt på ett enkelt sätt. Detta är känt i allmän relativitet som att energins bevarande inte gäller på samma sätt som i klassisk mekanik.

[Vertumnus]

Fram till slutet av 1990-talet var troligen den dominerande uppfattningen bland fysiker att den
kosmologiska konstanten var noll, vilket dock förändrades 1998 i samband med upptäckten av att
universums expansion accelererar. Konsekvensen har blivit att konstaterandet av att universum
accelererar har stärkt teorin om att den kosmologiska konstanten har ett positivt värde, vilket
innebär att den bidrar till en acceleration snarare än en balansering.

Principen om energins oförstörbarhet. Om jag skjuter med en pistol i rymden och ingenting hindrar dess flykt kommer kulan att fortsätta sin likformiga rörelse. Men eftersom universum expanderar accelererande kommer kulan till sist att stå still, utan att någon fysisk lag påverkats. Vad händer då med kulans rörelseenergi? Förvandlas den till potentiell energi? Energin finns kvar relativt skytten och försvinner bort snabbare och snabbare. I ett expanderande universum – som förändras över tid – kan energin faktiskt inte definieras globalt på ett enkelt sätt. Detta är känt i allmän relativitet som att energins bevarande inte gäller på samma sätt som i klassisk mekanik.

Noether's Theorem and The Symmetries of Reality
https://youtu.be/04ERSb06dOg

[Hubert]

Så måste det vara. Människan, olmen, pandan, cyanobakterien, t ex behöver inte ha en förståelse av omvärlden i vidare mening. Vi människor behöver den inte heller, men vi älskar den.
Och vi vet att ju mer vi vet om omvärlden i vidare mening desto större är vår arts chans till överlevnad.

Det mänskliga förståndet handlar om överlevnad, men den saken kräver inte en förståelse av omvärlden i vidare mening. Vad det handlar om är huruvida våra sätt att organisera sinnesintrycken är relevanta som vägledning för vårt handlande, om vårt sätt att tänka, om vår logik och vårt sätt att förstå naturen kan omsättas i praktiskt användbara resultat. Det vi gör för vår överlevnad i naturen är att tillrättalägga den för att motsvara våra behen ov, dvs. det vi sysslar med, vägledda av förnuftets regler, kan närmast beskrivas som tillverkning.

[Pilatus]

Så måste det vara. Människan, olmen, pandan, cyanobakterien, t ex behöver inte ha en förståelse av omvärlden i vidare mening. Vi människor behöver den inte heller, men vi älskar den.
Och vi vet att ju mer vi vet om omvärlden i vidare mening desto större är vår arts chans till överlevnad.

Det mänskliga förståndet handlar om överlevnad, men den saken kräver inte en förståelse av omvärlden i vidare mening. Vad det handlar om är huruvida våra sätt att organisera sinnesintrycken är relevanta som vägledning för vårt handlande, om vårt sätt att tänka, om vår logik och vårt sätt att förstå naturen kan omsättas i praktiskt användbara resultat. Det vi gör för vår överlevnad i naturen är att tillrättalägga den för att motsvara våra behen ov, dvs. det vi sysslar med, vägledda av förnuftets regler, kan närmast beskrivas som tillverkning.

Men lägger vi inte oroande mycket energi och tankemöda på hur vi skall försvara oss mot våra fiender och gärna fördriva dem från de platser vi hävdar är våra? Det är mer än överlevnad, det är vår totala dominans. Vi skall uppfylla jorden med just vår avkomma.

[Hubert]

Jag vet inte.
Kanske är det urgamla strider om revir, honor, hanar, t ex som spökar?
De som tänker i termer av artens överlevnad, så som somlig av oss gör, har väl en evolutionär fördel?

Så måste det vara. Människan, olmen, pandan, cyanobakterien, t ex behöver inte ha en förståelse av omvärlden i vidare mening. Vi människor behöver den inte heller, men vi älskar den.
Och vi vet att ju mer vi vet om omvärlden i vidare mening desto större är vår arts chans till överlevnad.

Det mänskliga förståndet handlar om överlevnad, men den saken kräver inte en förståelse av omvärlden i vidare mening. Vad det handlar om är huruvida våra sätt att organisera sinnesintrycken är relevanta som vägledning för vårt handlande, om vårt sätt att tänka, om vår logik och vårt sätt att förstå naturen kan omsättas i praktiskt användbara resultat. Det vi gör för vår överlevnad i naturen är att tillrättalägga den för att motsvara våra behen ov, dvs. det vi sysslar med, vägledda av förnuftets regler, kan närmast beskrivas som tillverkning.

Men lägger vi inte oroande mycket energi och tankemöda på hur vi skall försvara oss mot våra fiender och gärna fördriva dem från de platser vi hävdar är våra? Det är mer än överlevnad, det är vår totala dominans. Vi skall uppfylla jorden med just vår avkomma.

[Hubert]

30 aug 2025 20:18 skrev jag i tråden Naturvetenskap och "VERKLIGHETEN, som funktion av referensberoende komplex skalär differens ?" bl a:

Solen är en instans av verkligheten - rätt eller fel?
Vad betyder det att den är en "funktion av referensberoende komplex skalär differens"?
I tråden Naturvetenskap är den frågan relevant.
Jag är inte astronom men det vore kul att veta om hen ser solen som en funktion av referensberoende komplex skalär differens.

Jag lämnar det.
Hur är min motorcykel funktion av referensberoende komplex skalär differens?
Hur gör jag för att se den som funktion av referensberoende komplex skalär differens?
Ännu har jag inte fått svar från trådens upphovsperson, Illusionen.

VERKLIGHETEN, som funktion av referensberoende komplex skalär differens ?
Inlägg av Illusionen » 05 maj 2025 11:00
I tråden Naturvetenskap.

[Pilatus]

Solen är en instans av verkligheten - rätt eller fel?

Om en viss företeelse under för övrigt växlande omständigheter alltid visar sig förbunden med en annan, så är detta en positiv instans för tillvaron av ett direkt eller indirekt orsaksförhållande mellan båda. Johan Jakob Borelius, Läroboken i den formella logiken (1863)

Vad betyder det att den är en "funktion av referensberoende komplex skalär differens"?

Jag kan inte se att någon filosof har lyckats reda ut den åsyftade funktionens bestämningar i den mening som frågan antyder.