Huset

[xion]

Ekologi lär betyda "läran om huset".
Då syftas inte på huset som vi bor i utan betydligt mer än så.
På våra breddgrader bor nästan alla i hus av något slag.
Personligen så bor jag i ett fristående trähus från fyrtiotalet. Jag köpte det i befintligt skick på sjuttiotalet.

När man lever ett helt liv så samlar man på sig erfarenheter. När man dör kommer dessa erfarenheter att försvinna om de inte dokumenteras på något sätt. Kan då mina erfarenheter vara av värde för någon annan? Kanske, kanske inte. Det ju just MINA erfarenheter och kanske inte alls stämmer med vad man kan ta del av via andra källor. Sålunda ingen allmängiltig manual, inte ens råd i vanlig mening. Men kanske en del saker som kan vara bra att tänka på.
Om man ska bygga eller köpa ett eget hus så finns det nämligen mycket som jag tycker att man bör tänka på.
Det bör vara välisolerat för att stå emot både värme och kyla. Den effektivaste åtgärden förutom isoleringen är fönstrens placering plus tre glas-skikt. Treglasfönster är dyra. Betydligt enklare då med tvåglasfönster plus innanfönster som man inte behöver ha i annat än på vintern. Förutom den värmeisolerande effekten så isolerar tre rutor effektivt från störande ljud. Kanske en bra ide att ha tre glas i sovrummet så vida man inte vill vakna till fågelsång. I Norge såg jag att man ofta satte dit ett extra fönster på utsidan vintertid. Man får då treglaseffekten när den behövs som bäst samtidigt som man skyddar fönstret från väder och vind.

Sovrummet bör ligga mot norr eller öster. Söder och väster kan bli väl svettigt på sommaren. Köksfönstren bör ligga åt det håll där man vill ha mest koll. Gärna med fin utsikt. En finess som jag tänkt på ibland är fönsterluckor. Med fönsterluckor av trä skulle man kunna skydda fönstren från att krossas ex.vis vid inbrott och skydda rummet innanför från solvärmen under värmeböljor och även kylan vintertid.

Det är idag populärt med s.k. öppen planlösning. Inte så smart i alla avseenden. Det betyder att du får samma temperatur överallt i huset. Det kan vara en fördel att kunna krympa den aktiva boytan vid sträng kyla och på så sätt spara energi. Eller stänga till de rum som ligger på skuggsidan så att de kan hållas svalare vid värmebölja. Om Jordens medeltemperatur fortsätter att stiga så kan vi få fler och kraftigare värmeböljor. Men numera finns det ju luftvärmepumpar som kan både kyla och värma.

En annan orsak till att konstruera huset flexibelt är att det ska kunna passa både för en familj och för en ensamstående. I äldre tider hade man ofta ett större rum som endast användes vid speciella tillfällen, som jul eller andra högtidligare händelser. Flexibiliteten är också bra vid släktbesök och liknande. Då är det bra att ha extra utrymmen. Däremellan kan det vara bra att bara använda husets "kärna", d.v.s kök, badrum, hall och eventuellt ett till rum. Det blir mindre att städa och mindre att värma. Vattenburen värme har många fördelar men också nackdelar. Om huset står tomt vintertid måste alla ledningar med vatten tömmas inklusive element. Såvida man inte har grundvärme med el som håller temperaturen på plussidan. Men det kan bli något fel och då är man illa ute med risk för vattenskador. I husets "kärna" bör det finnas möjlighet att elda med ved. Bäst är en vedspis. Då har man både värme och möjlighet att laga mat vad som än händer.

Dom flesta vill ha vattentoalett och ser detta som den bästa lösningen. En riskfaktor man då bör tänka på är att den kan frysa sönder vid minusgarader. Ekologiskt sett är det också en katastrofalt dålig lösning. Vår egen avföring bör återföras i naturens kretslopp och inte spolas ut i havet. Dessutom använder vi ofta dricksvatten till att spola med. Det finns flera system med förmultningstoaletter att välja på. Det är viktigt att vår avföring kan återgå till naturens kretslopp på ett eller annat sätt.

En finess som jag kommit att uppskatta är en plats under tak där man kan sitta i solen eller skuggan beroende på årstid och finna frid och ro.
Det bästa är om man kan ha detta i form av en typ westernveranda efter hela väggen där entredörren finns. Då skyddar man ytterdörren från vädrets makter. Dessutom kan man ha klädstreck där för tvätten i skydd för regnskurar. (Så har man ofta i Norge upptäckte jag.)
Huset jag bor i har hel källarvåning och den har man mycket nytta av. Matkällare, tvättstuga, frysbox m.m.

När man ska köpa ett hus säger man att det är tre saker man ska tänka på; nämligen läget, läget och läget. Varför då? Därför att det mesta går att ändra på med ett hus men inte läget. Läget kan också vara en färskvara på sikt. Omgivningen kan nämligen förändras. Nya byggnader kan uppföras i omgivningen. Skog kan växa upp eller hugga ner. Vägnätet kan förändras. Sånt här bör man också ha i åtanke. Promenadvägar i närheten är ett plus. Närhet till vatten ett annat. (Bad och fiskemöjligheter inom promenadavstånd är en guldkant). Där jag växte upp (i ett villaområde) avundades jag en granne som hade ett litet källsprång på tomten. Nu har jag faktiskt en bäck på tomten även om den tidvis nästan kan torka ut.

När man köper ett hus på landet är det lätt att drabbas av "nybyggaranda". Visst är det mysigt med skog men efter ett tag upptäcker man att den skymmer solen, särskilt höst och vinter. Och vanligtvis finns skogen utanför tomtgränsen och då är det ju någon annan som äger den. Den här "nybyggarandan" brukar gå över med tiden. Man vänjer sig och inser att allt har både för- och nackdelar. Är det hett kan det vara skönt med skugga och dessutom blir det mindre blåsigt. Solen lyser på oss alla. I regel behöver man inte flytta sig många meter.

Det finns ett talesätt; att den som har planterat ett träd, har inte levt förgäves.
Hur som helst så planterade jag en hägg vid vedbodväggen. Det var många år sen nu och det ar vuxit upp till ett stort träd.
Den huvudsakliga anledningen var att jag vill njuta av häggarnas blomsterprakt om våren och då är det inte så dumt att kunna göra detta bara genom att titta ut genom köksfönstret. det är fler än jag som uppskattar detta träd. När det blir en kall vår som i år så kan insektsätande fåglar finna föda bland olika kryp som lockats av häggdoften. Lite senare drabbas en hägg ofta av häggspinn. Dess larver kan kaläta och klä in hela trädet i spindelvävsliknande trådar. Spindeltrådarna ska skydda larverna mot fåglarna. Detta kan fungera delvis men om det finns mycket fåglar (som på min tomt) så brukar dom inte hinna kaläta trädet innan dom istället hamnar i gapet på hungriga fågelungar. Det gläder mitt hjärta när jag ser fåglarnas skytteltrafik till och från trädet. Häggen har anpassat sig till häggspinnet på så sätt att den inte dör fast den blivit av med sin grönska. Tålmodigt gör den nya blad och lever vidare. Senare på året blir det klasar med häggbär av blommorna. Bären äts av fåglar och ekorrar har jag sett. De lär också gå att göra vin och saft av har jag läst.
Förutom fåglar så lockar blomprakten massor av insekter. Jag har dessutom både sälg, lönn och rönn på tomten. Dom turas om att blomma till insekternas fromma. Jag tycker mig ha märkt att det finns mindre med insekter numera och tydligen så är detta en trend. I en del fall tycker man att det kan vara bra för oss. Till exempel att det finns färre myggor och flugor, men fåglarna håller nog inte med.

[Anders]

Eller så bor man i Karlstad och behöver ett hus i Uppsala snabbt. Ett hus dyker upp i rätt område, man ber svågern med respektive åka dit med mobil och beskriva medan de gick runt, det här var långt innan smartphone och kamera i mobil. Och sen köper man. Nu 24 år senare är det drömhuset. Låt vara med alldeles för stor tomt men det visste vi redan efter telefonsamtalet.