Konceptets relation till begreppet GudMitt senaste inlägg var/är tänkt som en sammanfattande/avrundande kommentar till tråden.
Då mina funderingar kring fysikens grundvalar gått hand i hand med mina tankar kring religion,
kan föreliggande inlägg på motsvarande sätt ses som en avrundande kommentar till hur en
tänkbar förklaringsmodell till begreppet
Gud, kan gestaltas inom ramen för konceptet.
En konsekvens av detta bör bli att
panteism och kristendom sannolikt inte skiljer sig åt, enligt
min uppfattning, utan det rör sig om två olika perspektiv/betraktelsesätt av samma fenomen.
Gud är ett mångfacetterat/mångtydigt begrepp vars betydelse varierar beroende av vem som
tillfrågas och vilket perspektiv som tillämpas och avses (som t ex religion, filosofi, erfarenhet mm).
Vad gäller disciplinen vetenskap gäller principen att endast acceptera verklighetsbaserade
förklaringar/teorier som har empiriskt stöd och är logiskt underbyggda/baserade.
Vare sig existensen av gudar eller avsaknad av gudar har mot denna bakgrund kunnat beläggas
vetenskapligt. I denna mening kan vetenskapen således, ur ett begränsat mänskligt perspektiv,
där frågor föranledda av
Citat B lämnats obesvarade, betraktas som strikt ateistisk till sin natur.
Frågan som här inställer sig är om det mot denna bakgrund ö h t är möjligt att kategoriskt och
trovärdigt går att förneka att ett högre samband, ”
Gud”, i någon form ”existerar” ?
För att besvara frågan krävs förståelse för vad den förnimbara
VERKLIGHETEN representerar.
Problemet är att ingen trots all mänsklig hybris har haft förmåga att redovisa en trovärdig och
basal förklaring. Så länge frågor föranledda av
Citat B förblir obesvarade kan vi således inte
förvänta oss att finna slutgiltigt svar på vad verkligheten representerar. Personligen misstänker jag
att svaren för alltid kommer att ligga utom räckhåll för det undflyende mänskliga "jaget".
Min tro påminner i vissa delar om den tro Algotezza tidigare har beskrivit.
I den här tråden skriver Algotezza den 08 sep 2025, ”
Jag är närmast panteist.” Intressant här
är att konceptet förefaller att i förlängningen länka samman panteism och kristendom.
Min kommentar till detta ryms i ett mail adresserat till Stockholms stift där jag bl a skriver
följande med anledning av prästen Hugos betänkligheter.
-.-Föreliggande mail vänder sig inte till en enskild person, utan upprinnelsen till att jag skriver
är en intressant artikel i DN KULTURDEBATT, som refererar till
Fri Tankes tidskrift
Sans,
och
Kyrkans tidning, och efterföljande offentliga debatt, varifrån följande citat är hämtat,
”
Christer Hugo: Jag vägrar vara präst om det krävs att jag ska tro på Bibelns Gud”.
Citatet kan tolkas som att
Gud ej förnekas, men att en ålderdomlig beskrivning av
Gud ifrågasätts.
Själv saknar jag teologisk utbildning, och har svårt att se att allt i gamla testamentet vilar på en
redovisad väldefinierad solid grund. Tro är inget som går att kommendera en sökande person till
att acceptera, utan kräver ett respektfullt bemötande, i kombination med begripliga förtydliganden.
I avsaknad av svar på nedanstående citat bör, av det skälet, rimligen ingen göra anspråk på att
ha tolkningsföreträde rörande tolkningen av aktuell frågeställning.
Jag är inte rätt person att avgöra vad som är rätt eller fel, men min personliga uppfattning är tyvärr
att den ”
aggressiva” debatt som nu förs offentligt av ”akademiskt skolade teologiska experter”
riskerar att fjärma de medverkande från det genuint kristna budskapet.
Samhällssystem av skilda slag har historiskt sett kommit och gått. Gemensamt för dem är att de
efter en tid kulminerat för att därefter ha degenererats och fallit samman. Degenereringsfasen
kännetecknas av att samhällssystemen och dess styrande elit börjar prioritera sina egna
intressen och maktanspråk före medborgarnas.
Detta beteende med rötter i evolutionen och framgångsrik reproduktion förefaller generellt vara
kännetecknande för den ”
aggressiva apan”. Vårt västerländska kapitalistiska samhällssystem
är tyvärr inget undantag, trots kännedom om att rikedom ger makt, och
helt oproportionerligt
inflytande över enskilda medborgares liv, och således även ojämlikhet.
Religioner av skilda slag är något som människan genom årtusendena formulerat, bl a utifrån
sägner, och som makthavare har missbrukat och använt som ett redskap i sin maktutövning,
t ex för att upprätthålla makten och rättfärdiga sitt handlande. Detta har resulterat i att vi i dag
lever i en till synes galen värld kännetecknad av krig och djupa orättvisor, där demokratin
allt mer undermineras av att makten förskjuts mot den del av mänskligheten som är enormt rik.
Det som jag tror är stötestenen för många, vad gäller tron, är svårigheten att bokstavstroget
acceptera gamla testamentets sägner. Begrunda gärna hur mänskligheten, med hjälp av vår
hyllade intelligens under en kort tidsepok, gjort avskräckande avtryck, där den ”
aggressiva apan”
i sin hybris och makthunger lägger enorma summor på massförstörelsevapen parallellt med
hungerkatastrofer, förtrycker minoriteter, skövlar och förgiftar naturen, skändar djuren och i
övermod vanhelgar förtroendet som gavs mänskligheten i tidernas begynnelse.
Det förefaller mot denna bakgrund inte så anmärkningsvärt att några, med viss rätt, efterfrågar
”
evidens” för begreppet allsmäktig
Gud.
Orsaken till denna, i mitt tycke, berättigade fråga är (enligt min personliga uppfattning) att det
saknas en viktig dimension/komponent i debatten. Inom empirisk vetenskap krävs testbarhet och
falsifierbarhet, så frågan som troligen många tänkande människor ställer sig är följande.
Om det inom vetenskapen krävs rigoröst förankrade bevis för att en teori skall accepteras
som trovärdig, varför ska man då som vuxen något lättvindigt tvingas tro på gamla sägner,
som beskrivs i gamla testamentet, när bevis saknas ?
Mitt budskap kan säkert uppfattas som kontroversiellt då begreppet
Gud i min tappning ej går
att beskriva i enbart atomära verklighetsbaserade termer.
Det krävs m a o något mer.Min tro och övertygelse är m a o något avvikande den traditionella kristna tron, såtillvida att den
inte i allt överensstämmer med det budskap jag sedan barnsben fått ta del av. Skillnaden ligger
i att mitt perspektiv
vidgas till att även omfatta mer än ett rent mänskligt formulerat budskap.
För att uttrycka det enkelt, man missar poängen när man begränsar perspektivet till ett rent
mänskligt verklighetsperspektiv, och utan motivering utesluter andra tänkbara perspektiv.
Det är alltså med viss tvekan jag delger er bifogat koncept, men tycker samtidigt att vanliga
människors funderingar i/kring ämnet rimligen borde vara av intresse för en folklig kyrka.
Själv är jag trygg i min tro, så det finns ingen önskan om ev kommentarer från min sida,
utan vill enbart informera om hur en enkel vanlig människa kan resonera kring ett i mitt tycke
mycket intressant och svårfångat gudsbegrepp.
Misstänker dock starkt att en ”båtbyggare” som jag inte hör hemma i sådana här sammanhang.
Anser ni konceptet ointressant kan ni därför med gott samvete slänga det i papperskorgen.
-.-Gud som begrepp är mångfacetterat, och betydelsen varierar uppenbart beroende på sammanhang,
såväl religiöst som filosofiskt och i viss mån även kulturellt. Min infallsvinkel kännetecknas därför
av att det är motiverat och klokt att här skilja på/mellan religion och
Gud.
Inom en monoteistisk religion som kristendom beskrivs
Gud enligt litteraturen som citat
”
den högsta, allsmäktiga och allvetande varelsen, skaparen och härskaren över universum,
samt det centrala objektet för tro och tillbedjan”.
Till skillnad mot den monoteistiska religionen innebär panteism att ”
Gud är det innersta i allt
som existerar, och att allt som existerar är Gud”, vilket medför att panteism och kristendom
anses vara oförenliga.
Personligen anser jag att
det saknas en viktig dimension/komponent i dagens debatt.
DELTA-KONCEPTET, skall ses som ett försök att förklara den atomära/ förnimbara verkligheten,
som funktion av referens-beroende komplex skalär differens.
Detta sker till övervägande del via metafysiska samband, utgående från bl a EULERs formel.
Med hjälp av formeln beskrivs t ex den skalära balansen mellan,
”
ATOMÄR EXISTENS OCH DESS BALANSERANDE ANTI-STRUKTURELLA MOTSATS”.
Konceptet länkar i förlängningen samman panteism och kristendom. De skalära
relationer konceptet beskriver kan betraktas som en typ av
strukturell transformation mellan de perspektiv monoteism och panteism refererar till.
Mot ovanstående bakgrund får följande punkter ett stort symboliskt värde.
•
BIBELN: ”
Varde ljus och det vart ljus” (1 Mos 1:3), är en central del av skapelseberättelsen.
Frasen kan tolkas symboliskt som konceptets beskrivning av det strukturella skalära perspektiv-
språnget mellan, Referensneutralt (DRP) → Referensberoende (MP).
•
PLATON: ”
Men så finns det en annan värld, som inte har sin existens i tid och rum,
som inte är tillgänglig för våra sinnen, och där det råder fullkomlighet och fulländad ordning”.
•
KANT: Är förmodligen den filosof vars slutsatser ligger närmast konceptets.
Kant ansåg att vi inte kan nå åt tinget i sig, vilket överensstämmer med konceptets slutsatser.
Med andra ord, den objektiva verkligheten är för oss oåtkomlig.
•
EULER: Eulers formel, inkl olika varianter/kombinationer, är av fundamental betydelse
för konceptet och dess tillblivelse.
-.-Själv är jag pensionär och troende, men inte helt i överensstämmelse med det budskap jag
fått ta del av via kyrkan och samhället. Jag själv, liksom sannolikt Christer Hugo, vägleds av
det kristna budskapet och budorden, men vill alltså
vidga perspektivet till att även omfatta
mer än ett mänskligt formulerat budskap. Min mor var djupt troende vilket även min fru är.
Mot denna bakgrund har jag förståelse för, och respekterar, Christer Hugos ståndpunkt.
I grunden är det en fråga om
ärlighet och de
värderingar man har och tillämpar.
Ur ett kristet perspektiv, har jag, som troende och medlem i svenska kyrkan, personligen svårt
att acceptera att Christer Hugos tolkning och ståndpunkt på något sätt skulle vara klandervärd.
MOTIVET till konceptet kan sammanfattas i nedanstående två citat,
Citat A och
Citat B.
Citaten kan ses som en sammanfattning och bekräftelse på hur bristfällig vår kunskap om
medvetandet inkl jaget fortfarande är.
Notera att de frågor citaten föranleder saknar trovärdiga svar.
Det innebär att basal bakgrund till begrepp som RUM och TID, liksom ”JAGET” saknas.
Den ofrånkomliga konsekvensen av detta blir att det även saknas trovärdiga svar på vad som
utgör basal grund/fundament för den förnimbara verkligheten ! Det förefaller således vara väl
mycket begärt att oreserverat kräva acceptans för att gamla testamentet i allt vilar på solid grund.
I en predikan jag lyssnade på för många år sedan sade prästen,
"
den som anser sig förstå Gud har inte förstått någonting", ett budskap värt att här begrunda.
Citat A, ”Diskussioner rörande universum och vår verklighet utgår från att RUM och TID,
redan existerar. Hur man kom dit, utelämnas så gott som alltid. Man försöker således
besvara aktuella frågor om universum utifrån ett internt RUM-TID-perspektiv, utan att
förklara medvetandets inkl ”jagets” roll och natur, och vad rum och tid representerar
på basal nivå.”.Det kan av vissa säkert uppfattas som provocerande, men min personliga uppfattning är att
ingen på ett trovärdigt sätt har redovisat och förklarat vad RUM och TID representerar.
Det mest anmärkningsvärda är att varken Lorentz eller Einstein har förklarat bakgrunden till,
eller definierat vad begreppen representerar.
Till skillnad mot detta redovisar föreliggande koncept, svar på de frågor Citat A föranleder.
Citat B,”Ett grundläggande problem vi inledningsvis står inför, när frågor om universums natur
skall utforskas och besvaras, är att förklara begreppet ”jaget” och dess subjektiva och
komplexa relation till vår verklighets s k rum-tid, alltså hur jaget, den subjektiva upplevelsen /
förnimmelsen, kan uppstå ur, och/eller kopplas via samband till, något materiellt.”Inom filosofin återkommer genom historien ett antal ”stora” frågor som fortfarande väntar på svar.
Svar på de frågor
Citat B föranleder är av avgörande betydelse för att dessa ”stora” frågor
skall ha förutsättning att trovärdigt besvaras. Konceptet ger ej svar på de frågor som följer av
Citat B, utan målsättningen är att senare redovisa principiella förslag till svar.
Det anmärkningsvärda och överraskande visade sig här vara att ingen tillfrågad har kunnat
presentera en trovärdig förklaring till vad TID och RUM är/representerar, trots dess
exceptionellt viktiga roll i detta sammanhang. När TID i enlighet med Citat A saknar förklaring,
saknas i princip även den FUNDAMENTALA GRUNDEN till förklaring av vår verklighet.
VERKLIGHETEN saknar p g a denna brist fullständig förklaring och förankring.
Personligen tolkar jag detta faktum som att såväl medvetandet, verkligheten som vetenskapen
saknar egentlig basal förklaring ”när korten synas”. Det är m a o omöjligt att trovärdigt beskriva
begreppet Gud med enbart den atomära verklighetens storheter och begrepp. Viktigt att notera
är således att medvetandet och dess funktion, ur ett mänskligt verklighetsperspektiv, är ett
själv-genererat fenomen där begreppet TID i litteraturen saknar trovärdig basal förklaring.
Konceptet (min personliga åsikt), förefaller mot här redovisad bakgrund förvånansvärt väl passa
in i bilden som ges i citat,
”Paul Tillich, en av 1900-talets mest inflytelserika protestantiska teologer, betonar att
varje konkret påstående om Gud nödvändigt måste förstås symboliskt. Den synen delar jag,
liksom uppenbarligen KG Hammar som i sin bok ”Släpp fången loss!” (Verbum, 2015) skriver:
”GUD (Hammars versaler, min anmärkning) är mänsklighetens största, äldsta och mest
innehållsrika metafor.” ”
Bengt Hj Törnblom / Illusionen
Pax vobiscumhttps://www.youtube.com/watch?v=M6FdSeYY9_c
