Vad är ondska? Ligger det i människans natur att vara egoist

[Sambasture]

MrBullen skrev:

Undrar varför du har kommit fram till att likställa egoism med ondska?

Det har jag inte! Därav frågetecknet..

Är ondska nåt dåligt?

Som alla andra har påpekat, så beror det helt på hur man definierar ondska. Min väldigt enkla syn på ondska, är att det är en handling som medvetet skadar någon/något på något sätt. Med de kriterierna, är ondska något dåligt. Det betyder dock inte att det är något onödigt.

Jag tror att de flesta håller med mig i att ondska är något dåligt, om de får utgå från sin egen syn på ondska. Det finns dock undantag, som de människor jag nämnde i mitt tidigare inlägg.

Men jag vill göra skillnad på mina frågor om vad ondska är, och vad en ond människa är (och om onda människor existerar!). Min poäng är att de handlingar vi kallar onda, ofta bottnar i något annat, t ex okunskap eller rädsla. Är ondska då fortfarande en egen existerande kraft, eller är det bara en benämning på destruktiva handlingar som uppkommer ur rädsla/okunskap?

[Sambasture]

Algotezza skrev:

Ja, den är nödvändig för helheten, men har till skillnad från godheten inget egenvärde, bara instrumentellt värde.

en mycket bra poäng!

Det är alltid "de andra" som står för ondskan, man själv för godheten. Det tycker säkert Satan också.

Jag får nog hålla med om det. Problemet med det är att Satan har vänt på betydelsen. För oss (eller mig i alla fall) är godhet något som är bra. Satan tycker ju att ondska är bra, alltså så är det en form av "godhet" eller i alla fall ett "rätt" för honom. Därmed har han vänt på begreppen.

[MrBullen]

Missa frågetecknet där.

Ja kan ställe en annan fråga, är ondska nåt farligt?

Vad med ondskan är farligt isf?

[Wintran]

Om vi med ondska menar strävan efter slutgiltig död och olycka så är ondska givetvis något dåligt. Om vi med ondska menar accepterandet av död och olycka som en väg mot lycka så är det istället något bra. Om vi med ondska menar bägge två så finns det väl både bra och dålig ondska.

Om vi med egoism innefattar även de handlingar som ger oss enbart ett gott samvete i belöning så är alla handlingar egoism. Om vi menar att egoism bara är handlingar som ger oss något konkret tillbaka, såsom pengar, då är inte alla handlingar egoism.

[Carpe Nihil]

Min väldigt enkla syn på ondska, är att det är en handling som medvetet skadar någon/något på något sätt. Med de kriterierna, är ondska något dåligt.

Nej det är det inte?

Ja kan ställe en annan fråga, är ondska nåt farligt?

Vad med ondskan är farligt isf?

Samma svar som tidigare; det beror på den subjektiva värderingen.

Om vi med ondska menar strävan efter slutgiltig död och olycka så är ondska givetvis något dåligt. Om vi med ondska menar accepterandet av död och olycka som en väg mot lycka så är det istället något bra. Om vi med ondska menar bägge två så finns det väl både bra och dålig ondska.

Om vi med egoism innefattar även de handlingar som ger oss enbart ett gott samvete i belöning så är alla handlingar egoism. Om vi menar att egoism bara är handlingar som ger oss något konkret tillbaka, såsom pengar, då är inte alla handlingar egoism.

I det första stycket så.. nej. Det är inte självklart bra eller dåligt i några av de angivna situationerna. Det är fortfarande beroende av en subjektiv synvinkel.

Men det andra stycket är mer intressant. Det första du talar om är psykologisk egoism, men det är väl inte detsamma som egoism i vardaglig mening? Psykologisk egoism är bakomliggande medvetandet. Vanlig egoism måste defineras på något annat sätt. Antagligen sådant som man medvetet gör enbart för sin egen vinnings skull?

[MrBullen]

Min tanke är alltid att folk ska skriva deras egna värderingar...SÅ..
Carpe nihil...Ge mig din värdering i frågan;)

[Erkki]

Mina färdigheter inom informationstekniken är klandervärda. Det är ett sannskylldigt konststycke att jag ens har lyckats ta ut mig på nätet, om jag nu har gjort det återstår att uppleva.
Egoismen i form av själviskheten är ett av dom två egenskaperna som var ytterst nödvändiga för överlevnaden i det som brukar kallas för ursoppan. Den andra nödvändiga egenskapen var fruktan.
I tidernas begynnelse för det biologiska livet gällde det att förse sig, samt att frukta den farofyllda omgivningen.
Varje levande organism var hänvisad enbart till sig själv, ingen annan.
Fruktan och själviskheten är dom två mest fundamentala egenskaperna som varje levande organism är uttrustad med, människan inte undantagen.
Vad detta har haft för konsekvenser för den mänskliga mentala utvecklingen finns att betrakta i vår omgivande miljö, liksom i betraktelsesättet att vissas levnadssätt inte ens är tillåtet att ifrågasätta.

[Carpe Nihil]

Min tanke är alltid att folk ska skriva deras egna värderingar...SÅ..
Carpe nihil...Ge mig din värdering i frågan;)

Hehe, jag menar bara att man antagligen inte kan få ut speciellt mycket intressant diskussion ur det. Ta bara mitt svar t.ex. Jag ser ingen ondska, jag kan inte definera ondska, jag har ingen använding för ordet ondska. Så.. för mig är ondskan ofarlig, ett fiktigt fenomen i tidsfördriv som film och datorspel.

[Carpe Nihil]

Erkki, jag delar inte den synvinkeln. Det finns många fundamentala psykologiska mekanismer som evolutionspsykologin spekulerar kring. Egoism är givetvis en av dem, men det är inte på det sättet som objektivister och satanister tycks framställa det - att egoism är mer fundamentalt än empati. Det har varit mkt fördelaktigt för våra förfäder med både altruism och egoism, och båda två är s.k. basala psykologiska mekanismer.

[Wintran]

I det första stycket så.. nej. Det är inte självklart bra eller dåligt i några av de angivna situationerna. Det är fortfarande beroende av en subjektiv synvinkel.

Jag kan nog se på godhet som det rationella och naturliga, och på ondska som det icke-rationella och falska. Det handlar i grund och botten om moral och etik, och måste därför ses ur ett mänskligt perspektiv.

Om vi säger att ondska inte existerar så hävdar vi indirekt att etik och moral inte existerar, och det har jag svårt att tro eftersom hela våra liv kretsar kring att värdera och prioritera. Jag tror egentligen det är så enkelt att det goda är det vi upplever som bra medan det onda är det dåliga. Visst är det subjektivt, men om vi drar godhet och ondska till sina extremer så kommer vi till frågan vad som är den yttersta strävan bakom alla våra viljor och behov, och vad liv egentligen är.

Jag tror att det som utgör liv är en grundläggande strävan att sprida liv vidare, vilket även skapar en stark självbevarelsedrift. Livet ingår i en konstant kamp mot döden, där liv omvandlar död materia till nytt liv samtidigt som gammalt liv dör. Jag ser därför att den givna motpolen till liv är döden, att döden är just livets värsta fiende.

Ur ett mänskligt perspektiv är alltså liv bra och död dåligt, och vi kan bygga vidare på dessa tankar genom att säga att lycka leder till liv och olycka leder till död. Det är alltså bra att vara lycklig och dåligt att vara olycklig, då det sista är närmare döden än det första. Genom detta tänkande skulle vi kunna definiera ondska som död och olycka, både subjektivt och objektivt i ett livsbejakande universum.

Det här är vad jag kommit fram till, om det känns ologiskt får ni gärna protestera.

Men det andra stycket är mer intressant. Det första du talar om är psykologisk egoism, men det är väl inte detsamma som egoism i vardaglig mening? Psykologisk egoism är bakomliggande medvetandet. Vanlig egoism måste defineras på något annat sätt. Antagligen sådant som man medvetet gör enbart för sin egen vinnings skull?

Jo, låter vettigt. Min poäng var att det är lika rätt att säga "alla handlingar är egoism" som att hävda motsatsen, om vi inte har bestämt i förväg att vi enbart ska diskutera den psykologiska egoismen. För mig handlar det om två olika definitioner som inte utesluter varandra.

[Erkki]

Carpe Nihil, egoismen är en nödvändighet för överlevnaden.
Altruismen en nödvändighet för samarbetet.
Vad gäller egoismen vore önskvärt med självreglering, vilket är svårt att finna i moderna tider där ingen gräns för egoismen existerar, varken personlig eller samhällelig. Det är tillåtet i lag att vara hur girig som helst, ingen övre gräns finns.
Den övermåttliga egoismen är inte ens åtalbar.
Hur mycket än en individ har på sitt konto kan man ändå inte åtala denne för vållande till annans död, vilket det överdrivna roffandet ändå medför.
Det finns kriterier för utfärdandet av intyg för sluten psykiatrisk vård.
Ett av dessa är just patologiskt förvärvsbehov.
Ett annat är avsaknaden av sjukdomsinsikt.
Beaktar man beteendet hos världens stora finns det anledning att befara att en allvarlig villfarelse har tillåtits.

Wintram, varken det goda eller det onda är någonting fritt existerande utan är helt beroende av en handling.
Varken det goda eller det onda finns att inhandla i någon butik.
Inte ens en kärnladdning är i sig självt någonting ont utan helt beroende på vad kärnladdningen används till.

[Katana]

Åh en ännu levande själ. Amen !

[Algotezza]

Carpe Nihil, egoismen är en nödvändighet för överlevnaden.
Altruismen en nödvändighet för samarbetet.
Vad gäller egoismen vore önskvärt med självreglering, vilket är svårt att finna i moderna tider där ingen gräns för egoismen existerar, varken personlig eller samhällelig. Det är tillåtet i lag att vara hur girig som helst, ingen övre gräns finns.
Den övermåttliga egoismen är inte ens åtalbar.
Hur mycket än en individ har på sitt konto kan man ändå inte åtala denne för vållande till annans död, vilket det överdrivna roffandet ändå medför.
Det finns kriterier för utfärdandet av intyg för sluten psykiatrisk vård.
Ett av dessa är just patologiskt förvärvsbehov.
Ett annat är avsaknaden av sjukdomsinsikt.
Beaktar man beteendet hos världens stora finns det anledning att befara att en allvarlig villfarelse har tillåtits.

Wintram, varken det goda eller det onda är någonting fritt existerande utan är helt beroende av en handling.
Varken det goda eller det onda finns att inhandla i någon butik.
Inte ens en kärnladdning är i sig självt någonting ont utan helt beroende på vad kärnladdningen används till.

Mycket bra!

A

[Wintran]

Wintram, varken det goda eller det onda är någonting fritt existerande utan är helt beroende av en handling.
Varken det goda eller det onda finns att inhandla i någon butik.
Inte ens en kärnladdning är i sig självt någonting ont utan helt beroende på vad kärnladdningen används till.

Jag håller med, det är ju själva handlingarna som är onda (eller "dåliga"), aldrig en person i sig. Ur ett mänskligt perspektiv menar jag att toppen av ondskan egentligen är döden, så ont beteende är sådana handlingar som uppmuntrar till död snarare än liv, och till olycka snarare än lycka.

[Carpe Nihil]

Jag kan nog se på godhet som det rationella och naturliga, och på ondska som det icke-rationella och falska. Det handlar i grund och botten om moral och etik, och måste därför ses ur ett mänskligt perspektiv.

Well, thats your view. Jag delar inte den. Då är det varken objektivt eller universellt. M.a.o. inte självklart. Gillar du värdeobjektivism föresten? ^^

Om vi säger att ondska inte existerar så hävdar vi indirekt att etik och moral inte existerar, och det har jag svårt att tro eftersom hela våra liv kretsar kring att värdera och prioritera.

Jag hävdar direkt att etik och moral inte existerar objektivt och att det därmed inte går att systematisera eller diskutera som en universell sanning.

Ur ett mänskligt perspektiv är alltså liv bra och död dåligt, och vi kan bygga vidare på dessa tankar genom att säga att lycka leder till liv och olycka leder till död. Det är alltså bra att vara lycklig och dåligt att vara olycklig, då det sista är närmare döden än det första. Genom detta tänkande skulle vi kunna definiera ondska som död och olycka, både subjektivt och objektivt i ett livsbejakande universum.

Det är inte människans (subjektets) perspektiv, utan snarare naturens eller ännu närmare - evolutionens. Ur evolutionens perspektiv, från evolutionens "synvinkel", så är det fördelaktigt med liv. Men ur evolutionens synvinkel är dock både lycka och olycka fördelaktigt.

Evolutionen säger dessvärre ingenting om hur människan bör leva.

Jo, låter vettigt. Min poäng var att det är lika rätt att säga "alla handlingar är egoism" som att hävda motsatsen, om vi inte har bestämt i förväg att vi enbart ska diskutera den psykologiska egoismen. För mig handlar det om två olika definitioner som inte utesluter varandra.

Hehe, då håller vi med varandra om något iaf