Finns det något onaturligt...

[ayatolla]

Finns det något onaturligt hos männsikan?

Jag har jag utgångspunkten att vad än en människa tar sig till så är det något naturligt, något onaturligt i människans beteende finns inte. Att tända på småbarn är naturligt för pedofilen, om pedofili ses som en psykisk sjukdom är pedofili något naturligt eftersom psykiska sjukdomar är naturliga, och går att förklara teoretiskt biologiskt.

Har jag fel. Prove me wrong then aiight.

[suchanother]

Här gäller fria tanken. Tänk inte i termer som samhället har pådyvlat dej.

Varje historiskt samhälle har sina konventioner. Hur ser dessa konventioner ut och vad är ursprunget? Finns det någon "primus motor"?
"Di lärde i Lund" hade inget svar men kanske andra har?
I samhällsvetenskaper är bevisföringen annorlunda än i naturvetenskapen; du kan ju inte gärna upprepa ett samhälle, t.ex., feodalismen, ett antal ggr.
Nå (jbig kan detta bättre än jag) måste vi bli övertygade om ett skeende?
Händelser är fakta i historia, sen ska man väva ihop allt i en förståelse.
Idel frågetecken som ni ser. Jag själv ser ut som ett frågetecken men snart ser jag ut som ett utropstecken.

[Zokrates]

Finns det något onaturligt hos männsikan?

Jag har jag utgångspunkten att vad än en människa tar sig till så är det något naturligt, något onaturligt i människans beteende finns inte. Att tända på småbarn är naturligt för pedofilen, om pedofili ses som en psykisk sjukdom är pedofili något naturligt eftersom psykiska sjukdomar är naturliga, och går att förklara teoretiskt biologiskt.

Har jag fel. Prove me wrong then aiight.

Allt som förekommer är naturligt, däremot inte nödvändigtsvis accepterat.
Din frågeställning är motiverad, men att någon skall kunna bevisa att du har fel i din teori är inte möjligt. Här handlar det ju om vad vi betraktar som normalt=ok gentemot onormalt=inte ok.
Hälften av mänskligheten tror på spöken. Är spöken då naturliga?
Eller är spöken onaturliga?
Det som inte är av denna värld skulle kunna beskrivas som onaturligt,
men dess existens kan vara naturlig fast på ett för oss obegripligt sätt.

Vad som är lika obegripligt är kristna som försvarar demokratin,
det är ju en paradox. Kan man vara kristen och samtidigt vara en demokrat? Att vara det borde vara onaturligt, men är normalt förekommande.
Mycket av det människor gör faller utanför det som logiskt borde vara en omöjlig konsekvens av deras tro, moral, etik.

[amy]

hur skulle det kunna finnas nåt onaturligt när allt är en del av naturen?

[Zokrates]

Kvinnlig fåfänga är inte naturligt. Nämn ett djur som är fåfängt?

Om det var meningen att kvinnor skulle ha silikonpattar och målade ansikten, skulle de inte ha fötts sådana då?

[Sökande]

Allt som är möjligt är naturligt.
Inget på något sätt avskärmas från någonting annat.

[tomtefader]

Mitt simpla svar, Ayatolla, lyder; nej, det finns ingenting onaturligt hos människan, alltså instämmer jag. Att jag beklär detta faktum, att alla naturens och därmed också människan förehavanden för jämnan - utan avbrott, utan rast - är av naturlig karaktär, i ett hårt pansar av determinism, det bör du, föreslår jag, inte fästa något djupare intresse vid.
Jag hade under lång tid avskärmat mig från civilisationen för att betänka naturligheten i sig. Den dag då jag, under gryningsljusets rödnätta strålar, förstod att även detta mitt sökande efter svaret (till en så egentligen obetydlig fråga) var en direkt följd av omgivningens böljande geografi och de omkringliggande människosinnenas samröre med mitt eget - när jag förstod att mina handlingar blott var ett interaktionernas resultat, mitt sökande en kausal fortsättning på en sedan länge avtecknad linje - kom jag även underfund med naturligheten; och att den, som begrepp, egentligen inte bör finnas till. Att det faktiskt, för att berättiga dess existens som begrepp, torde finnas en definition av den, vilken gav utrymme för ett kontra, en onaturlighet. Men där fanns dessvärre inte, för mig, denna onaturlighet och jag beslöt mig för att grundlägga min verklighet på en basis, som avstod från begreppet "naturlighet" - en bas, som blott vilade på detta begrepp, som faktiskt var en självklarhet - inte en fråga om tolkning

[Sceptisk]

"Naturligt" betyder något som man tar för givet utan någon förklaring på varför det förhåller sig så. Det som är naturligt är därmed ofattbart. Det bara är så och så är det bara.

Man kan inte göra om ordet naturligt till ett värdebegrepp, även om många verkar vilja göra det. Om något är "naturligt" då är det bra, etiskt eller nåt sånt, medan om det vore "onaturligt" så är det dåligt och etiskt bankrupt. När det "onaturliga" bara är det som bryter mot den förväntade "naturliga" ordningen.

Med den definitionen så finns det både "naturliga" och "onaturliga" saker, inte bara hos människan utan i precis allting. Då vad som helst kan bryta mot hur man förväntar sig att det ska fungera.

En bil är inte onaturlig så länge som den uppfyller de förväntningar vi har på en bil. Men bilen är ändå inte oförklarlig, bilen är något skapat av människohand och dess funktion är därför helt och hållet en människodefinierad sådan och därför är bilen inte naturlig (oförklarlig) men däremot är alla de kemiska och mekaniska processerna i bilen naturliga.

[Zokrates]

Och av Sökandets goda slutsats förstår vi att allt som är skapat av människan, är föremål för granskning och då det ej är perfekt även föremål för revidering.
Ack, tänk om mänskligheten hade varit födda som blinda varelser istället, vad skulle då finnas att grunna på?

[Sökande]

Zokrates skrev:

Och av Sökandets goda slutsats förstår vi att allt som är skapat av människan, är föremål för granskning och då det ej är perfekt även föremål för revidering.
Ack, tänk om mänskligheten hade varit födda som blinda varelser istället, vad skulle då finnas att grunna på?

Ursäkta jag känner mig dum, det måste vara värmen, men jag förstår inte vad du menar.
Var det kritk mot det jag skrev eller höll du med?
Tyckte du att min slutsatsvar dålig?

Du får förlåta min dumhet

[J R Auk]

Ska man diskutera begreppen så grundläggande så finns inget naturligt och inget artificiellt. Det som är är, och annat än att det är kan vi inte se.

Om vi säger att allt är naturligt vad är då artificiellt?

Om vi säger att något är artificiellt vad är då naturligt?

Enbart subjektet kan motstå och åse det som sägs vara nytt eller gammalt. Allt har annars alltid varit med eller aldrig varit närvarande. Allt hur man vill se saker och ting.

Som jag ser det handlar det om system. Inom systemet eller utom. Naturligt eller onaturligt. Det onaturliga är då det som inte förväntas i systemet. Men då blir det bara onaturligt för att systemet inte är kartlagt.

Rent instinktivt så verkar det som om oavsett hur många system vi skapar och hur långt ifrån varandra vi håller dom så måste dom existera i ett system. Det är därav som subjektet blir den enda som kan se det naturliga eller det artificiella. För att subjektiviteten är att skapa system utanför systemet.

Därav finner jag det rimligt att tala om just det som vi skapar, det ideella i våra skapelser inte dess form, som det artificiella, och då inte i mening att det är utanför naturen, då vi alltid verkar just i den. Men i det som vår subjektiva bild av naturen håller så kan vi skapa artificiella ting som inte har någon relation till världen annat än att det relaterar till oss som relaterar till världen. Således gör vi något artificiellt till världen, men enbart för att vi är i världen.

Åtminstone synes det mig så.

[J R Auk]

Naturligt - att vara i någots natur.

Natur - omfånget av varandet.

Vara - det kontrasterade tillblivandet.

[J R Auk]

Mitt simpla svar, Ayatolla, lyder; nej, det finns ingenting onaturligt hos människan, alltså instämmer jag. Att jag beklär detta faktum, att alla naturens och därmed också människan förehavanden för jämnan - utan avbrott, utan rast - är av naturlig karaktär, i ett hårt pansar av determinism, det bör du, föreslår jag, inte fästa något djupare intresse vid.
Jag hade under lång tid avskärmat mig från civilisationen för att betänka naturligheten i sig. Den dag då jag, under gryningsljusets rödnätta strålar, förstod att även detta mitt sökande efter svaret (till en så egentligen obetydlig fråga) var en direkt följd av omgivningens böljande geografi och de omkringliggande människosinnenas samröre med mitt eget - när jag förstod att mina handlingar blott var ett interaktionernas resultat, mitt sökande en kausal fortsättning på en sedan länge avtecknad linje - kom jag även underfund med naturligheten; och att den, som begrepp, egentligen inte bör finnas till. Att det faktiskt, för att berättiga dess existens som begrepp, torde finnas en definition av den, vilken gav utrymme för ett kontra, en onaturlighet. Men där fanns dessvärre inte, för mig, denna onaturlighet och jag beslöt mig för att grundlägga min verklighet på en basis, som avstod från begreppet "naturlighet" - en bas, som blott vilade på detta begrepp, som faktiskt var en självklarhet - inte en fråga om tolkning

Om den inte bör finnas till, hur vilar du i din bas på den?

[tomtefader]

Om den inte bör finnas till, hur vilar du i din bas på den?

En mycket god fråga. En väntad fråga. Det jag menar är simpelt motsättningsfullt att begreppet inte borde existera, då den redan - enligt egen mening - är en allmängiltighet, denna naturlighet. Självfallet finns det hos människan en benägenhet att namnge fenomen och ting - detta får man i sanning inte glömma - men för mig personligen är "naturlighet" så naturligt, att ingenting av det jag uttalar mig om den, eller andra för den delen, heller den förändrar.
Jag är av åsikten att naturlighet inte går att diskuteras; däri min önskan, att ordet borde förintas.

[J R Auk]

Men när vi nu diskuterar "naturlighet" faller det sig inte lämpligt att du även ser att det i dig har växt fram något onaturligt, i det att du diskuterar det som du anser vara odiskuterbart, dvs utanför din natur till diskussion?

Tja jag vet inte, bara orerar fritt, då jag till skillnad från dig, inte ser någon plats för något som jag inte når. Allt nått är smått försmått i det att det fallit på min lott att efter översyn finna dess plats igen.