Fattigdomen i världen har ökat - hur vet man det?

[Jbig]

Hejsan...

En ny tråd om fattigdomen i världen är på sin plats, alldeles särskilt då den nye FN-chefen antytt att fattigdomen har minskat. Men allt hänger på hur man räknar, och vilka grundkällor man haver!  :wink:

FN är vanligen en trovärdig organisation, men i detta fallet förlitar de sig på en organisation som inte i första hand har sanningen som utgångsbild, utan förkärleken att måla i gälla färger. Organisationen heter Världsbanken! Det är just Världsbankens siffror som till stor del ligger bakom FN:s påståenden - och vi skall syna dessa siffror och se vad som där dölja sig!  :lol:

Naturligtvis har en del framsteg gjorts, helt klart, men de tenderar att främst ha gjorts i socialistiska stater i Ostasien.......

FN skriver bl.a följande:

"...Fler barn i utvecklingsländerna går i skolan. Mellan 1991 och 2005 ökade inskrivningen i skolan från i genomsnitt 80 procent till 88 procent
Kvinnors kamp för att öka sina rättigheter har gett resultat tack vare att kvinnor spelar en större roll i politiken, men de övergripande framstegen har varit få
Barnadödligheten har minskat på global nivå, till stor del tack vare effektiva billiga insatser för att rädda barn från till exempel mässlingen
Insatser för att kontrollera malaria har ökat markant
Tbc-epidemin är på gränsen till att vända till en minskning av antalet fall. Framstegen har dock inte varit tillräckligt snabba hittills för att målet om att halvera förekomsten av tbc och antalet dödsfall ska nås
Utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka och orsakar omfattande klimatförändringar som hotar människors välbefinnande. Men framsteg har gjorts för att för att utveckla hållbar energiteknologi.
Det finns dock en annan sida av uppgifterna i rapporten, som målar en långt mindre uppmuntrande bild.

Enligt rapporten har de mest imponerande minskningarna av den extrema fattigdomen skett i Syd-, Sydost-, och Östasien. Men i Västasien har fattigdomen mer än fördubblats. Och trots framgångarna i Afrika söder om Sahara är fattigdomsgapet där det största i världen.

Andra allvarliga problem kvarstår enligt rapporten:

Mer än en halv miljon kvinnor dör årligen under gravidetet och förlossning till följd av komplikationer som hade kunnat förebyggas eller behandlats
Få framsteg har gjorts i arbetet för att halvera antalet undernärda barn
Antalet dödsfall på grund av aids ökade förra året till 2,9 miljoner från 2,2 miljoner 2001
Över hälften av invånarna i utvecklingsländerna har inte tillgång till sanitetslösningar som toalett
Följderna av klimatförändringarna märks redan.
FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon påpekar också att de mest utvecklade länderna inte har levt upp till sitt åtagande att bidra med finansiellt stöd i enlighet med det sista millenniemålet.

- Framför allt gör bristen på betydande ökningar i biståndet sedan 2004 det omöjligt, även för välskötta länder, att nå millenniemålen, säger generalsekreteraren.

De ledande industriländerna lovade under G8-mötet i Gleneagles 2005 att fördubbla sitt bistånd till Afrika till 2010. Men biståndet skönk i verkliga tal med 5,1 procent mellan 2005 och 2006. Bara fem givarländer, däribland Sverige, ger 0,7 procent av sin BNP eller mer i bistånd, vilket är ett gemensamt mål som alla FN:s stater kommit överens om.

- De politiska ledarna behöver agera omedelbart och gemensamt, säger FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon.

FN:s undergeneralsekreterare för ekonomiska och sociala frågor José Antonio Ocampo beskriver rapporten som den mest omfattande globala utvärderingen av millenniemålen hittills. Den grundar sig på uppgifter som lämnats av över 20 organisationer både inom och utanför FN-systemet, däribland Världsbanken och OECD...."

Problemet är alltså Världsbanken, är deras siffror egentligen sanningsenliga? Det har en del forskare försökt klura ut - och resultatet är minst sagt skrämmande.......Allt hänger på basåret, skulle man kunna säga........

Det var spelöppningen, snart haver vi kommit loss.....och månne sårat en och annan nylibertin igen....

MVH
jbig

[Zokrates]

Över hälften av invånarna i utvecklingsländerna har inte tillgång till sanitetslösningar som toalett
Följderna av klimatförändringarna märks redan.

MVH
jbig

Jaså, avsaknaden av toaletter bidrar till klimatförändringar, hade jag ingen aning om?
Däremot påstår en del att boskapshållningen starkt bidrar till ökade utsläpp.
Vi kanske skiter ihjäl den här planeten, men det skiter vi i!

[J R Auk]

Jag tror att fattigdom och liknande har att göra med folks behov att hävda sig på andras bekostnad. Avsaknad av välvilja, respekt för sina medmänniskor.

Brist på insikten om att även små otrevligheter skapar klimat som legitimerar stratifikationer inom befolkningen.

Att skafrågor inte kan resoneras kring utan propageras för, gör att debattklimaten söker göra objekt, passiva mottagare, av sina åhörare. Populismen gynnas även av dom mest inbitna frihets och rättighetsivrare.

En kapitulation som hör hemma hos individen som misströstar individer!

[Jbig]

Hejsan...

Världsbankens missvisande siffror om världens fattigdom

Omkring år 1990 började Världsbanken rapportera om huruvida världssvälten minskar eller ökar. Man använder begreppet US dollar/dag som en slags gräns för fattigdomen. Under en dollars daglig inkomst är man fattig, annars inte. År 1998 var antalet fattiga som tjänade under 1 USD/dag 1,175 miljarder människor sammanlagt i världen – enligt Världsbanken.

Detta beräkningssätt har sedan dess blivit vida spritt, och ekonomer, forskare, regeringar och andra tar det för givet. Världsbankens chef deklarerade år 1998 att världsfattigdomen hade minskat från 29 procent till 23 procent mellan 1990 och 1998. Sedan 1980 hade antalet fattiga minskat med 200 miljoner, trots att världens befolkning mellan 1980 och 1998 hade ökat med 1,6 miljarder människor. Allt enligt Världsbankens siffror.
Många tror på dessa siffror, men bygger de på fakta?

Forskarna Thomas W. Pogge och Sanjay G. Reddy, bland andra, har kommit fram till att Världsbankens siffror inte stämmer. De misstänker även att de framförs för att medvetet vilseleda och lura människor att tro att det är bättre än vad det egentligen är....

För det första är ett mått som bygger på köpkraft uteslutande i form av pengar ett ganska trubbigt mått, eftersom köpkraft på landsbygder i tredje världen ofta bygger på diverse bytesrelationer som inte kan överföras till pengar. Särskilt inte över tiden, då man vissa perioder har pengar, andra perioder inte har det – utan då bygger köpkraften på annat, inte minst lån av produkter mellan bybor m.m. Vissa som klassas som fattiga pga för att de har mindre pengar kan ju ha det bättre ställt än andra med pengar när ekonomierna på lokal nivå bygger på andra relationer än just pengar. Då blir bilden felaktig. Primitiva system kan ju vara väl så fungerande för livets uppehälle än system där pengar är alltings måttstock. Dessa tenderar att falla under fattigdomsgränsen, medan andra med, säg två, dollar om dagen rent av tenderar att vara fattigare, liksom även de som tjänar både tre, fyra eller rent av sex dollar om dagen. Det är ju även som så att en dollar år 1970 hade ett långt högre värde än vad en dollar var värd år 2000, eller än mer år 2007. Vilket innebär att ekonomier som till stor del byggde på byteshandel och där man hade förhållandevis få kontanter, hade en högre levnadsstandard än vad folk som år 2000, 2007 eller 2008 lever på exempelvis tre, fem eller ens tio dollar om dagen.

Vi avvaktar, noterar om våra vänner på den totalitära sidan blivit än mer frustrerade, och sedan går vi vidare...

MVH
jbig

[Jbig]

Hejsan...

Vi kör ytterligare en grej om Världsbankens missvisande uträkningar, och vilka fel de gör......

För det andra är inte Världsbankens siffror förankrade efter någon vettig uppskattning eller utvärdering av de baskrav på ett mänskligt liv som krävs för ett någorlunda livsdugligt uppehälle. Baskrav som många, troligen flertalet, inte alls uppnår i dagens tredje värld. Man bör ju ta med i beräkningarna tillgången till mat, rent vatten, god miljö, en livsföring tillsammans med släktingar där starka familje- och släktband garanterade ett minimum av social trygghet och omsorg. Idag kostar allt detta pengar, för tredje världens människor stora pengar som ofta inte räcker för de basala behoven, och än mindre för de behov som uppstår när man tar klivet in i en modern värld av mobiltelefoner, bilar, TV-apparater och diverse ”oumbärliga” prylar. Ändrar man jämförelserna till att bara gälla olika priser på livsmedel i världens länder, eller brödpriser och spannmålspriser, kommer man snart fram till att fattigdomsnivåerna i tredje världen nästan överlag måste justeras uppåt med 30-40%. Ett fattigdomstal, alltså andelen fattiga i ett lands befolkning, kring, för att ta ett exempel, 25 % skulle då justeras upp med närmare 40% - och då hamnar andelen fattiga kring 40% i ett land.

För det tredje bygger de siffror som Världsbanken använder sig av på så många oklarheter och osäkerhetsfaktorer såsom osäkra data och annat som samlas in, att det hela egentligen är helt missvisande när man skall förklara, och mäta, fattigdomen i världen. Det behövs helt enkelt en alternativ metod för att beräkna hur omfattande fattigdomen egentligen är i världen. Världsbankens siffror angående fattigdomen i världen bygger på vissa osäkra kort, för det första görs beräkningarna utifrån 92 stater i världen – vilket är ungefär hälften av antalet stater i världen. För det andra räknar man bara med cirka 82 % av dessa länders befolkningar i sin statistik, de övriga utelämnas pga olika svårigheter såsom registrering och andra problem med att klart ringa in ländernas hela befolkningar.

Så växer lögnen från Världsbanken fram, och den är förmodligenm frammanad från USA - eftersom dess ledare helt och hållet styr Världsbanken.....och således är en av de stora orsakerna till att fattigdomen faktiskt existerar ute i världen.....

Vi väntar, och sedan går vi vidare....

MVH
jbig

[ayatolla]

om man vill läsa det jbig skrev fast på engelska:)

http://www.socialanalysis.org/

[Sökande]

Jaså du har som vanligt spridit dina egna åsikter, ord för ord. Det känns inte nödvändigt att kritisera dig längra, nu när man vet att alla dina alster bara är urklipp från andra sidor.

[Zokrates]

Äntligen är syrakern avslöjad. Det kan inte vara lätt att enbart klippa och klistra sig fram här i livet, snacka om kork! Ho ho ho...  :wink:

Jag hörde en latinamerikansk ekonom för några år sedan prata om fattigdom och varför det inte borde finnas så många "fattiga" indianer i sydamerika.

Han sa att många hade odlat marken de levde på i generationer, fast de saknade statliga dokument på egendomen. Gav man dem papper på att husen och marken var deras så skulle fattigdomen med ens halveras, mark är kapital.

Likaså läste jag på text tv för något år sedan att den samlade arbetslösheten i världen var endast 2.5 % och att det var de utvecklade industrisamhällena som stod för majoriteten av dessa arbetslösa.
I länder utan socialt skyddsnät existerade knappt arbetslöshet såvida det inte berodde på svåra individuella handikapp.

Kan man lära sig något av detta?

[Jbig]

Hejsan...

Tydligen har vissa av våra hjältar känt sig så in i Norden bortgjorda av oss, så att de inte längre kan samla sig alls! Därav de ständiga påhoppen på oss som budbärare, kolla detta exempelvis:

"....Det känns inte nödvändigt att kritisera dig längra, nu när man vet att alla dina alster bara är urklipp från andra sidor...."

Ändå kan våran hjälte ej avhålla sig, man kan undra varför? Dåliga kunskaper? Avund inför dem som kan mer? Eller ett behov av att hävda sin okunskap? Ho ho ho.....vem vet?  :wink:

En annan stjärna skrev följande:

"...I länder utan socialt skyddsnät existerade knappt arbetslöshet såvida det inte berodde på svåra individuella handikapp.
Kan man lära sig något av detta?..."

Jepp, visst kan man lära sig något av detta - att vissa saknar den däringa tankeförmågan som gör att de har svårigheter att undvika att bli bortgjorda - inte sällan av sig själva dessutom....ho ho ho ho ho....

Till saken således, Världsbankens oklara siffror:

För det fjärde.......tenderar konsumtionen överallt i världen att hela tiden förskjutas från basvaror (livsmedel, hälsovård, husrum, kläder), till andra varor, typ service. En trend som i sig ger felaktiga signaler när man skall beräknar hur många som är fattiga i världen, och inte minst om dessas antal minskar – eller rent av ökar. Livsmedel tenderar att vara ungefär lika dyra/billiga i alla världens länder. Däremot tenderar andra varor, eller tjänster såsom service och diverse prylar, att vara klart billigare i fattiga länder än vad de är i rika länder. Service i Indien är bra mycket billigare än vad samma service är i USA eller i Sverige, medan maten tenderar att vara ungefär lika dyrt/billigt överallt, även om prisskillnader naturligtvis förekommer.
Sedan 1980-talet har det visat sig att den andel av inkomsten som livsmedlen tar, ökar i så gott som alla länder, medan andelen medel för andra varor eller tjänster har minskat hos de flesta familjer och individer i världen. Ju längre denna utveckling drivs, innebär det att varor och tjänster som är billiga i tredje världen tenderar att få större “tyngd” inom den generella konsumtionen. Och då ”ser” man inte hur stor andel livsmedlen egentligen tar från ett fattigt hushåll i tredje världen.

Thomas W. Pogge och Sanjay G. Reddy skriver följande om nödvändigheten av att ”väga in” de olika varorna och tjänsterna på rätt sätt, för att undvika sakfel som sedan sprids ut såsom varandes sanningar:

”… Adjustment of the base year reduces reported poverty headcounts insofar as international consumption is shifting toward commodities (such as services) that are very much cheaper in poor than in rich countries, and away from commodities (such as food) that are not much cheaper in poor than in rich countries. There is evidence that in recent years the share of food in consumption has decreased in a wide variety of rich and poor countries (in keeping with the relationship widely known as Engel’s Law) and the share of services in consumption has increased. As the international consumption pattern shifts in this way, commodities that are very much cheaper in poor than in rich countries are given more and more weight in the calculation of general-consumption PPPs. Using such PPPs to assess the incomes of very poor people thus becomes increasingly distorting. The distortion arises from the fact that, no matter how much the share of basic necessities in international consumption may diminish, a poor household must still focus virtually all its expenditure on such necessities. The apparent rise in the reported purchasing power of poor households due to an international consumption shift toward services can mask the fact that such households have not gained greater access to the goods they most require….”

Intressant således, men vi avvaktar någon tid, sedan återkommer vi igen!  :arrow:  :lol:

MVH
jbig

[Sökande]

Du är inte något vidare på det där med källor Jbig. Inte nog med att du "glömmer" att skriva att du hämtat alla dina texter från nadra sior och att allt är skrivet av andra människor, utan du kan inte ens citera folk på det här forumet ordentligt. Dina texter skule inte ens duga som högstadieuppsatser med den dåliga källhänvisning du uppvisar.

Du kanske vill se vad forumets sjunde förhållningsregel har att säga om detta:

Forumets förhållningsregler:

7.
Du får inte göra inlägg där du bryter mot upphovsrättslagen; dvs kopiera någon annans text för offentligt utnyttjande utan upphovsmans medgivande. Om du gör ett begränsat citat måste källa anges och innehållet får inte förvanskas. Citatdelan ska vara tydligt utmärkt.

Ojojoj...

[Bobby Hogan]

Ja, man undrar ju vad som händer när Jbig försöker sig på att skriva något eget. Eller behöver man undra ?

Livsmedel tenderar att vara ungefär lika dyra/billiga i alla världens länder.

Här ser vi ju precis vad som händer. Kanske en av de roligaste meningar jag någonsin läst. Tack snälla, goa Jbig. Där gav du mig verkligen ett gott skratt. Tack återigen.

[ayatolla]

Jaså du har som vanligt spridit dina egna åsikter, ord för ord. Det känns inte nödvändigt att kritisera dig längra, nu när man vet att alla dina alster bara är urklipp från andra sidor.

mitt inlägg var inte menat som ett påstående om att jbig kopierat nått utan var endast som källhänvisning till Thomas W. Pogge och Sanjay G. Reddy

[Jbig]

Hejsan...

Våra totalitärt troende hjältar Bobby Hogan och Sökaren de har det inte lätt med sin avund, sakfrågan har de ju insett att de förlorat, och nu griper de halmstrån såsom påståendet att vi haver felaktiga citeringar.....ho ho ho ho ho...och upphovsrättslagen minsan......ho ho ho ho...

En av dem drager till med att vi ej följer reglementet här på sajten, och det skall komma från dessa som ju inget annat sysslar med än just störa och på andra sätt visa sitt förakt för kunnande och kunskaper.....ho ho ho ho....vad patetiskt......!

På tal om att bryta mot reglerna här, ta trean som de totalitära och avundsjuka bryter mot vid mer eller mindre varje inlaga:

"3. Du får inte skriva inlägg som är kränkande eller hotande. Det som skrivs i forumet skall skrivas med vårdat språk. Kraftuttryck bör ses över om de absolut är nödvändiga för att föra fram ett budskap. Inga personangrepp. Diskussioner ska föras med respekt, och vara saklig och seriös. Om en diskussion spårar ur, så reserverar vi oss rätten att när som helst och utan förvarning stänga den eller ta bort inlägg som inte följer reglerna."

F.ö. så verkar det som reglementet på denna sajt är ett skämt, det har ju aldrig tillämpats....hade man gjort det, hade ju de totalitära för länge sedan blivit tillsagda.....eller avstängda.....

Vi fortsätter med vår inlagande stil angående Världsbankens missvisande siffror angående fattigdomen, och om den ökat eller minskat!

Basåren för Världsbankens siffror, lösningen till deras manipulerande med siffrorna om världens fattigdom....

För det femte är det oklart vilket basår, eller utgångsår, Världsbanken använder när den sedan gör sina beräkningar. Under tidigt 1990-tal var basåret 1985. Men mot slutet av 1990-talet och början av 2000-talet ändrades basåret till 1993. Använder man sig av olika utgångsår, kan man få fram vilka resultat som helst – eller har intresse av att visa fram. Med hänsyn taget till ländernas olika växelkurser för olika år kan man komma fram till olika resultat vad gäller fattigdomsminskningar eller ökningar för de flesta länder som jämförs med varandra. År 1999 rapporterade Världsbanken att andelen fattiga, enligt basåret 1985, i Nigeria var 31,1% medan andelen i Mauretanien var liknande, 31,4% av befolkningen. Året efter, 2000, rapporterade Världsbanken att andelen fattiga i Nigeria plötsligt stigit till 70,2% av befolkningen medan den minskat till 3,8% i Mauretanien. Men då hade man ändrat basåret till 1993. På samma sätt förändrades på bara ett år andelen fattiga i Turkmenistan från 4,9% 1999 till 20,9% år 2000, eller Sydafrika som fick en positiv trend, från 23,7% till 11% fattiga på bara ett år.
Detta visade sig även i större sammanhang, när man jämförde världsdelar. År 1999 rapporterade Världsbanken att år 1993 hade Afrika söder om Sahara en fattigdomsandel av befolkningen kring 39,1%, medan andelen i Latinamerika låg kring 23,5%. Då hade man tillämpat basåret 1985, År 2000 började man tillämpa basåret 1993, och då såg det ut så här vad gäller Afrika söder om Sahara och Latinamerika; 49,7% och 15,3% andelar fattiga i respektive världsdel (Afrikas siffror först).

Vi avvaktar, och ser om våra totalitära fortfarande är syraka för att vi stör deras tilltro till Världsbanken, och sedan går vi vidare....

MVH
jbig

[ayatolla]

Det blev ju ett målande exempel på hur den liberala propagandan egentligen uppkommer och utifrån vilka kriterier som krävs för att liberalerna ska skall göra det till propaganda..

Nån håller ett tal i ett land på främande språk översättning görs felaktig översättningen blir till nyhet nyheten blir till allmängilltig förklaring, felaktigheten offentliggörs ingen bryr sig. Nyheten (svartmålningen) är redan naturlag.

Den liberala proagandan uppkommer från andrahands uppgifter hörsägen och myter.

Endast en av liberal karaktär kan få " om ni vill läsa det jbig skrev fast på engelska" till ett brott mot upphovsrättslagen och göra en anklagesle akt utan att ens kollat i ursprungskällan.

Att jag skrev fel då jag skulle ha skrivit om ni vill läsa om det jbig, är ju ytterligare ett bevis för hur mytbildning och andrahandsuppgifter gör sig gällande.

[Jbig]

Hejsan...

Vi kör på i Världsbankens felaktiga siffror om världens fattigdom, allt enligt de fakta om Världsbankens sätt att räkna som de båda omnämnda forskarna har funnit!

För det sjätte....är det helt klart att ju oftare Världsbanken uppdaterar sitt basår, ju mer ser det ut som om fattigdomen i världen minskar. I teorin innebär det således att ju fler uppdateringar av basåret, ju fler människor kommer att i exempelvis Indien att räknas som icke-fattiga. Trots att priser och kostnader i praktiken är de samma, eller har ökat i samma takt, och att lönerna därmed i praktiken, med inflationen inräknad, ligger på samma nivå som tidigare. Då har man bara dolt fattigdomen i meningslösa siffror, men man har inte skapat större förståelse för problematiken. Syftet verkar vara följande - Världsbanken vill måla i grälla färger, och föra oss bakom ljuset!

“…In recent years, it appears that the trend in the global poverty count has been more favorable at lower levels of the IPL. If this is any indication, then the effect of “updating” the IPL may well have been to create a more favorable picture of the global poverty trend than would have resulted from maintaining the old line defined in terms of an earlier base year…”

(IPL= International Poverty Line)

Världsbankens metoder producerar meningslösa beräkningar

Skall man mäta världsfattigdomen måste man ha någon sorts standardmetod där man kan mäta varje individ och hennes situation, och därefter avgöra huruvida hon är fattig eller inte. En metod som samtidigt är tillämpbar på alla människor i världen! Att denna gräns hamnade på en dollar per dag är dessutom en aning oklar, och man kan misstänka att den är alldeles för lågt satt. Något som dessutom bevisas nedan, när man ser det hela från den andra änden – och då framträder denna felaktiga bild alldeles klart! Världsbankens gräns för fattigdom bygger på en dollar och dess värde år 1985, sedan dess har dollarn både ökat, och minskat kraftigt, i värde. Bara detta ger en skev bild, eftersom dollarns värde idag (2007) troligen är det dubbla mot värdet år 1985. Världsbanken justerade det hela till att gälla 1993 års dollarvärde samma år, och då steg fattigdomsgränsen till 1,08 dollar av siffrorna för 1985, justerade efter inflationen. Men inte heller denna gräns är reell. Valutorna i tredje världen har sedan dess fram tills idag försämrats kraftigt mot dollarn, och då ökar felmarginalen än mer. Det ger vid handen att räknar man in inflationen, borde gränsen för världsfattigdomen ligga kring två dollar, eller rent av över två dollar om dagen. Då kan mycket väl antalet människor som kan betraktas som fattiga fördubblas – bara genom detta konstaterande. Många människors köpkraft kan ju också vara både högre och lägre än den fattigdomsgräns som är skapad av Världsbanken – allt hänger ju på de priser som finns i det område individen befinner sig. Liksom inte heller den informella ekonomin alls kan räknas in här, vilket gör endollarsgränsen för fattigdomen mycket vansklig. Dessutom innebär förändringar i ländernas penningvärden, alltså inflation och deflation, hela Världsbankens beräkningsgrunder osäkra. Förändringar i växelkurserna mellan valutor i tredje världen och dollar eller EURO, kan ju år från år, och mellan land och land, ge enorma skillnader när man har en endollarsgräns för hela världen.

Dessutom tenderar olika valutor i tredje världen att ha egna kurser gentemot dollarn, och då kan det hända att medan ett lands valuta, som anses stabilare än ett annat lands valuta, förskjuter det hela än mer – och ökar på skevheten än mer! Särskilt om länderna handlar med varandra, då kan ju ett land med ”bättre” valuta få ned sin ”fattigdom” medan grannlandets ”fattigdom” tvärt om ökar. Trots att det i realiteten inte har hänt något, ja det kan rent av vara så att det land som har sämre dollarkurs har färre fattiga än det land som har bättre dollarkurs. En annan viktig faktor är de varuflöden och inköpsmönster som existerar i ett land, eller område – de kan nämligen variera kraftigt under en period av ett, två eller tre år. Världsbankens siffror är därtill alltid för gamla, eftersom insamlandet av data tar tid, inte minst i tredje världen. En annan felkälla är att man inte alls mäter alla människors inkomster i världen, utan det är mer frågan om uppskattningar om vad folk tjänar och försörjer sig på. Det hänger ihop med att registrering och folkbokföringar i tredje världen är konstant osäkra, och missvisande. Man får helt enkelt inte med alla människor När man tar allt detta i beräknande, så tenderar Världsbankens siffror att bli mycket osäkra, för att inte säga helt missvisande.

Vi avvaktar, ser frustrationen hos de totalitärt troende, och går sedan vidare i vårt ihärdiga sökande efter sanningen....  :lol:

MVH
jbig