Alla är lika mycket värda?

[PopJimmy]

Jag visste inte om du tog mig på allvar eller inte, men nu antar jag att du gör det.

Mina uppfattningar bygger inte på en försvarsmekanism, utan en insikt för hur lidande kan upphöra.

Mmmm, skönt med insikter, eller hur? Speciellt när man genom dem kan skåda hur virriga människor som inte fått dessa insikter egentligen är. Jag önskar att jag själv hade dem, folk som har dem talar så övertygande.

Insikter får man när man förstår hur hjärnan fungerar. Jag är helt övertygad av att du kan lära dig det.

Det är klart att saker ska klargöras om dom går att klargöras. Men när du försöker klargöra något känns det som du hela tiden skapar cikelbevis.

Vilket torde tyda på att jag misslyckas med att klargöra det, varpå jag passar över bollen till dig. Jag har försökt visa på vart det trasslar till sig i min förståelse av det du säger, och väntar med spänning på ett förtydligande, då jag inte kan tyda det.

Jag tycker nog att vi trasslat upp den hära delen nu.

Värde är en jämnförelse mellan två saker i ett värdesystem.

Värdering är en jämförelse mellan två saker i ett värdesystem, men vad är det som i det här fallet gör att något "rankas högre" än något annat? Varför är x "värt" mer än y, t ex?

I våran kultur har vi satt upp ideal för var som rankas högst. Är man kille ska man vara rik och vältränad. Är man tjej ska man vara snygg och ha stora bröst.
Jämnför vi då dessa två personer enligt våran kulturella ideal:
1. Olle är rik och vältränad.
2. Joel är vältränad.

Då rankas alltså Olle högre än Joel för att han uppfyller flera kriterier.

Men olika kulturer har olika system.

[Joahn]

Mycket givande, intressant och underhållande att läsa vad folk skriver här och i andra trådar.

Jag har faktiskt tänkt på just detta ämne jag med, trevligt att se vad andra människor har för synpunkter och tankar.

Värdering är en jämförelse mellan två saker i ett värdesystem, men vad är det som i det här fallet gör att något "rankas högre" än något annat? Varför är x "värt" mer än y, t ex?

I våran kultur har vi satt upp ideal för var som rankas högst. Är man kille ska man vara rik och vältränad. Är man tjej ska man vara snygg och ha stora bröst.
Jämnför vi då dessa två personer enligt våran kulturella ideal:
1. Olle är rik och vältränad.
2. Joel är vältränad.

Då rankas alltså Olle högre än Joel för att han uppfyller flera kriterier.

Men olika kulturer har olika system.

Nja. Jag tycker detta är lite tillkrånglat. Såhär tänker jag att det är:

Alla vi människor (och kanske vissa djur, vad vet jag) sätter värde på saker hela tiden. Vi dömer och värderar, drar slutsatser och tolkar. På gott och ont. Hjärnan tolkar ju hela stora världen utifrån fem pyttiga små sinnen, och om vi sen får en sanningsenlig bild eller inte kan man fråga sig. I vilket fall måste vi tolka och värdera saker på detta sättet, för det är vår enda världsuppfattning, och något annat ges inte!

Visst spelar det kulturella in, men jag tycker inte man kan säga att något rankas si och så inom en kultur. Kulturen är inget subjekt, och kan inte i sig värdera saker. Men människorna, de kan däremot inte låta bli. En ensam människa kan värdera en rik och vältränad kille högre än en fattig, klen och utmärglad stackare. Men det är subjekten som värderar, och kulturen kan färga hur vi värderar. Jag anser inte att en kultur har ett värdesystem, varje ensamt värderande subjekt har det.

Om jag då (till exempel) värderar Archaxe högre än PopJimmy så har Archaxe högre värde för mig. Värden är ju subjektiva så det är bara mig det gäller. Jag värderar en som kämpar för mänskliga rättigheter i nåt stackars fattigt land högre än en mördare. Alltså anser jag att den förstnämnda har högre värde än mördaren, även om jag inte uttrycker det så.

Är det någon som är med på vad jag skriver? Jag hoppas att det inte var jag som krånglade till saker nu.

Tanken om alla människors lika värde är en absurd illusion, men jag tycker ändå det är fint att den finns. Jag vill att den ska fortsätta prägla vårt sätt att tänka, för det känns faktiskt rätt mysigt att folk tänker så.
Som ett slags vit lögn. Så länge som folk tycker att det är så så kommer de att tillämpa det, och jag tror att det andra tänkesättet, att det är vi själva som värderar och att det inte finns universella värden, lättare kan missbrukas.

[PopJimmy]

Alla vi människor (och kanske vissa djur, vad vet jag) sätter värde på saker hela tiden. Vi dömer och värderar, drar slutsatser och tolkar.

Okej det jag pratar om mänskliga värderingar som ger upphov mänskliga konflikter (inre personliga: rädsla och yttre sociala: våld).

Visst spelar det kulturella in, men jag tycker inte man kan säga att något rankas si och så inom en kultur. Kulturen är inget subjekt, och kan inte i sig värdera saker. Men människorna, de kan däremot inte låta bli. En ensam människa kan värdera en rik och vältränad kille högre än en fattig, klen och utmärglad stackare. Men det är subjekten som värderar, och kulturen kan färga hur vi värderar. Jag anser inte att en kultur har ett värdesystem, varje ensamt värderande subjekt har det.

Vad är det då som gör att det är bara män i större utsträckning än kvinnor sitter på vd poster? (män är mera värda än kvinnor) Vad är det som gör att judar blev utrtoade av nazister? (jo för att nazikulturen lyckade övertala människor att följa det kulturella systemet)
Det är klart att det är kulturen är det centrala, kulturer är det som lär upp oss hur vi ska bete oss. Det är ifrån kulturen våran moral(som är ett värdesystem) lär upp oss vad är rätt/fel, önskvärt/oönskat. Vi strävar efter att nå våran kulturs ideal därför att vi tror att vi blir lyckliga människor när vi uppnår målen.

De flesta människor är inte medventa om varitfrån dom fått sina värderingar/begär ifrån.
Runt 90% (gissning) av alla män i våran kultur drömmer om bli rik, ha en tuff sportbil, va ihop med en storbröstad blondin. Dom män som inte når upp till idealet söker partner som är ungefär ungefär lika långt ifrån idealet som dom själva är.

Allt detta värderande gör att människor känner sig otillräcklig för att dom tror att dom inte duger. Reklamen lurar oss att köpa sånt vi egenligen inte behöver. Och det finns folk som tjänar väldigt mycket pengar på att utnyttja förvirrade människor.
Detta är ingen konspirationsteori - det är såhär våran kommers fungerar.

Vissa människor bryta sig loss från mainstreemkulturen och söker sig till subkulturer för att bli accepterade. Som feminister/punkare m.m.

Vissa få lyckas slänga av alla kulturella uppfattningar och dom är inte heller beroende av dom för att bli lyckliga.

Om jag då (till exempel) värderar Archaxe högre än PopJimmy så har Archaxe högre värde för mig. Värden är ju subjektiva så det är bara mig det gäller. Jag värderar en som kämpar för mänskliga rättigheter i nåt stackars fattigt land högre än en mördare. Alltså anser jag att den förstnämnda har högre värde än mördaren, även om jag inte uttrycker det så.

Det är för din kultur - i grund och botten kristedomen lärt dig det.

Tanken om alla människors lika värde är en absurd illusion, men jag tycker ändå det är fint att den finns. Jag vill att den ska fortsätta prägla vårt sätt att tänka, för det känns faktiskt rätt mysigt att folk tänker så.
Som ett slags vit lögn. Så länge som folk tycker att det är så så kommer de att tillämpa det, och jag tror att det andra tänkesättet, att det är vi själva som värderar och att det inte finns universella värden, lättare kan missbrukas.

Människor har fortfarande bara olika värde om man jämnför dom med något värdesystem.

[Morales]

En till subkultur...hobbyfilosofer

Har hört "folk" säga att det i vissa kulturer ses som fint och ett tecken på framgång om man är överviktig eller kanske t.o.m. fet...

Om detta är sant låter det för mig som att det isf är en skillnad i värderingarna i den kulturen jämfört med den västerländska vi lever i.

Jag kanske inte förstår vad ordet kultur betyder...

[Joahn]

Vad är det då som gör att det är bara män i större utsträckning än kvinnor sitter på vd poster? (män är mera värda än kvinnor) Vad är det som gör att judar blev utrtoade av nazister? (jo för att nazikulturen lyckade övertala människor att följa det kulturella systemet)
Det är klart att det är kulturen är det centrala, kulturer är det som lär upp oss hur vi ska bete oss. Det är ifrån kulturen våran moral(som är ett värdesystem) lär upp oss vad är rätt/fel, önskvärt/oönskat. Vi strävar efter att nå våran kulturs ideal därför att vi tror att vi blir lyckliga människor när vi uppnår målen.

Jag är inte säker på att du förstår vad jag menade. Kulturen kan färga hur vi värderar - och gör det i allra högsta grad, kanske jag ska tillägga. Inte många värderingar kommer ju bara POFF ur tomma intet, någon eller något har mestadels lärt oss det, t ex föräldrar, kultur, vänner eller liknande. Vad jag menar är att kulturen i sig inte kan värdera saker, att sätta värde på något gör man med sin hjärna, sitt förnuft, sina känslor. En kultur har ingen hjärna. Människor sätter värde på saker, inte människors normer och inte kultur. Kulturen är ju i sig bland annat en massa värderingar som är skapade av människor.

Om jag då (till exempel) värderar Archaxe högre än PopJimmy så har Archaxe högre värde för mig. Värden är ju subjektiva så det är bara mig det gäller. Jag värderar en som kämpar för mänskliga rättigheter i nåt stackars fattigt land högre än en mördare. Alltså anser jag att den förstnämnda har högre värde än mördaren, även om jag inte uttrycker det så.

Det är för din kultur - i grund och botten kristedomen lärt dig det.

Ehh? Hur kommer det sig att du är så säker på din sak? Kristendomen, säger du. För det första så har jag för mig att kristendomen säger att alla människor har samma värde. För det andra så vill jag påstå att det finns en massa andra saker som prackar på mig sina värderingar. Mina föräldrar till exempel, de har ju försökt uppfostra mig i enlighet med sina värderingar (fast har väl delvis gett upp hoppet), mina systrar har också bidragit med en mängd andra värderingar. Sen har ju visserligen mina föräldrar fått sina värderingar från sin kultur, men det är svårt att säga att en kultur har de här och de här värderingarna, men inte de här. Inom en kultur finns jättemånga kulturer, jag skulle faktiskt vilja påstå att varje hushåll har sin egna unika kultur. Mina grannar till exempel svarar ofta i telefonen efter ca 6 signaler eftersom att de vill att någon annan ska svara. I mitt hem äter vi alltid mackor och te till kvällsmat på söndagar. Sådana små saker skiljer sig från familj till familj, så vad är en kultur? Det är ju inte alltid som familjer är värst sammansvetsade heller, så i slutändan kan man bara prata om enskilda subjekt och deras värderingar, tankesätt och tolkningar.

Förnuftet är också något som spelar in. Att jag är vegetarian har ingen bakgrund i "Sverigekulturen", där är det delvis min systrar som har fått mig att ändra åsikt, men jag hade inte bytt åsikt om jag hade tyckt det verkat irrationellt, ologiskt eller rent ut sagt korkat.

Har hört "folk" säga att det i vissa kulturer ses som fint och ett tecken på framgång om man är överviktig eller kanske t.o.m. fet...

Har hört nåt liknande. På Jamaica är det så. Bob Marley gjorde en låt som hette "Fat Girl", där han sjöng att "I need a fat girl". Hörde på radio om en som varit på Jamaica och att folk där hade rått honom till att äta upp sig lite.

[PopJimmy]

Har hört "folk" säga att det i vissa kulturer ses som fint och ett tecken på framgång om man är överviktig eller kanske t.o.m. fet...

Om detta är sant låter det för mig som att det isf är en skillnad i värderingarna i den kulturen jämfört med den västerländska vi lever i.
Jag kanske inte förstår vad ordet kultur betyder...

Svenska Akademien definierar kultur såhär:
Kultur
1. om dylik förfining inom ett helt folk l. en folkgrupp l. en samhällsklass

2. sammanfattning(en) av de förhållanden genom vilka människan l. ett visst folk l. en viss folkgrupp o. d. i sitt allmänna levnadssätt

3. GEIJER I. uttryckte detta 1810:
Samhälls-ideerna (hvilkas mer eller mindre utveckling ger egentliga måttstocken för all kultur).

[PopJimmy]

Läs mitt tidigare korta inlägg till Morales innan du läser detta.

Vad är det då som gör att det är bara män i större utsträckning än kvinnor sitter på vd poster? (män är mera värda än kvinnor) Vad är det som gör att judar blev utrtoade av nazister? (jo för att nazikulturen lyckade övertala människor att följa det kulturella systemet)
Det är klart att det är kulturen är det centrala, kulturer är det som lär upp oss hur vi ska bete oss. Det är ifrån kulturen våran moral(som är ett värdesystem) lär upp oss vad är rätt/fel, önskvärt/oönskat. Vi strävar efter att nå våran kulturs ideal därför att vi tror att vi blir lyckliga människor när vi uppnår målen.

Jag är inte säker på att du förstår vad jag menade. Kulturen kan färga hur vi värderar - och gör det i allra högsta grad, kanske jag ska tillägga. Inte många värderingar kommer ju bara POFF ur tomma intet, någon eller något har mestadels lärt oss det, t ex föräldrar, kultur, vänner eller liknande. Vad jag menar är att kulturen i sig inte kan värdera saker, att sätta värde på något gör man med sin hjärna, sitt förnuft, sina känslor. En kultur har ingen hjärna. Människor sätter värde på saker, inte människors normer och inte kultur. Kulturen är ju i sig bland annat en massa värderingar som är skapade av människor.

Jag är helt säker på att jag förstår vad du menar. En kultur är inte en människa och kan därför inte värdera saker. Det är klart att jag förstår det.

Men du skrev såhära:

Visst spelar det kulturella in, men jag tycker inte man kan säga att något rankas si och så inom en kultur.

Jämför detta med Svenska Akademins definition av Kultur:
"sammanfattning(en) av de förhållanden gm vilka människan l. ett visst folk l. en viss folkgrupp o. d. i sitt allmänna levnadssätt"
"Samhälls-ideerna (hvilkas mer eller mindre utveckling ger egentliga måttstocken för all kultur)." <- måttstock=värdesystem

Värdesystemet i kristendomen är ju det tio budorden. Mord rakas som något låligt. Att stjäla rankas som något dåligt. De tio budorden är ju det som är det centrala i kristendomen - hur man rakar saker.

Om jag då (till exempel) värderar Archaxe högre än PopJimmy så har Archaxe högre värde för mig. Värden är ju subjektiva så det är bara mig det gäller. Jag värderar en som kämpar för mänskliga rättigheter i nåt stackars fattigt land högre än en mördare. Alltså anser jag att den förstnämnda har högre värde än mördaren, även om jag inte uttrycker det så.

Det är för din kultur - i grund och botten kristedomen lärt dig det.

Ehh? Hur kommer det sig att du är så säker på din sak? Kristendomen, säger du. För det första så har jag för mig att kristendomen säger att alla människor har samma värde. För det andra så vill jag påstå att det finns en massa andra saker som prackar på mig sina värderingar. Mina föräldrar till exempel, de har ju försökt uppfostra mig i enlighet med sina värderingar (fast har väl delvis gett upp hoppet), mina systrar har också bidragit med en mängd andra värderingar. Sen har ju visserligen mina föräldrar fått sina värderingar från sin kultur, men det är svårt att säga att en kultur har de här och de här värderingarna, men inte de här. Inom en kultur finns jättemånga kulturer, jag skulle faktiskt vilja påstå att varje hushåll har sin egna unika kultur. Mina grannar till exempel svarar ofta i telefonen efter ca 6 signaler eftersom att de vill att någon annan ska svara. I mitt hem äter vi alltid mackor och te till kvällsmat på söndagar. Sådana små saker skiljer sig från familj till familj, så vad är en kultur? Det är ju inte alltid som familjer är värst sammansvetsade heller, så i slutändan kan man bara prata om enskilda subjekt och deras värderingar, tankesätt och tolkningar.

Förnuftet är också något som spelar in. Att jag är vegetarian har ingen bakgrund i "Sverigekulturen", där är det delvis min systrar som har fått mig att ändra åsikt, men jag hade inte bytt åsikt om jag hade tyckt det verkat irrationellt, ologiskt eller rent ut sagt korkat.

Kristendomen är den största kulturen som vi bygger våra värderingar och ritualer ifrån.
Varför tror du annars att vi firar jul och gifter oss?
Att vi tycker det är fel att vara otrogen?
Är det något alla personer subjektivt "råkar hitta på"?

Människor i dagens samhälle förstår inte att deras värderingar i grund och botten är kristna värderingar. Dom tror att kristna personer är såddana som tror på gud. Så är inte fallet. Alla i våran kultur är inspirerade av olika delar från kristendomen.


Hoppas det klarnar lite för dig för annars får vi diskutera vidare

[hovnarr]

Är det någon som är med på vad jag skriver?

Jag tror det. Såhär:

Om jag då (till exempel) värderar Archaxe högre än PopJimmy så har Archaxe högre värde för mig.

Det är alltså subjekt som värderar. En kultur eller civilisation består av en samling subjekt, så visst kan man skönja trender inom kulturen. När många subjekt i kulturen samtidigt reagerar lika verkar det nästan som om kulturer var ett slags supersubjekt i sig självt, ungefär som att man kan tala om att en myrstack beter sig på ett visst sätt snarare än de enskilda myrorna.

I våran kultur har vi satt upp ideal för var som rankas högst. Är man kille ska man vara rik och vältränad. Är man tjej ska man vara snygg och ha stora bröst. [...]

Då rankas alltså Olle högre än Joel för att han uppfyller flera kriterier.

Här är det lätt att bli förledd av språket. Låt oss först tala om vad som menas med "ranka". Det måste vara någon (en person) eller något (en kultur) som rankar. Rankningen måste vara att ge sitt gillande eller godkännande på något sätt. Vi skulle kunna säga att Olle är mer omtyckt eller har det lättare i livet eller beundras mer än Joel. Om det istället vore så att Olle avskyddes för att han var rik och vältränad så skulle han knappast vara högre rankad.

Man kan enkelt tänka sig en kvinna med ohyggligt stora bröst. Jag rankar henne inte särskilt högt, och tänker mig att hon väcker mycket äckel i vår kultur rent allmänt. Få kvinnor och män ser med beundran/åtra på en brud med tuttar som medicinbollar. Ändå kan man tänka sig att det finns ett bröstideal - den bröststorlek som de flesta i vår kultur skulle finna optimal. Även om jag personligen kanske inte skulle finna den optimal skulle jag sannolikt finna den mycket acceptabel, kanske rent av bra.

Således verkar den högsta rankningen tilldelas idealmännen och idealkvinnorna - föga förvånande. Men det gäller här att inte bli för perfekt heller; idealmannen är nog lite skitig under fingernaglarna och lite stygg sådär annars så att han blir perfekt även i det avseendet att han inte är "för perfekt". Det lustiga med detta är att de högst rankade är de som personifierar Kompromissen, Måttfullheten eller rent av det Naturliga.

Det här är lite som taoisternas oblekta silke eller okarvade sten. Det finns stenar som ser mer ut som stenar än andra stenar, som är naturligt mossbevuxna osv. Stenar som fattar stenens princip, skulle man kunna säga. Dessa stenar är de vackraste och mest naturliga (i betydelse naturnära eller nära "idévärldens" sten). På samma sätt finns det bröst som är mer bröst än andra bröst. Dessa de mest naturliga brösten är vackrast i de flestas ögon. Varde bröst, och Han såg att det var gott.

Tanken om alla människors lika värde är en absurd illusion, men jag tycker ändå det är fint att den finns. Jag vill att den ska fortsätta prägla vårt sätt att tänka, för det känns faktiskt rätt mysigt att folk tänker så.

Tanken om alla människors lika värde är en absurd tanke, eftersom den förutsätter en ännu mer absurd tanke, nämligen att alla människor INTE skulle vara lika värda. Det är detsamma med feminismen. Såfort du uttalar "feminism" så har du förutsatt att kvinnan skulle vara i något slags underläge.

Människor är lite äckliga i hur de går omkring och tilldelar mening till en massa saker, istället för att bara vara som folk. Folk tycker det är så jätteskojigt att leta efter mening så de har ingen lust med att inse att den är rakt framför dem. Det finns ingen mening med livet. Meningen med ordet "livet" är livet. Livet, däremot, är mening - det har icke mening. Vad är vitsen med ett berg? Herregud så fånigt det låter.

Jag tror att det här meningstilldelandet gör att vi har svårt att vara naturliga såsom djur för vi går omkring och gör oss en massa föreställningar om hur saker och ting borde vara eller hur man borde bete sig. Om vi bara likt kossor gick omkring i en hage så tror jag att vi skulle vara trogna flocken utan att tjafsa en massa kring lojalitet och tillgivna utan att blanda in begrepp som äkta kärlek. Man gör det som känns bra helt enkelt, och inte på grund av att något annat känns dåligt.

Vad har mitt liv för mening? Ingen alls. Men när jag sitter här och skriver, så är det meningen. När jag äter så är det meningen och till och med när jag fiser så är det meningen. Det är inte mer betydelsefullt att sitta på Volvos styrelsemöte än det är att spela spel på PS2:an och det som arbetar som biståndsarbetare har inte finare drifter än de som rånar banker.

Var stilla och se hur världen rullar sig i extas vid dina fötter!

§

[Joahn]

hovnarr,

Jag tycker att du sammanfattar väldigt bra. Låt oss nu, PopJimmy, försöka avsluta detta på något sätt.

Visst spelar det kulturella in, men jag tycker inte man kan säga att något rankas si och så inom en kultur.

Just den här meningen gör mig aningen förvirrad. Givetvis kan man säga att kärlek rankas högre än hat inom kristendomen, jag tror jag har uttryckt mig klumpigt. Skulle vilja lägga till ett litet ord:

Visst spelar det kulturella in, men jag tycker inte man kan säga att något rankas exakt si och så inom en kultur.

Och i och med det så är vi väl ganska mycket överens? Det verkar ha blivit nåt slags missförstånd.
Alltså: Kulturen kan inte värdera saker i sig, det är vi människor som gör. Men kulturen har enormt stort inflytande på hur vi människor värderar - men jag anser att den har lägre makt över oss än vad du anser.

Runt 90% (gissning) av alla män i våran kultur drömmer om bli rik, ha en tuff sportbil, va ihop med en storbröstad blondin.

Det här tror till exempel jag är överdrivet. Och det som du skriver sedan, att vi firar jul, gifter oss och håller på stämmer givetvis, även fast jag själv inte är någon stark anhängare av de idéerna. Men jag ser inte heller att det krockar med något av det jag skriver.

Tanken om alla människors lika värde är en absurd tanke, eftersom den förutsätter en ännu mer absurd tanke, nämligen att alla människor INTE skulle vara lika värda. Det är detsamma med feminismen. Såfort du uttalar "feminism" så har du förutsatt att kvinnan skulle vara i något slags underläge.

Nu blev det desto konstigtare. Du menar alltså att
- Det är absurt att alla människor har lika värde
- Det är ännu mer absurt* att alla människor INTE har lika värde
Frågan jag ställer mig är: På vilket annat sätt skulle det möjligen kunna vara??

Att du jämför detta med feminismen förstår jag inte heller. "Alla människor är lika mycket värda" förutsätter väl inte att någon är i underläge? Vem i såna fall? Jag tycker också att det börjar bli dags att byta ut ordet "feminism" mot ett annat. Att det förutsätter att kvinnan är underordnad är jag däremot helt med på. Så var det ju när den skapades, och är än i dag. Officiellt så är Sverige så vitt jag vet jämställt, men det efterlevs inte. Men män anser sig ju inte kunna vara feminister, många tror att det är det samma som manshat, så byt namn tycker jag.

Livet, däremot, är mening - det har icke mening. Vad är vitsen med ett berg? Herregud så fånigt det låter.

Oh yes! Den ska jag börja köra med!

*Som en liten parentes så undrar jag: Kan saker vara mer eller mindre absurda?

[PopJimmy]

Joahn:

Visst spelar det kulturella in, men jag tycker inte man kan säga att något rankas exakt si och så inom en kultur.

Självklart är det svårt att avgöra vad som rankas högst eftersom våra värderingar sitter ihop i ett väldigt komplext nätverk. Med det finns faktiskt väldigt tydliga riktlinjer på hur vi ska vara. Det är bara att slå på MTV så tror jag du förstår vad jag menar.

Runt 90% (gissning) av alla män i våran kultur drömmer om bli rik, ha en tuff sportbil, va ihop med en storbröstad blondin.

Det här tror till exempel jag är överdrivet.

Självklart är siffran fel, men det jag ville beskriva här var hur mycket vi omedvetet är styrda av våran kultur, det ville jag visa med meningen som kommer efter men som du kanske missade.

Dom män som inte når upp till idealet söker partner som är ungefär ungefär lika långt ifrån idealet som dom själva är.

Är du en ung, solbränd, vältränad kille och får välja mellan två tjejer som båda vill gifta sig med dig och enda skillnaden var att ena tjejen låg mycket närmare idealet (utseende pratar jag om här) så skulle du välja henne.

Kan du inte få en tjej som är väldigt nära idealet, så ger du tillslut upp och söker dig till någon som är lika långt ifrån som dig själv.
Det finns naturligtvis hur många andra anledningar som helst som spelar in, men om det inte fanns några så skulle du välja idealet.


Det enda jag ville få uttryckt var att våra värderingar är skapade av alla intryck vi nånsin uppfattat och att våran kultur är något som vi uppfattar välidigt mycket.

[MattiasB]

Tanken om alla människors lika värde är en absurd tanke, eftersom den förutsätter en ännu mer absurd tanke, nämligen att alla människor INTE skulle vara lika värda. Det är detsamma med feminismen. Såfort du uttalar "feminism" så har du förutsatt att kvinnan skulle vara i något slags underläge.

Tack, o tack! Detta har jag funderat kring länge! Att säga att alla har ett lika värde förutsätter att det måste finnas en motsats, dvs att alla inte har lika mycket värde! Och just därför är jag inte feminist, eftersom jag inte reflekterar eller ens tänker tanken att en kvinna är sämre än en man.

Att sedan prata kultur tycker jag känns oväsentligt, självklart värderar alla allt oavsett om vi tillhör samma kultur eller inte. Min mamma är mer värd för mig än göran persson är. Däremot r göran persson mer värd för det svenska samhället än min mamma, annars skulle han inte ha livvakter.

I och med att vi mäniskor har värderingar så måste saker värderas olika, annars skulle inte värderingarna existera. Alltså är inte alla lika mycket värda, eftersom alla värderar olika.

Möjligtvis kan man prata om en slags objektiv universialvärdering att allt är lika mycket värt eftersom att det egentligen inte är värt något. Men det blir som sagt bara nonsens.

Jag tycker inte att man skall tänka att alla är lika mycket värda, då fastnar man lätt i den klichen och inser inte att man faktiskt alltid bedömmer allt. Det är bättre att vara medveten om att man konstant bedömmer människor, då kan man istället koncentrera sig på att inse på vilket sätt man bedömmer dem.

[PopJimmy]

MattiasB:
Väldigt fina observationer!

[hovnarr]

Nu blev det desto konstigtare. Du menar alltså att
- Det är absurt att alla människor har lika värde
- Det är ännu mer absurt* att alla människor INTE har lika värde
Frågan jag ställer mig är: På vilket annat sätt skulle det möjligen kunna vara??

Betrakta följande uttalanden:

"Så härligt med en man som kan laga mat"
"Tänk att vi fått så mycket snö före advent"
"Jag tycker att alla människor är av lika värde"

Jag tänkte inte kommentera dessa utan istället ta in tre andra uttalanden:

"Jag tycker att gräs är grönt"
"Tänk att det blev jul i år igen"
"Till julen brukar vi hugga ner en gran, ta in den i vardagsrummet och dekorera den. Har gjort så varje år, faktiskt."

Vad är det för skillnad mellan de tre översta och de nästföljande tre? I de sistnämnda påtalas det uppenbara. Man reagerar omedelbart på att det väl är självklart att gräs är grönt, att det är jul varje år och att man har julgran. Detta behöver vi inte ens tala om - det är bara fånigt.

De första tre bygger dock på en förutsättning. Vi förutsätter att män i allmänhet inte kan laga mat och blir således förvånade när vi träffar på en som kan det. Vi får normalt inte så mycket snö före advent, så bi blir förvånade när det händer. Och efter mycket begrundande kommer vi fram till att människor nog har lika värde ändå, trots den gängse inställningen.

Det är det här jag menar, Joahn. Tanken om att människor har lika värde bygger på en föreställning om att de inte har det. Annars skulle den inte uppkomma. Om människors lika värde istället vore självklart (som julgranen, eller som att gräs var grönt) så skulle vi inte tala om det med samma "aha-känsla" i rösten.

Att du jämför detta med feminismen förstår jag inte heller. "Alla människor är lika mycket värda" förutsätter väl inte att någon är i underläge?

Det gemensamma är att man förutsätter något. Feminismen förutsätter att kvinnan är i underläge. Vad gäller uttalandet "Alla människor är lika mycket värda" kan vi nu förhålla oss på två sätt. Vi kan nicka begrundande, som när någon påtalar att vi fått mycket snö före advent. "Oväntat, men sant broder", kan vi svara.

Eller så kan vi uppfatta uttalandet som lätt absurt därför att det är som att säga att gräs är grönt eller att vi brukar dekorera en gran på julen. Så egentligen är inte själva tanken absurd utan det absurda kommer i förhållningssättet.

Den som går ut och predikar att alla människor är lika mycket värda, han måste förutsätta att detta skulle vara ett oväntat budskap för de flesta. Han är skild från den som varje dag lever utifrån att människor är lika mycket värda utan att ens reflektera över det.

Är det tydligare nu? Annars tycker jag att MattiasB skriver kort och klokt om det hela:

Att säga att alla har ett lika värde förutsätter att det måste finnas en motsats, dvs att alla inte har lika mycket värde! Och just därför är jag inte feminist, eftersom jag inte reflekterar eller ens tänker tanken att en kvinna är sämre än en man.

Han skriver också bra om hur man bör förhålla sig till människors lika värde i en värld som, med handen på hjärtat, inte tycks finna den principen särskilt självklar.

Jag tycker inte att man skall tänka att alla är lika mycket värda, då fastnar man lätt i den klichen och inser inte att man faktiskt alltid bedömmer allt. Det är bättre att vara medveten om att man konstant bedömmer människor, då kan man istället koncentrera sig på att inse på vilket sätt man bedömmer dem.

[Fann]

Javisst är det så, alltså att man så fort man pekar ut något också har en föreställning om något som INTE är det man pekar på. Det går inte att tala om "något" utan att kunna föreställa sig "icke-något". Talar jag om rutor så måste jag kunna föreställa mig att det finns andra former än rutigt osv.

Jag skulle tro att iden om att människor har lika värde bygger på att vi själva dagligen och stundligen upplever att olika människor har olika värde för OSS SJÄVA. Sen har man skapat en abstrakt och ideologisk idé om "människovärde". Den idén genomsyrar vår kultur och är antagligen mycket viktig för att vi ska hålla ihop den sortens samhälle som vi föröker ha. Men det är klart att idén är en abstraktion.

Intressant blir det om man funderar vad människovärde BETYDER. Är det ett neutralt mätvärde, olika siffror helt enkelt, elller är det "bytesvärde"? Jag tror vi tänker oss det senare. Tanken hör ihop med yttersta domen. Vi blir betygsatta inför vår herre och får gå hit eller dit beroende på hur många poäng vi fick. Vi som inte är religiösa tänker ändå i nån slags "absoluthet" och prispallar.

VAD det är som ger en ett "värde" kan man också fundera över. "Är dumma människor mindre värda än intelligenta?"

"Mja kanske men de har samma 'människovärde'!"

[hovnarr]

Fann,

Härligt att se dig här igen.

VAD det är som ger en ett "värde" kan man också fundera över.

Jag försökte visa på det i ett tidigare inlägg:

Vad har mitt liv för mening? Ingen alls. Men när jag sitter här och skriver, så är det meningen. När jag äter så är det meningen och till och med när jag fiser så är det meningen. Det är inte mer betydelsefullt att sitta på Volvos styrelsemöte än det är att spela spel på PS2:an och de som arbetar som biståndsarbetare har inte finare drifter än de som rånar banker.

Det är de här prispallarna som du nämner. Anledningen till att vissa människor tilldelas ett högre värde än andra är att vi tilldelar mening. Många tycker säkert att det är mycket viktigare med ett styrelsemöte än ett barn som leker med lego. Styrelsemötet är mer betydelsefullt, har mer mening. Människans aktiviteter är viktigare än djurens, de vuxnas viktigare än barnens och de rikas viktigare än de fattigas.

Mina damer och herrar, se storhetsvansinnet avslöjat i all sin hiskelighet. Egentligen är alltsammans en papperstiger i A1-format. Det skapar så mycket vånda och ångest, denna betydelsefullhet. En helt omöjlig strävan efter att vara någon istället för att bara ge upp och vara den man är. I min favoritfilm, bron över floden kwai, uttrycker Major Shears det hela på ett så skönt sätt:

You make me sick with your heroics. There's a stench of death about you. You carry it in your pack like the plague. Explosives and L-pills - they go well together, don't they? And with you it's just one thing or the other: destroy a bridge or destroy yourself. This is just a game, this war! You and Colonel Nicholson, you're two of a kind, crazy with courage. For what? How to die like a gentleman... how to die by the rules... when the only important thing is how to live like a human being.

Colonel Nicholson själv begrundar detsamma i filmens slutskede, utan att egentligen nått någon insikt:

I've been thinking. Tomorrow it will be twenty-eight years to the day that I've been in the service. Twenty-eight years in peace and war. I don't suppose I've been at home more than ten months in all that time. Still, it's been a good life. I loved India. I wouldn't have had it any other way. But there are times when suddenly you realize you're nearer the end than the beginning. And you wonder, you ask yourself, what the sum total of your life represents. What difference your being there at any time made to anything. Hardly made any difference at all, really, particularly in comparison with other men's careers. I don't know whether that kind of thinking's very healthy; but I must admit I've had some thoughts on those lines from time to time. But tonight... tonight!

Nåväl. Se den filmen om ni inte gjort det redan. Den hör till de stora klassikerna, vilket absolut inte bör användas som ett skäl för varför den bör ses. Den är sevärd i vilket fall som helst. Det är bara att fukta läpparna och vissla med i inmarschen!